loadingKampen om brexit går vidare i London, där premiärminister Theresa May fortsatt hoppas få stöd för sitt utträdelseavtal med EU. Foto: Alastair Grant/AP/TT-arkivbild
Kampen om brexit går vidare i London, där premiärminister Theresa May fortsatt hoppas få stöd för sitt utträdelseavtal med EU. Foto: Alastair Grant/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Röstjakt väntar om brexit i London

Epoch Times

Premiärminister Theresa May letar anhängare för att få igenom sitt utträdelseavtal.

Oppositionsledaren Jeremy Corbyn söker stöd för att kräva en ny folkomröstning.

Duons röstjakt kan avgöra hela brexit.

Senast den 12 mars har May lovat att återigen ge parlamentets underhus en "avgörande omröstning" om utträdelseavtalet med EU.

Spekulationer i London säger att avtalet kan läggas fram på nytt redan nästa vecka, om bara May och hennes justitiekansler Geoffrey Cox dessförinnan kan presentera någon form av skrivning som ger en juridisk garanti för att avtalet så omdiskuterade nödlösning om Nordirland inte kommer att gälla för evigt.

Nordirland är fortfarande nyckeln. Om det nordirländska unionistpartiet DUP säger ja till eventuella nya ordalydelser väntas flera brexitanhängare i Konservativa partiet också säga ja.

– Om DUP stöder avtalet kommer vi också att göra det. Vi kan inte hamna i ett orimligt läge där vi är mer unionistiska än unionisterna, säger en av medlemmarna i ärkebrexitvilliga parlamentssammanslutningen ERG till tidningen Financial Times.

Flirt med Labour

Men May flirtar också över partigränserna. Nästa vecka väntas löften om att inte försämra villkoren på arbetsmarknaden och ge parlamentet möjlighet att kopiera nya regler som kan läggas fram på EU-nivå. Regeringen har också talat om nya stöd till brexitdrabbade områden – vilket dock inte uppskattats överallt på oppositionssidan.

– Jag har talat med premiärministern om arbetarrättigheter och pengar till städer efter brexit. Några av mina kollegor har kallat det här för mutor, men de har fel. Vad vi gör är att försöka hitta en konstruktiv väg framåt, förklarar Labour-ledamoten Gareth Snell, enligt tidningen The Guardian.

Även Labour söker anhängare för sitt nästa steg: att driva på för en ny folkomröstning. Partiledaren Jeremy Corbyn lär dock få det tufft att övertyga tillräckligt många parlamentsledamöter att ge sitt stöd. Labour måste locka över EU-vänner från den konservativa sidan – och dessutom i tillräckligt stort antal för att väga upp motståndet från de egna partimedlemmar, främst från starkt brexitröstande valkretsar, som inte vill folkomrösta på nytt.

Kort förlängning?

Samtidigt fungerar folkomröstningsdiskussionen också som en röstsamlare för May. Premiärministern hoppas att hennes avtalskritiska partikamrater ska föredra att trots allt säga ja till det hon lägger fram, bara för att definitivt säkra att det blir ett brittiskt utträde ur EU.

Om May inte får igenom sitt avtal senast den 12 mars har hon lovat omröstningar även om ett avtalslöst utträde och förlängd förhandlingsperiod. Det första lär knappast få majoritet i parlamentet, medan det andra fortsatt är starkt avhängande om hur länge och varför.

Allmänheten gör för tillfället tummen upp för en förlängning – men bara för en kort tid. I en opinionsmätning för nyhetssajten Politico Europe säger 47 procent ja och 32 procent nej till ännu en månad av förhandlande. Därefter faller siffrorna till 42–40 för tre månader, 33–48 för ett halvår och 23–60 för två år – som anses vara EU-ledningens favoritförslag.

(Wiktor Nummelin/TT)

Förlängd förhandling om brexit

(TT)

Enligt nuvarande plan ska Storbritannien lämna EU den 29 mars, kl 23.00, brittisk tid. Storbritannien kan dock be om en förlängning av den nuvarande förhandlingstiden – men måste i så fall få stöd för det av samtliga övriga 27 EU-länder.

Enklast är det med en väldigt kort förlängning på cirka en månad. Det väntas dock endast kunna bli aktuellt om ett avtal är i princip klart, men att det rent tekniskt krävs lite mer tid för att driva igenom alla nödvändiga beslut och lagändringar.

En förlängning med två eller tre månader blir mer komplicerad eftersom det hålls val till EU-parlamentet den 23–26 maj, vilket väcker frågan om också Storbritannien behöver hålla EU-val eller inte. Från EU:s sida är intresset lågt för en medelkort förlängning, som många i så fall mest uppfattar som ett brittiskt förhandlingsspel.

En längre förlängning kräver att Storbritannien snabbarrangerar ett EU-val i slutet av maj, eller att det brittiska parlamentet tills vidare utser nya EU-parlamentsledamöter. EU:s ledning uppges föredra att förlängningen i så fall blir rejält lång, fram till den 31 december 2020, för att öka chansen till en lösning.

Om Storbritannien ber om förlängd förhandlingstid lär frågan avgöras i samband med nästa toppmöte för EU:s stats- och regeringschefer den 21–22 mars i Bryssel.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKampen om brexit går vidare i London, där premiärminister Theresa May fortsatt hoppas få stöd för sitt utträdelseavtal med EU. Foto: Alastair Grant/AP/TT-arkivbild
Kampen om brexit går vidare i London, där premiärminister Theresa May fortsatt hoppas få stöd för sitt utträdelseavtal med EU. Foto: Alastair Grant/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Röstjakt väntar om brexit i London

Epoch Times

Premiärminister Theresa May letar anhängare för att få igenom sitt utträdelseavtal.

Oppositionsledaren Jeremy Corbyn söker stöd för att kräva en ny folkomröstning.

Duons röstjakt kan avgöra hela brexit.

Senast den 12 mars har May lovat att återigen ge parlamentets underhus en "avgörande omröstning" om utträdelseavtalet med EU.

Spekulationer i London säger att avtalet kan läggas fram på nytt redan nästa vecka, om bara May och hennes justitiekansler Geoffrey Cox dessförinnan kan presentera någon form av skrivning som ger en juridisk garanti för att avtalet så omdiskuterade nödlösning om Nordirland inte kommer att gälla för evigt.

Nordirland är fortfarande nyckeln. Om det nordirländska unionistpartiet DUP säger ja till eventuella nya ordalydelser väntas flera brexitanhängare i Konservativa partiet också säga ja.

– Om DUP stöder avtalet kommer vi också att göra det. Vi kan inte hamna i ett orimligt läge där vi är mer unionistiska än unionisterna, säger en av medlemmarna i ärkebrexitvilliga parlamentssammanslutningen ERG till tidningen Financial Times.

Flirt med Labour

Men May flirtar också över partigränserna. Nästa vecka väntas löften om att inte försämra villkoren på arbetsmarknaden och ge parlamentet möjlighet att kopiera nya regler som kan läggas fram på EU-nivå. Regeringen har också talat om nya stöd till brexitdrabbade områden – vilket dock inte uppskattats överallt på oppositionssidan.

– Jag har talat med premiärministern om arbetarrättigheter och pengar till städer efter brexit. Några av mina kollegor har kallat det här för mutor, men de har fel. Vad vi gör är att försöka hitta en konstruktiv väg framåt, förklarar Labour-ledamoten Gareth Snell, enligt tidningen The Guardian.

Även Labour söker anhängare för sitt nästa steg: att driva på för en ny folkomröstning. Partiledaren Jeremy Corbyn lär dock få det tufft att övertyga tillräckligt många parlamentsledamöter att ge sitt stöd. Labour måste locka över EU-vänner från den konservativa sidan – och dessutom i tillräckligt stort antal för att väga upp motståndet från de egna partimedlemmar, främst från starkt brexitröstande valkretsar, som inte vill folkomrösta på nytt.

Kort förlängning?

Samtidigt fungerar folkomröstningsdiskussionen också som en röstsamlare för May. Premiärministern hoppas att hennes avtalskritiska partikamrater ska föredra att trots allt säga ja till det hon lägger fram, bara för att definitivt säkra att det blir ett brittiskt utträde ur EU.

Om May inte får igenom sitt avtal senast den 12 mars har hon lovat omröstningar även om ett avtalslöst utträde och förlängd förhandlingsperiod. Det första lär knappast få majoritet i parlamentet, medan det andra fortsatt är starkt avhängande om hur länge och varför.

Allmänheten gör för tillfället tummen upp för en förlängning – men bara för en kort tid. I en opinionsmätning för nyhetssajten Politico Europe säger 47 procent ja och 32 procent nej till ännu en månad av förhandlande. Därefter faller siffrorna till 42–40 för tre månader, 33–48 för ett halvår och 23–60 för två år – som anses vara EU-ledningens favoritförslag.

(Wiktor Nummelin/TT)

Förlängd förhandling om brexit

(TT)

Enligt nuvarande plan ska Storbritannien lämna EU den 29 mars, kl 23.00, brittisk tid. Storbritannien kan dock be om en förlängning av den nuvarande förhandlingstiden – men måste i så fall få stöd för det av samtliga övriga 27 EU-länder.

Enklast är det med en väldigt kort förlängning på cirka en månad. Det väntas dock endast kunna bli aktuellt om ett avtal är i princip klart, men att det rent tekniskt krävs lite mer tid för att driva igenom alla nödvändiga beslut och lagändringar.

En förlängning med två eller tre månader blir mer komplicerad eftersom det hålls val till EU-parlamentet den 23–26 maj, vilket väcker frågan om också Storbritannien behöver hålla EU-val eller inte. Från EU:s sida är intresset lågt för en medelkort förlängning, som många i så fall mest uppfattar som ett brittiskt förhandlingsspel.

En längre förlängning kräver att Storbritannien snabbarrangerar ett EU-val i slutet av maj, eller att det brittiska parlamentet tills vidare utser nya EU-parlamentsledamöter. EU:s ledning uppges föredra att förlängningen i så fall blir rejält lång, fram till den 31 december 2020, för att öka chansen till en lösning.

Om Storbritannien ber om förlängd förhandlingstid lär frågan avgöras i samband med nästa toppmöte för EU:s stats- och regeringschefer den 21–22 mars i Bryssel.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024