Regeringen accepterar att M:s och KD:s skattesänkningar från i år blir kvar.
Och nästa år tas värnskatten bort, samtidigt som regeringen konstaterar att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan 1995.
– Det är klart att profilen varit lite annorlunda om S haft egen majoritet, sade finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade vårpropositionen med vårändringsbudgeten.
Den är det första resultatet av det nya budgetsamarbetet och januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.
Vänsterpartiet, som dumpats som samarbetsparti, anklagar S för att göra en högersväng och varnar för ökade klyftor i samhället.
Finansministern kallade däremot vårändringsbudgeten för bred mittenpolitik.
– Jag ser väldigt mycket i den här budgeten som vi i S gick till val på, sade hon.
Andersson pekar bland annat på mer pengar till skolan och på att investeringsstödet för bostadsbyggandet blir kvar.
Skattesänkningar kvar
S gick också till val på att stoppa stora skattesänkningar. Nu konstaterar dock Andersson att möjligheterna är små för att riva upp det senaste jobbskatteavdraget och höjningen av gränsen för när statlig skatt ska betalas.
Det är skattesänkningar som Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom när riksdagen i december klubbade deras budgetförslag. Då hade den rödgröna regeringen ännu inte inlett sitt samarbete med Centern och Liberalerna.
– Både L och C har gått till val på de skattesänkningarna så möjligheten att backa dem i framtida budgetförhandlingar bedömer jag som ganska liten, säger Andersson.
Värnskatt bort
Nästa år ska dessutom den särskilda inkomstskatten för höginkomsttagare, värnskatten, tas bort.
Finansministern uppger att det inte är något som S önskar, men att man var tvungen att gå med på det för att få med L i samarbetet.
– Vi kommer naturligtvis att kämpa för att förbättra för människor som har lägre inkomster, säger Andersson.
Slopad värnskatt ingår det program på 73 punkter som S, MP, C och L enats om att genomföra under denna mandatperiod.
Enligt den fördelningspolitiska redogörelsen som lades fram tillsammans med vårändringsbudgeten har inkomsterna för de grupper som tjänar mest också ökat mest, och stadigt, sedan 1995.
De som har lägst inkomster har också lite mer att röra sig med, men andelen medborgare med låg ekonomisk standard har ändå ökat de senaste dryga 20 åren.
Höjda pensioner
I det nu avslutade budgetsamarbetet med V, mellan 2015 och 2018, gjordes en rad höjningar av bidrag och ersättningar riktade mot ekonomiskt svaga grupper.
Den typen av förslag är det ont om i 73-punktsprogrammet, även om det talas på flera ställen om att de ekonomiska klyftorna ska minska.
Andersson pekar på att programmet däremot innehåller höjda pensioner för dem med låga pensioner och sänkt skatt på pension.
Hon pekar även på möjligheter att göra gröna skatteväxlingar som ger en bättre fördelningspolitik.
Centerns Emil Källström betonar att det enskilt viktigaste för att minska de ekonomiska klyftorna är att se till att människor kommer i arbete.
Räcker pengarna?
Finansministern vågar inte bedöma om det kan finnas pengar över till andra satsningar när 73-punktsprogrammet har genomförts.
– Vi får i första hand fokusera på att genomföra det vi presenterat i 73-punktsprogrammet. Hur det sedan kommer att se ut i slutet av mandatperioden, det återstår att se, säger Magdalena Andersson.
Vårändringsbudgeten innebär en del mindre förändringar jämfört med M:s och KD.s budget för 2019 som riksdagen antog före jul.
Den innehåller satsningar för sammanlagt 4,5 miljarder kronor. Där finns bland annat två miljarder till klimat och miljö, sänkta arbetsgivaravgifter och en halv miljard till fler lärarassistenter i skolan.
Satsningarna är finansierade med högre miljöskatter, besparingar och omflyttade anslag. Till exempel blir flygskatten kvar.
(Lars Larsson/TT)
(Peter Wallberg/TT)
