Precis som gluten kan kasein orsaka negativa symtom i stort sett alla organsystem. Men många vet inte om att de inte tål kasein. Proteinet kasein utgör 80 procent av komjölksproteinerna, och dess funktion är att ge kalvarna starka klövar och horn. Men jag själv och många andra tål inte kasein.
Kaseinintolerans är mycket vanligare än vi vet om. Specifikt kan kaseinkänslighet bidra till: öroninfektioner, bihålesymtom, astma, eksem, huvudvärk, artrit, kroniska matsmältningsproblem, rinit, hösnuva, depression, humörsvängningar, ADHD och sängvätning. Det kan vara värt att pröva att äta ghee (klarnat smör) istället för smör, och gör helst din egen från ekologiskt smör.
"Kasein används för att göra klister, kanske inte så nyttigt att få i sig ..."
FAKTA:
När mjölken pastöriserats så förändras känsliga proteinmolekyler strukturellt (denaturering), vilket gör dem svårare att bryta ner och smälta i vår kropp. Pasteöriserad mjölk utsätter bukspottskörteln för onödig belastning genom att den får producera matsmältningsenzymer för att bryta ner detta. Det kan orsaka mjölkallergier, då proteinet kasein blir svårare för kroppen att smälta efter pastörisering, vilket kan ge negativa reaktioner. Barn som inte tål köpemjölken kan dock tåla opasteuriserad komjölk, vilken köps direkt från mjölkbonden.
Kasein finns i:
– Allt som innehåller mjölk (även skummjölkspulver): yoghurt, ost, smör, grädde, glass, getmjölks framställda produkter.
– Torr mjölksubstans.
– Vassleprotein (vanligt bland kroppsbyggare).
– Sojaost kan innehålla kaseinat.
– Allt som säger kasein eller kaseinat på innehållsdeklarationen.
Visste du att?
WHO European Region rekommenderade redan i början av 2000-talet att barn ska undvika komjölk före 10–12 månaders ålder.
En för tidig introduktion av komjölk kan leda till blödningar i tarmen. Finska forskningsstudier har visat att småbarn inte bör få komjölk före 9 månaders ålder eftersom det kan öka risken för allergier och infektioner senare i livet.
Upprepade öroninfektioner kan bero på allergier mot vanlig mat, enligt en studie från Georgetown University i Washington, USA. Nästan 80 procent av barnen med öroninfektioner var allergiska mot mjölk- och vetemjölsprodukter, när dessa uteslöts ur kosten blev 86 procent av barnen signifikant mycket bättre.
"Mejeriprodukter innehåller opioida peptider som är beroendeframkallande?"
Morfinliknande effekt
Det är bra att ta bort kaseinet ur smöret av flera skäl – ett är att de bildar opiater i kroppen. Opioida peptider är små proteinsnuttar som binder till opioidreceptorer i nervsystemet (framförallt hjärnan), och fungerar därmed som signalsubstanser i kroppen. Ett exempel på kroppsegna opioidpeptider är endorfiner, som också kallas för kroppseget morfin. Endorfiner stimuleras bland annat av smärta och träning.
Morfin är en kemisk opioid som imiterar de kroppsegna opiodpeptiderna, vilket kan ge en hint om hur mjölkopioderna verkar. När kroppen försöker bryta ner mjölkproteinet kasein bildas kasomorfiner, som alltså kan ge en morfinliknande effekt.
Man kan få samma effekter som opiodpeptiderna från gluten (Gluten exorphin och gliadorfin/gluteomorfin). De två senare bildas vid kroppens nedbrytning av gliadinkomponenten i glutenproteinet, och det finns indikationer på att båda de är inblandade i uppkomsten av autism. Eller snarare att personer med autism har ett större läckage av dessa opioidpeptider från tarmen.
Gemensamt för opioidpeptider från maten är att de är lätt beroendeframkallande eftersom de ger en opiateffekt i kroppen, och att de går ut i blodet när vi äter proteiner som vi inte är så bra på att bryta ner. Rena knarket i vanlig mat alltså … Om någon undrat varför de är beroende av komjöksprodukter eller bröd.
Ghee och fetaost
Därför gör jag klarnat smör, ghee, och undviker numera alla komjölksprodukter. Dock går det bra med ekologisk fetaost gjort på getmjölk eller fårmjölk. Kasein i get- och fårmjölk har en lite annorlunda karaktär, och man kan tåla dessa även om man inte tål komjölkskasein.
Dr. Sanna Ehdin
Läs mer om intolerans till gluten och komjölk här.
Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.
