loadingVärnpliktiga soldater från P7 och P4 under en övning förra året. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under en övning förra året. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Så påverkas Sveriges värnpliktiga av Nato

Boel Holm/TT

Snart är Sverige fullvärdig medlem i Nato. Vad betyder det för de tusentals unga svenskar som gör eller har gjort sin värnplikt? Vi reder ut några frågor med Pliktverket och Försvarsmakten.

Kan jag som värnpliktig behöva strida i annat land?

– Som lagen ser ut i dag kan färdigutbildade värnpliktiga kallas in endast om regeringen beslutar om höjd beredskap i Sverige och då endast för att försvara Sverige, säger Per Andersen Helseth, kommunikatör vid Pliktverket.

Den svenska värnplikten

Sverige har haft värnplikt sedan 1901 då systemet ersatte det gamla indelningsverket.

Efter andra världskriget ryckte omkring 50 000 in årligen, en siffra som steg till som mest 60 000 i början av 1970-talet.

2010 blev värnplikten vilande, men aktiverades igen 2017.

I januari och februari i år får knappt 110 000 ungdomar födda 2006 mönstringsunderlaget. I mars får de besked om de ska mönstra eller inte. Totalt kommer 28 000 att kallas, varav 8 000 tas ut till värnplikt.

I dag utbildas runt 5 000–6 000 värnpliktiga, men kommande år ökar antalet. Försvarsmakten har föreslagit att 10 000 värnpliktiga ska utbildas varje år från 2030.

Källor: Plikt- och prövningsverket, Försvarsmakten, SCB

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingVärnpliktiga soldater från P7 och P4 under en övning förra året. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under en övning förra året. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Så påverkas Sveriges värnpliktiga av Nato

Boel Holm/TT

Snart är Sverige fullvärdig medlem i Nato. Vad betyder det för de tusentals unga svenskar som gör eller har gjort sin värnplikt? Vi reder ut några frågor med Pliktverket och Försvarsmakten.

Kan jag som värnpliktig behöva strida i annat land?

– Som lagen ser ut i dag kan färdigutbildade värnpliktiga kallas in endast om regeringen beslutar om höjd beredskap i Sverige och då endast för att försvara Sverige, säger Per Andersen Helseth, kommunikatör vid Pliktverket.

Den svenska värnplikten

Sverige har haft värnplikt sedan 1901 då systemet ersatte det gamla indelningsverket.

Efter andra världskriget ryckte omkring 50 000 in årligen, en siffra som steg till som mest 60 000 i början av 1970-talet.

2010 blev värnplikten vilande, men aktiverades igen 2017.

I januari och februari i år får knappt 110 000 ungdomar födda 2006 mönstringsunderlaget. I mars får de besked om de ska mönstra eller inte. Totalt kommer 28 000 att kallas, varav 8 000 tas ut till värnplikt.

I dag utbildas runt 5 000–6 000 värnpliktiga, men kommande år ökar antalet. Försvarsmakten har föreslagit att 10 000 värnpliktiga ska utbildas varje år från 2030.

Källor: Plikt- och prövningsverket, Försvarsmakten, SCB

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024