Inflationen är för hög och den svaga kronan har ökat risken för att den nu biter sig fast, konstaterar ledamöterna i Riksbankens direktion. För att dämpa inflationen kan penningpolitiken stramas åt mer än väntat.
– Nu vill Riksbanken att våra plånböcker ska bli mindre, säger Robert Bergqvist, senior chefsekonom vid SEB, till TT.
Riksbanken brottas med flera problem som visat sig mer svårbesegrade än väntat. Det framgår av centralbankens protokoll från senaste räntemötet, som presenterades på måndagen. Inflationen är för hög, vägen till målet på 2 procent lång, konjunkturen är stark och kronan svag.
"Den långa trenden med en svag krona motverkar en nedgång i inflationen", sade vice riksbankschef Anna Breman, enligt protokollet.
Risken finns att den svenska kronan får större genomslag på prisökningarna i nuvarande situation med hög inflation, menar hon.
Den svaga kronan och en fortsatt hög efterfrågan i tjänstesektorn bidrar till att bedömningen av inflationstrycket har reviderats upp. Riksbanken bör ha en "fortsatt låg tolerans mot inflations-överraskningar och beredskap för att höja styrräntan mer än väntat, och om nödvändigt, ännu mer", uppger Per Jansson, en annan av de vice riksbankscheferna, i protokollet.
Samtidigt har Riksbanken insett att ett alltför stort fokus på kronan riskerar att bakbinda penningpolitiken, menar Robert Bergqvist, senior chefsekonom vid SEB.
– Kronan är viktig. Men att fokusera för mycket på växelkursmål, inte inflation, är att måla in sig i ett hörn, säger han till TT.
Flera ledamöter lyfter en ökad risk för att inflationen nu biter sig fast på en för hög nivå.
Det är en mer försiktig och samtidigt mer samstämmig centralbank som tar mindre steg för att gå en längre bit mot ett bestämt mål som Robert Bergqvist tolkar utifrån måndagens protokoll. Även ledamöter som i våras gav ifrån sig vagt duvaktiga rop har nu gett vika för en mer hökaktig kurs, menar han, eftersom de inte lyckats skaka av sig en fastbitande inflation, en svag krona och en konjunktur starkare än väntat.
Hos Riksbankens samtliga fem ledamöter ser han nu stöd för minst en höjning till i september. Vad som väntar i november, är däremot ovisst.
– Det är en riksbanksdirektion som har svårt att se runt hörnet, säger Robert Bergqvist.
Han ser inget pärlband av räntehöjningar framöver, men vi lär få vänta framåt andra kvartalet nästa år till den höga ränteplatån börjar slutta nedåt.
Efter att ha missbedömt inflationen när den tog fart är Riksbanken nämligen rädd att begå misstag igen, menar Robert Bergqvist.
Under måndagsmorgonen kom också skrämmande besked om den norska inflationen, och norska banken har flaggat för ytterligare räntehöjning i augusti.
– Inflationsmonstret är inte besegrat. Om du släpper kampen om det för tidigt kommer det att slå tillbaka med dubbel kraft, säger Robert Bergqvist.
Skulle Riksbanken börja tala om räntesänkningar på radarskärmen nu skulle den också ta udden av de höjningar som gjorts och av den som troligen väntar i september, menar han.
Något som riskerar att inge falsk förhoppning av lättnad bland hushållen och överhettad ekonomi.
Vad Riksbanken hoppas på är i stället helt krasst att våra plånböcker blir mindre, så att temperaturen i ekonomin sänks, enligt Robert Bergqvist. Till och med om priset så måste bli en ökad arbetslöshet.
– Det Riksbanken och andra centralbanker vill se är en lagom uppgång i arbetslösheten och en lagom lågkonjunktur, orsakad av att hushållen har mindre konsumtionsutrymme. Det är syftet med räntehöjningen, och det enda som kan bita, säger han.
(Ebba Blume/TT)
