Så använder Kina ”utskällningsdiplomati” mot Sverige
Gui Minhai och mänskliga rättigheter känsligaste ämnena för kinesiska ambassaden
Den av Kina fängslade förläggaren Gui Minhai är den person som har nämnts oftast i kinesiska ambassadens attacker mot svenska medier och andra aktörer. Foto. PHILIPPE LOPEZ/AFP via Getty Images)


Kinas ambassad i Stockholm bedriver sedan 2018 en ”utskällningsdiplomati” mot Sverige. Den av Kina kidnappade och fängslade författaren Gui Minhai har varit föremål för flest utfall från ambassadör Gui Congyous sida.

Patrik Oksanen på tankesmedjan Fri Värld har analyserat de 67 inlägg av typen ”Spokesperson's remarks” (talespersonens anmärkningar), som publicerats på ambassadens webbplats.

”Den kinesiska staten försöker få västvärlden att idka självcensur genom återkommande attacker på individer och institutioner som försvarar mänskliga rättigheter i Kina”, skriver han.

Ambassadören har till exempel hotat Expressen med att inte få visum till Kina om tidningen inte ändrar sin kritiska hållning.

Arbetar långsiktigt

Kina arbetar mycket långsiktigt och effekterna är svåra att bedöma i dag.

”Horisonten ligger alltså trettio år framåt i tiden, inte här och nu som i västerländsk politik”, skriver Patrik Oksanen, som konstaterar att ”utskällningsstrategin har varit omfattande och uthållig”. Och även om ambassadörens agerande kortsiktigt synes kontraproduktivt och har gett många svenskar en negativ bild av Kinas agerande, måste man se bortom dessa kortsiktiga effekter, påpekar Oksanen.

”Annars riskerar vi att underskatta Kommunistpartiets agerande och det hot det utgör mot vårt samhälle.”

Bakom angreppen ligger enligt rapporten Kinesiska kommunistpartiets dåliga självkänsla. Det tål inte kritik och känsligheten har tilltagit under nuvarande ledaren Xi Jinping.

Sverige är alls inte ensamt om att utsättas för Kinas påverkan. Särskilt intensivt har Australien och Nya Zeeland utsatts för omfattande kampanjer av olika slag. Bland annat har Kina försökt styra debatten på universitetscampus med hjälp av regimtrogna forskare och studenter samt ekonomiskt inflytande.

Även i Sverige används flera olika kanaler och ambassadens uttalanden måste bedömas utifrån en helhetsbild.

Attackerna följer mönster

Många av de analyserade inläggen följer ett givet mönster, konstaterar Patrik Oksanen: Först ger ambassaden uttryck för en reaktion, som kan innehålla ett förlöjligande, som sedan förstärks med ytterligare förlöjligande. Avslutningen består av en ”uppfordrande begäran att relationerna med Kina ska bli bättre”. Personer som attackeras påstås till exempel vara okunniga, löjliga, vansinniga, Kina-fientliga, samt anklagas för att ha förvrängt fakta.

41 av de 67 inläggen rör mänskliga rättigheter. Sedan följer Uigurer/Xinjiang med elva och uppmaningar till aktion mot Kina, eller att Kina utgör ett hot mot Sverige/EU/Väst, med tio omnämnanden. Även kommunistregimens agerande i Hongkong och Tibet samt gentemot Taiwan har orsakat flera inlägg från ambassadens talesperson.

Den person som ambassaden nämner oftast, 19 gånger, är den svenska medborgaren Gui Minhai som gav ut regimkritiska böcker genom sitt bokförlag i Hongkong. Människorättskämpen Sayragul Sayutbay som flytt till Sverige från Xinjiang nämns fem gånger, detsamma gäller författaren och debattören Kurdo Baksi som har försvarat Gui Minhai.

SvD och SVT är de medier som nämnts oftast, båda åtta gånger under de tre analyserade åren (hälften av SVT-inläggen handlar om satirprogrammet Svenska nyheter), följda av Expressen med tre.

Kamp mellan system

Patrik Oksanen påpekar att det är skillnad på Kina och Kommunistpartiet. ”Att kritisera ett styre i en enpartistat är inte samma sak som att kritisera folket eller landet. Denna rapport handlar om kinesiska kommunistpartiets försök att påverka ramarna för debatten i Sverige genom hur ambassaden i Stockholm agerar.”

Han avslutar med att konstatera: ”2000-talets stora ideologiska kamp står om värderingar som yttrandefrihet och demokrati. I slutändan handlar det om huruvida världen ska domineras av auktoritära system, som det kinesiska, eller av den liberala västerländska demokratins idéer.”

Om rapportförfattaren:

Patrik Oksanen är senior fellow vid tankesmedjan Fri Värld, samt författare och journalist och ledamot av Kungliga vetenskapsakademin.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.