loading
Riksrevisionen konstaterar att rutavdraget belastar de offentliga finanserna. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times-arkivbild
Riksrevisionen konstaterar att rutavdraget belastar de offentliga finanserna. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times-arkivbild
Ekonomi & Näringsliv

Riksrevisionen: Rutavdraget belastar de offentliga finanserna

Epoch Times

Utrikes födda har gynnats av rutavdraget och gett dem en starkare ställning på arbetsmarknaden. Men samtidigt belastar de hushållsnära tjänsterna de offentliga finanserna. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport.

Rutavdraget, som ges i form av skattereduktion för hushållstjänster, infördes den 1 juli 2007. Tanken är bland annat att göra svarta jobb till vita och få personer att komma in på arbetsmarknaden. 2017 var det nästan 900 000 personer som fick rutavdrag till ett värde av 4,6 miljarder kronor.

”Negativa effekter på statsfinanserna”

– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget. Därutöver tillkommer negativa effekter på statsfinanserna av att hushållens konsumtion av andra varor och tjänster minskar när hushållen lägger mer resurser på ruttjänster, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

En tanke med rutavdraget var att det skulle leda till ökat förvärvsarbete när barnfamiljer köper ruttjänster. Men Riksrevisionens granskning visar att endast 31 procent av hushållen som köpte dessa tjänster under 2017 hade hemmavarande barn.

Rutavdraget har samtidigt haft positiva effekter för utrikes födda då det har gett dem en starkare ställning på arbetsmarknaden. En stor del av de som invandrade till Sverige kom i syfte med att arbeta med ruttjänster. Riksrevisionen anser att effekterna på de offentliga finanserna vad gäller sådan arbetskraftsinvandring är svårbedömt.

En miljon svenskar

Granskningen visar också det verkar som att hushåll med flera sammanboende personer under 57 år som köper ruttjänster arbetar mer än motsvarande hushåll som inte gör det. Sambandet är dock inte helt klart.

– Resultaten ska tolkas med försiktighet, eftersom orsaksrelationen kan vara den omvända, det vill säga att ökade inkomster har möjliggjort köp av ruttjänster, säger Anna Brink, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

Skatteverket betalar ut över fem miljarder kronor i bidrag för hushållsnära tjänster. Förra året använde nästan en miljon svenskar rutavdraget, enligt Sveriges Radio.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Riksrevisionen konstaterar att rutavdraget belastar de offentliga finanserna. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times-arkivbild
Riksrevisionen konstaterar att rutavdraget belastar de offentliga finanserna. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times-arkivbild
Ekonomi & Näringsliv

Riksrevisionen: Rutavdraget belastar de offentliga finanserna

Epoch Times

Utrikes födda har gynnats av rutavdraget och gett dem en starkare ställning på arbetsmarknaden. Men samtidigt belastar de hushållsnära tjänsterna de offentliga finanserna. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport.

Rutavdraget, som ges i form av skattereduktion för hushållstjänster, infördes den 1 juli 2007. Tanken är bland annat att göra svarta jobb till vita och få personer att komma in på arbetsmarknaden. 2017 var det nästan 900 000 personer som fick rutavdrag till ett värde av 4,6 miljarder kronor.

”Negativa effekter på statsfinanserna”

– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget. Därutöver tillkommer negativa effekter på statsfinanserna av att hushållens konsumtion av andra varor och tjänster minskar när hushållen lägger mer resurser på ruttjänster, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

En tanke med rutavdraget var att det skulle leda till ökat förvärvsarbete när barnfamiljer köper ruttjänster. Men Riksrevisionens granskning visar att endast 31 procent av hushållen som köpte dessa tjänster under 2017 hade hemmavarande barn.

Rutavdraget har samtidigt haft positiva effekter för utrikes födda då det har gett dem en starkare ställning på arbetsmarknaden. En stor del av de som invandrade till Sverige kom i syfte med att arbeta med ruttjänster. Riksrevisionen anser att effekterna på de offentliga finanserna vad gäller sådan arbetskraftsinvandring är svårbedömt.

En miljon svenskar

Granskningen visar också det verkar som att hushåll med flera sammanboende personer under 57 år som köper ruttjänster arbetar mer än motsvarande hushåll som inte gör det. Sambandet är dock inte helt klart.

– Resultaten ska tolkas med försiktighet, eftersom orsaksrelationen kan vara den omvända, det vill säga att ökade inkomster har möjliggjort köp av ruttjänster, säger Anna Brink, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

Skatteverket betalar ut över fem miljarder kronor i bidrag för hushållsnära tjänster. Förra året använde nästan en miljon svenskar rutavdraget, enligt Sveriges Radio.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024