Riksbanken lämnar räntan oförändrad på -0,50 procent men flaggar för att den första räntehöjningen skjuts fram till mitten av 2018.

Skälet till förändringen är en långsammare inflationsuppgång än vad Riksbanken tidigare har räknat med, bland annat som en följd av relativa låga löneökningar.

Dessutom utökas stödköpen av statsobligationer med 15 miljarder kronor.

Tre av bankens sex ledamöter reserverar sig dock mot utökningen av stödköp, då de anser att penningpolitiken inte behöver göras mer expansiv.

"Den svenska konjunkturen är allt starkare, men Riksbanken bedömer nu att det tar längre tid innan inflationen stabiliseras runt 2 procent", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Det är en överraskande mjuk riksbank, men samtidigt oenig riksbank. Man kan säga att de här tre ledamöterna som hade en avvikande syn har också ett väldigt brett stöd i samhället för att det faktiskt är dags att sätta punkt för den här pågående penningpolitiken, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Kritiserar penningpolitik

Han är kritisk till Riksbankens nuvarande penningpolitik.

– Att vi har en minusränta och genomför värdepappersköp, det är en okonventionell penningpolitik för ett läge där du har uppenbara risker i ekonomin, att du kan få deflation, det vill säga fallande priser, eller recession. Sverige behöver inte längre den försäkringen, men Riksbanken väljer att ta ut ytterligare en försäkring i det här läget.

Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar, säger om beskedet:

– Det här var ett betydligt mer expansivt besked än vad vi hade väntat oss och lyfter det faktum att Sverige befinner sig mitt i en högkonjunktur.

– Därför hade det varit rimligt att lämna stödköpen bakom sig, säger Öster och konstaterar att hälften av direktionens medlemmar tyckte precis så.

Oväntat mjukt

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank går på Robert Bergqvists linje och kallar beskedet "oväntat mjukt".

"Vi noterar dock en fortsatt splittring i direktionen. Tre direktionsledamöter reserverade sig mot beslutet att förlänga tillgångsköpen. Detta innebär att tre av de fyra direktionsledamöter som med säkerhet kvarstår efter årsskiftet vill normalisera penningpolitiken", skriver hon i en kommentar.

(TT)