loadingMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) presenterar infrastrukturpropositionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) presenterar infrastrukturpropositionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Regeringen: Nya stambanor ska byggas

TT/Peter Wallberg

Regeringen vill lägga 799 miljarder kronor på främst väg och järnväg åren 2022–2033. Det öppnar för nya satsningar på höghastighetståg, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

– Detta är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, sade han när infrastrukturpropositionen presenterades.

Propositionen lägger de ekonomiska ramarna för infrastrukturåtgärder i Sverige år 2022-2033.

Nuvarande ram för 2018-2029 ligger på 622,5 miljarder kronor i 2017 års priser. Den höjs nu till 799 miljarder. Även om det är i 2021 års priser, så innebär det en höjning med 21 procent.

Miljöminister Per Bolund (MP) är glad över att kunna presentera höjningen.

– Vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland, säger han.

Det finns tryck från många håll, inte minst kommuner och regioner, på mer pengar till infrastruktur. Många anser att en höjning på 20 procent är nödvändig.

Räcker till mer

Enligt regeringen kommer pengarna att räcka till att fortsätta som tänkt med de infrastrukturåtgärder som finns i nuvarande så kallade nationella plan. Till exempel järnvägsprojekten Sydostlänken och Göteborg-Borås, vägprojektet Tvärförbindelse Södertörn eller satsningarna på ökad kapacitet i Luleås och Göteborgs hamnar.

Infrastrukturminister Eneroth uppger att inga projekt ska behöva lyftas ur den nuvarande planen för att skapa utrymme för annat eller på grund av omprioriteringar.

– Lagt kort ligger, säger han.

Enligt regeringen räcker pengarna även till nya projekt som inte finns i nuvarande plan.

– Det är en viktig signal. Det finns behov av en del nya satsningar, säger Eneroth.

Han pekar på att det finns önskemål från hela landet om att åtgärda brister. I till exempel Norrbotten planerar företag stora investeringar då man behöver bättre transportmöjligheter.

Svarar ja

Enligt Eneroth och Bolund öppnar den höjda ekonomiska ramen även för nya deletapper när det gäller höghastighetståg. Trots många oklarheter, svarar båda ett rakt "ja" på frågan om nya stambanor ska byggas från Stockholm till Göteborg och Malmö.

Men i vilken takt de ska byggas, hur de ska byggas och vad de får kosta finns i dag inget beslut om.

För närvarande finns bara tre delsträckor med i nuvarande nationella plan för 2018-2029; Järna-Linköping, Göteborg-Borås samt Hässleholm-Lund.

När riksdagen godkänt den nya ekonomiska ramen ska Trafikverket ta fram ett förslag på ny plan för prioriterade infrastrukturåtgärder 2022-2033. Eneroth är försiktigt när det gäller att utlova nya delsträckor i den planen.

– Givet att stambaneprojekten ska vara klara 2040, så är det klart att Trafikverket kommer att kunna föreslå detta, säger han.

Miljöminister Bolund är inte lika försiktig.

– Man kan utgå ifrån att det kommer nya etapper, säger han.

Oklar prislapp

Bolund tillägger att pengarna samtidigt även räcker till andra planerade järnvägssatsningar runt om i landet. Enligt honom ger den nya ekonomiska ramen till exempel ett utrymme för att färdigställa Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå.

Men Trafikverket har tidigare betonat vikten av att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät som finns, i stället för att satsa på nya projekt. Myndigheten bedömde i ett underlag till regeringen att en höjning av ekonomiska ramen med 20 procent skulle räcka för att upprätthålla vägnätets och järnvägens funktionalitet, samt till åtgärder i nuvarande plan. Däremot inte till några nya investeringsprojekt.

Det helhetsförslag på nya stambanor som för några år sedan förhandlades fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen bedöms av Trafikverket kosta 295 miljarder kronor.

Bolund tror dock att Trafikverket "ser" att den överenskommelsen är viktig för utvecklingen i stora delar av landet.

"Ingen gräddfil"

Regeringen har förhandlat fram infrastrukturpropositionen med Centern (C) och Liberalerna (L). L anser att höghastighetsbanor är för dyrt och vill prioritera annat, som bättre möjligheter att arbetspendla.

L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson räknar med att Trafikverket kommer att vilja skjuta nya stambanor på framtiden.

– Det blir ingen gräddfil för dem som Miljöpartiet vill, säger han.

C:s infrastrukturpolitiske talesperson Anders Åkesson räknar med att nya etapper för höghastighetståg finns med i den nationella planen nästa år.

Viktigast för C har dock varit att de 799 miljarderna i infrastrukturpropositionen kommer hela landet till del, till exempel genom att det ska finnas pengar till underhåll av mindre vägar ute i landet.

– Hela landet-perspektivet är viktigt, säger Åkesson.

(Peter Wallberg/TT)

(Lars Larsson/TT)

(Niklas Svahn/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Infrastrukturpropositionen

(TT)

799 miljarder kronor (mdr) till infrastruktur 2022-2033, vilket kan jämföras med 622,5 mdr 2018-2029.

Summorna är dock i 2021 års respektive 2017 års priser.

Av de 799 miljarderna går 437 mdr till utveckling av infrastruktur, en ökning med 103,5 mdr.

197 mdr går till drift och underhåll av väg, en ökning 33 mdr.

165 mdr går till drift och underhåll av järnväg, en ökning med 40 mdr.

Utöver 799 mdr beräknas 77 mdr tillkomma från ban- och trängselavgifter 2022–2033.

Källa: Regeringen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) presenterar infrastrukturpropositionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) presenterar infrastrukturpropositionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Regeringen: Nya stambanor ska byggas

TT/Peter Wallberg

Regeringen vill lägga 799 miljarder kronor på främst väg och järnväg åren 2022–2033. Det öppnar för nya satsningar på höghastighetståg, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

– Detta är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, sade han när infrastrukturpropositionen presenterades.

Propositionen lägger de ekonomiska ramarna för infrastrukturåtgärder i Sverige år 2022-2033.

Nuvarande ram för 2018-2029 ligger på 622,5 miljarder kronor i 2017 års priser. Den höjs nu till 799 miljarder. Även om det är i 2021 års priser, så innebär det en höjning med 21 procent.

Miljöminister Per Bolund (MP) är glad över att kunna presentera höjningen.

– Vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland, säger han.

Det finns tryck från många håll, inte minst kommuner och regioner, på mer pengar till infrastruktur. Många anser att en höjning på 20 procent är nödvändig.

Räcker till mer

Enligt regeringen kommer pengarna att räcka till att fortsätta som tänkt med de infrastrukturåtgärder som finns i nuvarande så kallade nationella plan. Till exempel järnvägsprojekten Sydostlänken och Göteborg-Borås, vägprojektet Tvärförbindelse Södertörn eller satsningarna på ökad kapacitet i Luleås och Göteborgs hamnar.

Infrastrukturminister Eneroth uppger att inga projekt ska behöva lyftas ur den nuvarande planen för att skapa utrymme för annat eller på grund av omprioriteringar.

– Lagt kort ligger, säger han.

Enligt regeringen räcker pengarna även till nya projekt som inte finns i nuvarande plan.

– Det är en viktig signal. Det finns behov av en del nya satsningar, säger Eneroth.

Han pekar på att det finns önskemål från hela landet om att åtgärda brister. I till exempel Norrbotten planerar företag stora investeringar då man behöver bättre transportmöjligheter.

Svarar ja

Enligt Eneroth och Bolund öppnar den höjda ekonomiska ramen även för nya deletapper när det gäller höghastighetståg. Trots många oklarheter, svarar båda ett rakt "ja" på frågan om nya stambanor ska byggas från Stockholm till Göteborg och Malmö.

Men i vilken takt de ska byggas, hur de ska byggas och vad de får kosta finns i dag inget beslut om.

För närvarande finns bara tre delsträckor med i nuvarande nationella plan för 2018-2029; Järna-Linköping, Göteborg-Borås samt Hässleholm-Lund.

När riksdagen godkänt den nya ekonomiska ramen ska Trafikverket ta fram ett förslag på ny plan för prioriterade infrastrukturåtgärder 2022-2033. Eneroth är försiktigt när det gäller att utlova nya delsträckor i den planen.

– Givet att stambaneprojekten ska vara klara 2040, så är det klart att Trafikverket kommer att kunna föreslå detta, säger han.

Miljöminister Bolund är inte lika försiktig.

– Man kan utgå ifrån att det kommer nya etapper, säger han.

Oklar prislapp

Bolund tillägger att pengarna samtidigt även räcker till andra planerade järnvägssatsningar runt om i landet. Enligt honom ger den nya ekonomiska ramen till exempel ett utrymme för att färdigställa Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå.

Men Trafikverket har tidigare betonat vikten av att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät som finns, i stället för att satsa på nya projekt. Myndigheten bedömde i ett underlag till regeringen att en höjning av ekonomiska ramen med 20 procent skulle räcka för att upprätthålla vägnätets och järnvägens funktionalitet, samt till åtgärder i nuvarande plan. Däremot inte till några nya investeringsprojekt.

Det helhetsförslag på nya stambanor som för några år sedan förhandlades fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen bedöms av Trafikverket kosta 295 miljarder kronor.

Bolund tror dock att Trafikverket "ser" att den överenskommelsen är viktig för utvecklingen i stora delar av landet.

"Ingen gräddfil"

Regeringen har förhandlat fram infrastrukturpropositionen med Centern (C) och Liberalerna (L). L anser att höghastighetsbanor är för dyrt och vill prioritera annat, som bättre möjligheter att arbetspendla.

L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson räknar med att Trafikverket kommer att vilja skjuta nya stambanor på framtiden.

– Det blir ingen gräddfil för dem som Miljöpartiet vill, säger han.

C:s infrastrukturpolitiske talesperson Anders Åkesson räknar med att nya etapper för höghastighetståg finns med i den nationella planen nästa år.

Viktigast för C har dock varit att de 799 miljarderna i infrastrukturpropositionen kommer hela landet till del, till exempel genom att det ska finnas pengar till underhåll av mindre vägar ute i landet.

– Hela landet-perspektivet är viktigt, säger Åkesson.

(Peter Wallberg/TT)

(Lars Larsson/TT)

(Niklas Svahn/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Infrastrukturpropositionen

(TT)

799 miljarder kronor (mdr) till infrastruktur 2022-2033, vilket kan jämföras med 622,5 mdr 2018-2029.

Summorna är dock i 2021 års respektive 2017 års priser.

Av de 799 miljarderna går 437 mdr till utveckling av infrastruktur, en ökning med 103,5 mdr.

197 mdr går till drift och underhåll av väg, en ökning 33 mdr.

165 mdr går till drift och underhåll av järnväg, en ökning med 40 mdr.

Utöver 799 mdr beräknas 77 mdr tillkomma från ban- och trängselavgifter 2022–2033.

Källa: Regeringen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024