(TT)

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett direktivförslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget har behandlats parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Båda har på varsitt håll enat sig om sin linje och 6 juni möts man för slutförhandling. Frankrike, som är ordförandeland i EU, har tidigare meddelat att man vill att detta ska mynna ut i en färdig text som kan godkännas när EU:s arbetsmarknadsministrar möts 16 juni.