loadingChuck Schumer, demokratisk majoritetsledare i senaten. Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Chuck Schumer, demokratisk majoritetsledare i senaten. Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes

Senaten röstade emot nedstängning

TT

Hotet om en omedelbar nedstängning av USA:s statsapparat verkar vara avvärjt. Senaten har röstat, och representanthuset har kallat till omröstning.

Senaten röstade på torsdagen igenom ett förslag som hindrar att delar av USA stänger ned efter midnatt, natten till fredag.

Fortfarande måste representanthuset rösta igenom lagen, som innebär en förlängning av finansieringar av statliga utgifter. Men Demokraterna har troligen tillräcklig majoritet för att godkänna förlängningen före midnatt.

Därmed finns det en sportslig chans att president Joe Biden hinner skriva på lagen före midnatt, då USA:s nya räkenskapsår inleds.

Majoritetsledaren Chuck Schumer var trött men nöjd när han fått igenom förslaget i senaten, och för ovanlighetens skull med den klara majoritet som krävdes. Även flera republikaner röstade för förlängningen.

Men de stora och splittrande frågorna kring president Bidens stora budget och samhällssatsningar samt USA:s skuldtak återstår.

Yellen varnar

Häromdagen varnade finansminister Janet Yellen för att pengarna tar slut den 18 oktober, om inte skuldtaket höjs. Sinar kassan spelar fortsättningsresolutionen ingen roll, för då finns det inga medel att betala med. Dessutom tvingas USA ställa in sina amorteringar, vilket skulle skapa frossa på världens finansmarknader.

Alla är överens om att den situationen vore katastrofal och måste undvikas. Men Republikanerna vill inte vara "medskyldiga" till att spä på de redan hisnande skuldtaket – som i dagsläget är satt till 28 400 miljarder dollar – så här ett år före nästa kongressval.

Enorm press

Men hur blir det då med skuldtaket? Republikanernas har antytt att det bästa vore att höjningen knyts till själva statsbudgetpropositionen som demokraterna, tack vare en teknisk specialprocess (på engelska kallad "reconciliation"), kan rösta igenom i senaten med enkel majoritet, det vill säga utan republikanskt stöd.

Det skapar dock flera problem. Demokraterna har redan knutit sitt jättelika "mjuka" infrastrukturpaket – som innehåller vallöften som klimatinitiativ, betald föräldraledighet, barnomsorg – till budgeten. Men paketet är inte färdigförhandlat, några mittenorienterade demokrater sätter käppar i hjulet eftersom de tycker att reformerna på motsvarande 3 500 miljarder dollar är för dyra.

Om hela statsbudgeten ska vara godkänd före skuldtakets deadline den 18 oktober sätter det enorm press på förhandlarna.

Hotar "hård" reform

Lägg därtill att situationen hotar Joe Bidens andra, "hårda" infrastrukturreform på 1 200 miljarder dollar som syftar till att rusta upp USA:s vägar, järnvägar och broar samt bygga höghastighetsinternet. Lagförslaget har redan godkänts i senaten, men Demokraternas vänsterfalang i representanthuset har hotat att sänka den om de inte vet att det "mjuka" sociala paketet är i hamn.

Omröstningen om den "hårda" infrastrukturreformen är också planerad till torsdag. Går den i stöpet berövas Joe Biden på en lagstiftningsseger han förtvivlat behöver för att kunna övertyga demokratiska väljare om att han och partiet verkligen gör nytta.

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Skuldtaket i USA

(TT)

USA:s kongress har sedan en lagändring 1917 haft mandat att sätta ett tak för hur stor skuld staten får ha.

Under efterkrigstiden har höjningar av detta lånetak skett mer än 75 gånger och oftast utan större motstånd. Det senaste decenniet, i och med att statsskulden nått hisnande höjder, har dock frågan blivit en het potatis. Den senaste höjningen ägde rum 2018, då Donald Trump var president, och satte lånetaket till 28 400 miljarder dollar.

Nu har statsskulden överskridit det beloppet, den är på hisnande 28 800 miljarder dollar, motsvarande över 248 000 miljarder svenska kronor.

Om inte politikerna i kongressen höjer skuldtaket tar pengarna slut hos finansdepartementet. Då kan USA tvingas ställa in betalningar för federala utgifter till bland annat sjukvård, försvar och sociala förmåner samt ränteamorteringar. En utebliven höjning kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser och nagga finansmarknadens förtroende för USA.

Källor: USA:s finansdepartement, US Debt Clock, medier

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingChuck Schumer, demokratisk majoritetsledare i senaten. Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Chuck Schumer, demokratisk majoritetsledare i senaten. Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes

Senaten röstade emot nedstängning

TT

Hotet om en omedelbar nedstängning av USA:s statsapparat verkar vara avvärjt. Senaten har röstat, och representanthuset har kallat till omröstning.

Senaten röstade på torsdagen igenom ett förslag som hindrar att delar av USA stänger ned efter midnatt, natten till fredag.

Fortfarande måste representanthuset rösta igenom lagen, som innebär en förlängning av finansieringar av statliga utgifter. Men Demokraterna har troligen tillräcklig majoritet för att godkänna förlängningen före midnatt.

Därmed finns det en sportslig chans att president Joe Biden hinner skriva på lagen före midnatt, då USA:s nya räkenskapsår inleds.

Majoritetsledaren Chuck Schumer var trött men nöjd när han fått igenom förslaget i senaten, och för ovanlighetens skull med den klara majoritet som krävdes. Även flera republikaner röstade för förlängningen.

Men de stora och splittrande frågorna kring president Bidens stora budget och samhällssatsningar samt USA:s skuldtak återstår.

Yellen varnar

Häromdagen varnade finansminister Janet Yellen för att pengarna tar slut den 18 oktober, om inte skuldtaket höjs. Sinar kassan spelar fortsättningsresolutionen ingen roll, för då finns det inga medel att betala med. Dessutom tvingas USA ställa in sina amorteringar, vilket skulle skapa frossa på världens finansmarknader.

Alla är överens om att den situationen vore katastrofal och måste undvikas. Men Republikanerna vill inte vara "medskyldiga" till att spä på de redan hisnande skuldtaket – som i dagsläget är satt till 28 400 miljarder dollar – så här ett år före nästa kongressval.

Enorm press

Men hur blir det då med skuldtaket? Republikanernas har antytt att det bästa vore att höjningen knyts till själva statsbudgetpropositionen som demokraterna, tack vare en teknisk specialprocess (på engelska kallad "reconciliation"), kan rösta igenom i senaten med enkel majoritet, det vill säga utan republikanskt stöd.

Det skapar dock flera problem. Demokraterna har redan knutit sitt jättelika "mjuka" infrastrukturpaket – som innehåller vallöften som klimatinitiativ, betald föräldraledighet, barnomsorg – till budgeten. Men paketet är inte färdigförhandlat, några mittenorienterade demokrater sätter käppar i hjulet eftersom de tycker att reformerna på motsvarande 3 500 miljarder dollar är för dyra.

Om hela statsbudgeten ska vara godkänd före skuldtakets deadline den 18 oktober sätter det enorm press på förhandlarna.

Hotar "hård" reform

Lägg därtill att situationen hotar Joe Bidens andra, "hårda" infrastrukturreform på 1 200 miljarder dollar som syftar till att rusta upp USA:s vägar, järnvägar och broar samt bygga höghastighetsinternet. Lagförslaget har redan godkänts i senaten, men Demokraternas vänsterfalang i representanthuset har hotat att sänka den om de inte vet att det "mjuka" sociala paketet är i hamn.

Omröstningen om den "hårda" infrastrukturreformen är också planerad till torsdag. Går den i stöpet berövas Joe Biden på en lagstiftningsseger han förtvivlat behöver för att kunna övertyga demokratiska väljare om att han och partiet verkligen gör nytta.

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Skuldtaket i USA

(TT)

USA:s kongress har sedan en lagändring 1917 haft mandat att sätta ett tak för hur stor skuld staten får ha.

Under efterkrigstiden har höjningar av detta lånetak skett mer än 75 gånger och oftast utan större motstånd. Det senaste decenniet, i och med att statsskulden nått hisnande höjder, har dock frågan blivit en het potatis. Den senaste höjningen ägde rum 2018, då Donald Trump var president, och satte lånetaket till 28 400 miljarder dollar.

Nu har statsskulden överskridit det beloppet, den är på hisnande 28 800 miljarder dollar, motsvarande över 248 000 miljarder svenska kronor.

Om inte politikerna i kongressen höjer skuldtaket tar pengarna slut hos finansdepartementet. Då kan USA tvingas ställa in betalningar för federala utgifter till bland annat sjukvård, försvar och sociala förmåner samt ränteamorteringar. En utebliven höjning kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser och nagga finansmarknadens förtroende för USA.

Källor: USA:s finansdepartement, US Debt Clock, medier

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024