Sverigedemokraterna underskattas ofta i opinionsmätningar medan stödet för småpartier överskattas. Mätinstituten har också ofta fel tillsammans, visar en ny analys av de senaste valens opinionsundersökningar.
Sverigedemokraterna är svårast att skatta, enligt en analys som gjorts av tillförlitligheten i de åtta opinionsinstitutens sista mätningar inför de fyra senaste valen.
2014 underskattades Sverigedemokraterna av samtliga mätinstitut och störst var missen hos Skop som bommade det faktiska valresultatet med nästan fem procentenheter. Sex av åtta institut underskattade partiet med 1,8 till 3,5 procentenheter.
Sju av åtta
Sverigedemokraterna underskattades dessutom inför valet 2010, om än marginellt, och av de två institut som mätte dem 2006, enligt analysen som genomförts av doktoranden och statsvetaren Per Oleskog Tryggvason via bloggen Politologerna.
Det behöver dock inte betyda att de underskattas inför stundande val, då de i olika opinionsundersökningar pendlar mellan att vara både tredje-, näst- och största parti.
– Man ska inte göra det för lätt för sig. Bara för att instituten missat Sverigedemokraterna tidigare, att det per automatik är fallet nu också. Man får se det som en ny runda, säger Per Oleskog Tryggvason till TT.
Men det är inte bara Sverigedemokraterna som underskattas i opinionsmätningarna. Även om fyra mätinstitut så gott som prickade Socialdemokraternas valresultat 2014 så underskattades de samtidigt av övriga institut med mellan 1,5 till 2,4 procentenheter. Även Moderaterna underskattades i de sista mätningarna inför valet 2014 av sju av åtta mätinstitut.
MP-resultat överskattat
Ett parti sticker ut som ofta överskattat i mätningarna och det är Miljöpartiet. Vid det senaste riksdagsvalet överskattades partiet vid samtliga sistamätningar med 0,8 till 3,4 procentenheter. Även Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna överskattades av näst intill samtliga. För Vänsterpartiet och Liberalerna har det dock varvats under 2006 och 2010 med både små över och underskattningar. Kristdemokraterna har å andra sidan endast underskattats i 3 av 26 sistamätningar.
– Det borde oroa partierna kring spärren lite att det fanns en sådan systematisk överskattning. Om vi ser en sådan systematik även vid detta val, då kan det gå illa. Ligger de runt fem procent kan det vara nervöst, säger Per Oleskog Tryggvason.
Totalt sett har avvikelserna i sistamätningarna varierat från 2002 med 1,4 procentenheter: 2006 med 1,1, 2010 med 0,8 och 2014 med 1,1. Det analysen har visat är att det funnits en systematisk över/underskattning och att mätinstituten ofta haft fel tillsammans, om flera partier.
– Det jag ser i analysen är en tendens att institutionerna har haft fel åt samma håll. Man kan se att det inte finns något institut som är vare sig outstanding eller klart sämre, säger Per Oleskog Tryggvason.
(Emil Berglund/TT)
