Rapport: Europa måste stärka ”demokratisk säkerhet” mot Kina
Tankesmedja vill sprida Sveriges initiativ om psykologiskt försvar


Kinas kommunistregim svävar inte på målet. Till hundraårsjubileet 1949 ska det ha uppnått global dominans och vägen dit är tydligt utstakad. Det politiskt splittrade Europa måste förbättra sin ”demokratiska säkerhet” för att stå emot kommunist-Kinas omfattande offensiv, framgår av en rapport från den tyska utrikespolitiska tankesmedjan DGAP.

Kinas kommunistparti har aktivt utnyttjat covid-19-pandemin för att skaffa sig strategiska fördelar genom att sprida propaganda och desinformation. Det har använt målmedveten och ibland aggressiv diplomati, gjort strategiska investeringar och erbjudit ”hälsosamarbete” samtidigt som det har begränsat exporten av livsnödvändig utrustning.

Kommunistpartiet har länge odlat relationer med Europas elit inom politik och handel, för att skaffa sig stöd. Europa måste nu kontra detta genom att bygga starka samhällen baserade på demokratins kärnvärden. Det skriver rapportens författare Didi Kirsten Tatlow. Hon föreslår en rad åtgärder, bland annat att Europas länder, liksom EU, tar efter den svenska satsningen på en myndighet för psykologiskt försvar, som presenterades i maj.

Somliga tycker kanske att det låter som en konspirationsteori, att Kina skulle sikta på global dominans, men det är ett påtagligt och väl belagt hot. Didi Kirsten Tatlow redogör i rapporten ”How 'Democratic Security' Can Protect Europe from a Rising China”, för ett antal källor i form av tal, böcker och strategier som bekräftar detta.

Xi Jinpings tal 2017

Centralt för förståelsen av Kinas globala maktplaner är det tal som presidenten Xi Jinping gav vid kommunistpartiets 19:e kongress, den 18 oktober 2017. Han sade då att Kina till år 2049 – då det är hundra år sedan kommunisterna tog makten i Kina – ska ha uppnått ”socialistisk modernisering och nationell föryngring”. De begreppen är centrala i ”Den kinesiska drömmen”, som ska förverkligas med hjälp av ”Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska kännetecken för en ny era”, som är inskrivet i den kinesiska konstitutionen. Den nationella föryngringen inbegriper bland annat att Kina ska bli en ”supermakt för talanger” och ha ”förmågan att vinna krig”.

Kina rår sannolikt inte på ett enat EU men genom att bara få över ett enda land på sin sida kan det blockera hårdare EU-politik mot Kina, på grund av EU:s konsensuskrav. Kina utövar därför påtryckningar på enskilda länder, och det har klart för sig vilka som är intressanta att jobba med.

Kina har länge betraktat Europa som en splittrad, försvagad och manipulerbar allierad till USA, som är dess huvudfiende.

Det har delat in Europas länder i tre kategorier: ”Vänner”, så som Grekland, Spanien, Serbien och Ungern, som anses kunna blockera EU från att ställa hårdare krav på Kina. ”Frenemies” (vänfiende), som inte vill stöta sig med Kina på grund av ekonomiska intressen, är länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Kina försöker neutralisera dessa genom att vädja till deras enskilda ekonomiska intressen. ”Politiska fiender” är länder som Kina håller avstånd till på grund av dessas ”politiska fördomar”, till exempel Sverige, Norge och Polen. Kina försöker utnyttja en tilltagande internationell polarisering för att få dessa länder att ändra sin Kinakritiska hållning.

Hundraårsmål

Den kinesiska drömmen består av två steg, eller ”hundraårsmål”: det första ska vara uppnått 2021 – då det är hundra år sedan Kinesiska kommunistpartiet bildades i Shanghai. Det handlar om att ha uppnått ett ”övergripande måttligt blomstrande samhälle”. Det låter försiktigt men har varit drivkraften bakom Kinas höga ekonomiska tillväxt i årtionden och har även inneburit en sammansmältning av militären och civilsamhället.

Det andra hundraårsmålet kan delas upp i två perioder. Mellan 2020 och 2035 ska Kina skaffa sig en globalt ledande ställning inom innovation, vetenskap och teknologi. Europa har här en mycket viktig funktion för Kina. ”Genom att tillåta Kina att få tillgång till sin teknologi ger Europa näring åt Kinas tillväxt”, skriver Tatlow i rapporten.

Under perioden 2035-2049 ska Kina nå ”nya nivåer … inom varje dimension av materiell, politisk, kulturell och etisk, social och ekologisk utveckling”, för att skaffa sig tillräcklig militär styrka för att vinna krig där teknologin spelar en viktig roll.

Makten aldrig förhandlingsbar

Ett icke förhandlingsbart villkor i denna – och all annan – förändring och utveckling är att Kinas kommunistparti ska fortsätta inneha makten. För att klara detta använder Kina sig av manipulerat samarbete (cooptation) genom bland annat Kommunistiska enhetsfronten

Tatlow påpekar att kommunistregimen påverkar personer och system runt om i världen, för att nå sin Kinesiska dröm och olika kinesiska vänskapsorganisationer med andra länder är viktiga för att samla utlandskineser och icke-kineser kring dessa intressen.

Trots den pågående pandemin, som hade sitt ursprung i Wuhan i Kina, har Kina lyckats genomföra flera stora företagsköp i Europa. Bland annat tog man i mars över det tyska företaget Heyer Medical, med 130-åriga anor, som tillverkar respiratorer. Köpare var det Pekingbaserade Aeonmed, som skapade skandal genom att exportera 250 defekta respiratorer till Storbritannien. I maj köpte statligt ägda Bank of China genom en dotterbolag närmare 13 procent av aktierna i det norskägda flygbolaget Norweigan Air.

Minskat export, ökat import

Under covid-19-pandemin har Kina med hög svansföring försökt få det att se ut som att man har erbjudit hjälp till andra länder i bland annat Europa. I själva verket har Kina dragit undan stora delar av den hälsoutrustning man tidigare exporterat från världsmarknaden, och behållit den själv, samt att man utnyttjat Enhetsfrontens nätverk av utlandskineser för att köpa upp medicinsk utrustning i andra länder och skicka hem den till Kina.

Kina är normalt en dominerande global leverantör av mycket av den medicinska utrustning som behövs för att behandla covid-19, men under årets första två månader minskade exporten drastiskt, samtidigt som importen ökade ännu mer.

Några exempel: Vad gäller steriliseringsutrustning minskade exporten med 34 procent medan importen ökade med 66; exporten av immunologiska produkter minskade med 30 procent medan importen ökade med 197 procent; gällande respiratorer minskade exporten med 20 procent medan importen ökade med 174 procent; exporten av skyddsglasögon minskade med 20 procent medan importen ökade med 185 procent och för andningsskydd minskade exporten med 16 procent medan importen ökade med 2 procent.

Detta innebar att världen fick upp ögonen för hur störningskänsliga de globala leverantörskedjorna är. Genom sin blotta storlek, samt användandet av geoekonomi kunde Kina bryta globaliseringen, konstaterar Tatlow.

Mot dessa globala kinesiska maktambitioner skriver hon ut ett recept på ”demokratisk säkerhet”. Det innefattar bland annat att människor i demokratiska länder måste förstå att demokratin kräver säkerhet och beskydd, och inte kommer att segra enbart för att det är ett humant system. Det räcker inte med militärt försvar utan det krävs också skydd mot geoekonomi (användandet av ekonomiska verktyg för att uppnå utrikespolitiska mål) och desinformation.

Hela samhället måste skyddas

Den demokratiska säkerheten måste säkras av alla delar av statsmakten och civilsamhället, för att skydda alla nivåer av samhället mot Kinesiska kommunistpartiets påverkan och inblandning.

”Genom att rikta uppmärksamhet mot demokratisk säkerhet kommer Europa att på ett naturligt sätt förbättra sin relation med USA, som anser att Europa inte är villigt att ta ansvar för sin egen säkerhet, inklusive den politiska säkerheten, vilket leder till utbredd irritation på båda sidor.”

Europa måste, menar Tatlow, förutsätta att Kinas kommunistregim använder de ekonomiska och hälsomässiga kriser som pandemin orsakat för att flytta fram sina positioner.

Införandet av den nya säkerhetslagen i Hongkong visar att Kina inte drar sig för att bryta internationella överenskommelser. Hongkong lovades 50 år av självständighet enligt principen ”ett land, två system” när Storbritannien 1997 lämnade över nycklarna till kronkolonin. Säkerhetslagens paragraf 38 begränsar dessutom yttrandefriheten i hela världen. ”Europa måste betrakta detta som en 'testballong' som Kina skickar upp för att se vilka reaktioner den utlöser”, skriver hon.

En uthållig ekonomi är viktig för att stå emot attackerna mot demokratiska säkerheten. Europa måste därför tänka igenom vilka som kan drabbas av motåtgärder ifall man ingriper mot Kinas attacker på den demokratiska säkerheten, samt hur man ska hjälpa dessa att återhämta sig efter virusets härjningar. Ett exempel på sådana företag är den tyska bilindustrin, som i slutet av förra året hotades med konsekvenser från Kina ifall den ifrågasatta teknikjätten Huawei inte fick fortsätta bygga telenät i Tyskland.   

Fakta

Tio steg för demokratisk säkerhet

Tio steg som Europa kan ta för att stärka sina positioner gentemot Kinas kommunistregim:

1. Stärk den demokratiska uthålligheten: EU:s medlemsländer liksom Bryssel bör ta efter Sveriges initiativ att bilda en myndighet för psykologiskt försvar. Detta kan hjälpa till att identifiera och motverka desinformation och annan skadlig påverkan.

2. Se över leverantörskedjorna: Sprid inköp och produktion av känsliga produkter, alltifrån medicinsk utrustning till 5G-nätverk till andra länder än Kina. I fråga om 5G ska djupare inblandning från Kinas sida Kina stoppas för att säkerställa den demokratiska säkerheten.

3. Begränsa möjligheterna till desinformation: Begränsa Kinas möjligheter att sprida desinformation genom sina telesystem i Europa. Övervaka propaganda och desinformation som syftar till att försvaga Europas demokratiska suveränitet. East Stratcom Taskforce skapades 2015 för att primärt motverka rysk propaganda. Den bör också inriktas med full kraft på Kina.

4. Hjälp företag att koppla bort Kina från sina leverantörskedjor: Japan satsade miljarder från ett stimulanspaket mot covid-19, för att hjälpa japanska företag att flytta produktionen från Kina tillbaka Japan eller till andra asiatiska länder.

5. Bygg pålitliga allianser: Utveckla positiva gemenskaper och arbeta tillsammans med likasinnade, för att bygga säkra demokratiska system.

6. Granska utländska investeringar: Stoppa på ett effektivare och mer omfattande sätt oönskade investeringar, för att skydda den europeiska suveräniteten. EU:s mekanisk för granskning av investeringar som införs 1 oktober i år är ett steg i rätt riktning som dock inte räcker inte hela vägen.

7. Peka ut propagandaspridare: Uppmärksamma dem som censurerade virusutbrottet under november till februari, däribland statskontrollerade tv-stationen CCTV/CGTN. Dessa har varit delaktiga i sändandet av framtvingade erkännanden med kopplingar till tortyr. Ett första steg vore att märka dessa medier som utländska uppdragstagare (foreign missions), så som USA har gjort med nio kinesiska medier, bland andra CGTN, Peoples Daily och Global Times, då de inte är redaktionellt självständiga utan följer partiets riktlinjer och ska skydda dess ställning.

8. Motarbeta Kommunistiska enhetsfrontens verksamhet: Utgå från Australiens eller USA:s lagstiftning för registrering av utländska aktörer (foreign agents). Det skulle öka insynen i dessa organisationer. Det är också mycket viktigt att skydda kineser i Europa mot Kinesiska kommunistpartiet.

9. Förbjud kinesiska internetplattformar: Förbjud anställda inom EU och medlemsstaternas regeringar och myndigheter att använda kinesiskt ägda plattformar som WeChat, Tencent och liknande i arbetet. Det skulle begränsa såväl informationskontroll som teknikövervakning. Den tyska försvarsmakten förbjöd nyligen användandet av TikTok, och det exemplet bör följas av andra.

10. Ta cybersäkerheten på allvar: Öka anslagen till civilsamhällets organisationer och företag i Europa för att hjälpa människor undvika censursystem, så som Kinas Great Firewall, och säkerställa sin integritet på nätet. EU har makten att skapa standarder och normer. Detta bör utvidgas inom det teknologiska området. ”Detta är ett unikt och potentiellt kraftfullt sätt för Europas länder och EU att bygga en globalt konstituerande plattform för stöd, grundad i önskan efter och nödvändigheten av, integritet i en uppkopplad värld, som i sig själv är en vital del av den demokratiska säkerheten”, avslutar Didi Kirsten Tatlow i rapporten från den tyska utrikespolitiska tankesmedjan DGAP.