Regeringen satsar en miljard kronor till skolväsendet nästa år. Därtill föreslås ett nytt skolvalssystem. Syftet är att få en mindre segregerad skola.
– Syftet med denna skolmiljard är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en presskonferens.
Regeringen föreslår också ett nytt skolvalssystem som ska omfatta både kommunala och fristående skolor. Regeringen förbereder en lagrådsremiss och ser framför sig en proposition under våren 2022.
Ett gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder ska införas. Urvalssystemet ska omfatta både kommunala och fristående skolor. För reformen föreslår regeringen 70 miljoner kronor för 2022, och beräknar 128,5 miljoner kronor för 2023 och 42,5 miljoner kronor för 2024.
Mer rättvist
– Skolvalet behöver utvecklas och göras rättvist för alla elever. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska aldrig kunna välja elever, säger Anna Ekström.
– Det marknadsexperiment som präglat skolan sedan 1990-talet har nått vägs ände. marknadskrafterna ska inte sitta i förarsätet och styra skolan, säger hon.
På frågan om kötiden till friskolorna ska avskaffas, säger Anna Ekström att det är hennes ambition och att hon ska diskutera frågan med Centern och Liberalerna i riksdagen.
Förslaget om en kvotering till skolorna vill hon återkomma till.
Högskolekompetens
Regeringen vill också förändra gymnasieskolans yrkesprogram, så att huvudalternativet blir att alla elever får högskolebehörighet.
I dag kan yrkeselever lägga till de kurser som krävs för högskolebehörighet. Tanken är att i stället låta kurserna ingå från början, med möjlighet att välja bort dem.
– Med det här förslaget kommer fler att välja yrkesprogrammen och det behöver Sverige, säger Anna Ekström (S) till SVT.
Hon säger också att dagens system ofta gör det praktiskt svårt för eleverna att få ihop schemat, då de behörighetsgivande kurserna kan ligga på obekväma tider.
Regeringen har drivit frågan länge men inte fått majoritetsstöd i riksdagen. En proposition röstades ned 2018.
Som en följd av förändringen vill regeringen avsätta 59 miljoner till kommunerna från och med 2024 och därefter stegvis öka kompensationen. Skolverkets anslag förstärks med totalt 7 miljoner kronor 2022-2023 med anledning av förändringen.
(Anna Lena Wallström/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.
