loading
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan (till höger) i ett möte med befälhavare i utbrytarregionen Nagorno-Karabach i tisdags. Bilden kommer från premiärministerns pressavdelning. Foto: Den armeniska premiärministerns pressavdelning via AP/TT
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan (till höger) i ett möte med befälhavare i utbrytarregionen Nagorno-Karabach i tisdags. Bilden kommer från premiärministerns pressavdelning. Foto: Den armeniska premiärministerns pressavdelning via AP/TT
Utrikes

Rysk försvarspakt beredd att stödja Armenien

TT

En försvarspakt, där bland andra Ryssland ingår, kommer att stödja Armenien militärt i konflikten med Azerbajdzjan – kring utbrytarregionen Nagorno-Karabach – om landet skulle attackeras.

– I det fallet tillhandahålls omedelbart all tänkbar hjälp, däribland militär sådan, till föremålet för angreppet, säger militäralliansens generalsekreterare Stanislav Zas till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Organisationen för gemensam säkerhet (förkortat ODKB på ryska) grundades 2002 och består av Ryssland, Kazakstan, Belarus, Armenien, Kirgizistan och Tadzjikistan. Länderna har avtalat om gemensamt försvar vid angrepp utifrån.

"Angrepp mot alla"

Stanislav Zas säger att ett militärt angrepp mot Armenien skulle räknas som ett angrepp mot alla stater inom samarbetet. Han tillägger dock att ett azeriskt anfall mot Armenien inte är troligt, trots den upptrappade konflikten om Nagorno-Karabach där länderna står på varsin sida, skriver Interfax.

Striderna om bergsenklaven Nagorno-Karabach, som formellt tillhör Azerbajdzjan men där befolkningen övervägande är armenier, har rasat sedan den 27 september. Över 300 personer har dödats, men siffrorna varierar mycket beroende på källa.

Flytt sina hem

Enligt regionala uppgifter har uppåt hälften av regionens invånare flytt sina hem.

1991, samma år som Armenien och Azerbajdzjan utropade sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps, utbröt ett krig om Nagorno-Karabach, som också utropade självständighet det året. Kriget pågick fram till 1994 och krävde tiotusentals liv. Nagorno-Karabach (på armeniska Artsach) har sedan krigsslutet i praktiken styrts som ett självständigt territorium.

(Filip Norman/TT)

Konflikten i Nagorno-Karabach

(TT)

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan (till höger) i ett möte med befälhavare i utbrytarregionen Nagorno-Karabach i tisdags. Bilden kommer från premiärministerns pressavdelning. Foto: Den armeniska premiärministerns pressavdelning via AP/TT
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan (till höger) i ett möte med befälhavare i utbrytarregionen Nagorno-Karabach i tisdags. Bilden kommer från premiärministerns pressavdelning. Foto: Den armeniska premiärministerns pressavdelning via AP/TT
Utrikes

Rysk försvarspakt beredd att stödja Armenien

TT

En försvarspakt, där bland andra Ryssland ingår, kommer att stödja Armenien militärt i konflikten med Azerbajdzjan – kring utbrytarregionen Nagorno-Karabach – om landet skulle attackeras.

– I det fallet tillhandahålls omedelbart all tänkbar hjälp, däribland militär sådan, till föremålet för angreppet, säger militäralliansens generalsekreterare Stanislav Zas till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Organisationen för gemensam säkerhet (förkortat ODKB på ryska) grundades 2002 och består av Ryssland, Kazakstan, Belarus, Armenien, Kirgizistan och Tadzjikistan. Länderna har avtalat om gemensamt försvar vid angrepp utifrån.

"Angrepp mot alla"

Stanislav Zas säger att ett militärt angrepp mot Armenien skulle räknas som ett angrepp mot alla stater inom samarbetet. Han tillägger dock att ett azeriskt anfall mot Armenien inte är troligt, trots den upptrappade konflikten om Nagorno-Karabach där länderna står på varsin sida, skriver Interfax.

Striderna om bergsenklaven Nagorno-Karabach, som formellt tillhör Azerbajdzjan men där befolkningen övervägande är armenier, har rasat sedan den 27 september. Över 300 personer har dödats, men siffrorna varierar mycket beroende på källa.

Flytt sina hem

Enligt regionala uppgifter har uppåt hälften av regionens invånare flytt sina hem.

1991, samma år som Armenien och Azerbajdzjan utropade sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps, utbröt ett krig om Nagorno-Karabach, som också utropade självständighet det året. Kriget pågick fram till 1994 och krävde tiotusentals liv. Nagorno-Karabach (på armeniska Artsach) har sedan krigsslutet i praktiken styrts som ett självständigt territorium.

(Filip Norman/TT)

Konflikten i Nagorno-Karabach

(TT)

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024