Regeringen vill att grova angrepp mot polis, brandkår och ambulans ska kunna straffas med upp till livstids fängelse.
I normalfallet ska dock straffet vara högst fyra år.
Regeringen är klar med en lagrådsremiss om ökat straffrättsligt skydd för blåljuspersonal. Det nya brottet kallas blåljussabotage.
– Det är en självklarhet att den som har till uppgift att hjälpa andra och rädda liv ska kunna sköta sitt arbete utan att bli störd, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
– Samhället måste se strängt på sådan kriminalitet.
Brottet blåljussabotage innebär att man angriper eller stör polisen, brandkåren eller ambulanspersonalen i syfte att allvarligt försvåra arbetet
Det kan, enligt Johansson, handla om hot eller våld mot blåljuspersonal, stöld eller skadegörelse på fordon eller andra hjälpmedel. Det kan till exempel handla om stenkastning eller att punktera däck. Lagen omfattar också angrepp på polishundar och polishästar.
Justitieminister Morgan Johansson (S) och statsminister Stefan Löfven (S) håller en pressträff efter fredagens besök på polisutbildningen på Södertörns högskola. Foto: Claudio Bresciani/TT
Upp till livstid
Johansson uppger att lagen även omfattar andra otillbörliga åtgärder, som att detonera sprängladdning nära en polisstation eller ställa sig i vägen för en uttryckning.
– Så det är en bred kategori, säger justitieministern.
Att angripa polis eller brandkår är redan ett brott. På frågan vad skillnaden blir, svarar justitieministern:
– Det korta svaret är: Det blir en högre straffskala.
Maxstraffet för blåljussabotage av normalgrad ska vara fyra år. Om brottet anses grovt så ska straffet vara lägst två år och högst 18 år eller livstid.
Enligt Johansson kan grovt blåljussabotage handla om att gäng samordnar angrepp mot räddningspersonal eller polis och att blåljussabotage leder till dödsfall, till exempel i ett brinnande hus.
För lite, för sent
Samtidigt föreslår regeringen skärpta straff för grovt hot eller grovt våld mot tjänsteman från dagens skala med ett minsta straff på sex månader till ett högsta på fyra år, till en höjd skala med minsta straff på ett år och högsta straff på sex år.
Både Moderaterna och Liberalerna står bakom förslaget om skärpta straff, men är kritiska till senfärdigheten i förslagen om våld mot tjänsteman.
Johan Forssell, Moderaternas rättspolitiska talesperson, menar att straffet för våld mot tjänsteman inte bara ska skärpas när det gäller grova brott.
– De allra flesta som döms för det här är brott av normalgraden. Det är ett bötesbrott. Där gör regeringen ingenting. Vi vill skärpa det så att den lägsta påföljden blir sex månaders fängelse, säger han till TT.
Även Polisförbundet, som välkomnar regeringen initiativ, vill ha skärpta straff för våld och hot mot tjänsteman också för brott av normalgraden.
Gäller nästa år
Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2020.
– Genom att göra detta markerar vi den viktiga roll som polis, ambulans räddningstjänst och polis har, säger Johansson.
Lagrådsremissen presenterades i samband med att statsminister Stefan Löfven (S), justitieminister Morgan Johansson (S), inrikesminister Mikael Damberg och rikspolischefen Anders Thornberg besökte polisutbildningen på Södertörns högskola.
Löfven uppgav att han nu gett justitieministern och inrikesministern uppdraget att leda regeringens arbete med att mobilsera hela samhället för att angripa brottens orsaker.
– Det är viktigt att vi samlar oss och göra detta på ett bra sätt, säger Löfven.
(Carl Cato/TT)
(Nønne Schjærff Engelbrecht/TT)
(Owe Nilsson/TT)
