loading

Demonstranter utanför riksdagen protesterar mot grundlagsändringar om utlandsspioneri som debatteras i riksdagen under onsdagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Demonstranter utanför riksdagen protesterar mot grundlagsändringar om utlandsspioneri som debatteras i riksdagen under onsdagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Riksdagen antog lagen om utlandsspioneri

Owe Nilsson

Riksdagen har nu antagit de kontroversiella lagändringarna om utlandsspioneri. Kritikerna har varnat för att de hotar yttrande- och tryckfriheten.

– Man öppnar Pandoras ask, säger vänsterpartisten Jessica Wetterling i debatten.

Riksdagen antog lagändringarna med siffrorna 270-37.

Utlandsspioneri

(TT)

Med lagändringarna införs brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete i brottsbalken.

Utlandsspioneri kriminaliseras också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.

Undantag från straffansvar ska gälla om gärningens syfte är försvarligt, till exempel i journalistiskt eller opinionsbildande syfte eller för att att avslöja övergrepp mot enskilda.

Meddelarfriheten, som ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering, och anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.

Straffet som föreslås för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Demonstranter utanför riksdagen protesterar mot grundlagsändringar om utlandsspioneri som debatteras i riksdagen under onsdagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Demonstranter utanför riksdagen protesterar mot grundlagsändringar om utlandsspioneri som debatteras i riksdagen under onsdagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Riksdagen antog lagen om utlandsspioneri

Owe Nilsson

Riksdagen har nu antagit de kontroversiella lagändringarna om utlandsspioneri. Kritikerna har varnat för att de hotar yttrande- och tryckfriheten.

– Man öppnar Pandoras ask, säger vänsterpartisten Jessica Wetterling i debatten.

Riksdagen antog lagändringarna med siffrorna 270-37.

Utlandsspioneri

(TT)

Med lagändringarna införs brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete i brottsbalken.

Utlandsspioneri kriminaliseras också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.

Undantag från straffansvar ska gälla om gärningens syfte är försvarligt, till exempel i journalistiskt eller opinionsbildande syfte eller för att att avslöja övergrepp mot enskilda.

Meddelarfriheten, som ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering, och anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.

Straffet som föreslås för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024