Rapport: En av tre underläkare upplever tystnadskultur på arbetet
Foto: Axel Heimken/Pool/AFP via Getty Images


Var tredje underläkare vågar inte rapportera om felaktigheter på arbetsplatsen, enligt en ny rapport. Det medför risk för patientsäkerhet och vårdens kompetensförsörjning, menar Madeleine Liljegren, ordförande, Sveriges yngre läkares förening, Sylf.

Undersökningen från Sylf visar att tystnadskulturen är utbredd bland utbildade läkare som inte är färdiga specialister.

– Jag tycker att det är alarmerande, säger Madeleine Liljegren till Epoch Times.

Hon säger att den främsta risken när läkare inte vågar rapportera om felaktigheter på arbetet är patientsäkerheten. Ett känt exempel är Macchiarini-skandalen, där det fanns läkare som försökte larma, men som tystades, hotades och utsattes för repressalier.

– Vilka i den här undersökningen är framtidens visselblåsare i en liknande skandal? Vilken skandal hade kunnat undvikas om underläkare idag inte hade tystats?

Arbetsmiljöfråga

Tystnadskulturen är även en arbetsmiljöfråga. Många rapporterade att de inte vågar fråga efter individuella anpassningar. Det kan handla om att ta ut föräldraledighet eller att gå ner i arbetstid för att orka med arbetet.

På sikt är risken ökad sjukskrivning.

– Det vore förödande.

Hon hänvisar till rapporter från Försäkringskassan som visar att sjukskrivningarna ökar bland unga läkare, särskilt kvinnor. Försäkringskassan klassar specialistläkare som ett högriskyrke.

– Sätter man en standard för hur man beter sig på jobbet eller att man inte vågar be om arbetsplatsanpassningar tidigt, då riskerar det att fortsätta när man är specialist.

Enligt Liljegren har 19 av Sveriges 21 regioner brist på specialistläkare. Dessutom är 31 procent 60 år eller äldre.

En undersökning från 2019 visar att en tredjedel av unga läkare överväger att lämna sjukvården inom fem år.

På sikt handlar det om kompetensförsörjning i vården, menar Liljegren.

Madeleine Liljegren är ST-läkare och ordförande i Sveriges yngre läkares förening. Foto: Tomas Melin/Sylf

Brist på AT- och ST-tjänster

För att bli specialistläkare i Sverige krävs två utbildningstjänster; minst 1,5 års allmäntjänstgöring (AT) och 5 års specialiseringstjänstgöring (ST). Tjänsterna är svåra att få och Saco beräknar att det tar totalt 13 år att bli färdig specialist. Enligt rapporten är svårigheterna att få dessa tjänster en orsak till tystnadskulturen.

– Vanligaste skälet till att man upplevde tystnadskultur var att man var rädd för att stöta sig med ledningen. Man är också rädd att ens progression i yrket ska hindras om man larmar om oegentligheter.

Liljegren förklarar att regionerna delar ut platserna och för att få en plats behövs goda vitsord. Läkarförbundet har påpekat problemet med bristen på AT- och ST-platser under lång tid. 

– De är gravt underdimensionerade och har varit det i över 25 års tid.

Staten har utökat platserna på utbildningarna, samtidigt som regionen inte har fler platser. Regeringen har nu ställt krav på regionerna att senast i augusti visa hur man kommer att öka antalet AT-platser. Det är ett steg på vägen, tycker hon.

Håller tyst och biter ihop

En deltagare i undersökningen berättade att de höll tyst tills de fick sin AT och fick sina legitimationer. De vågade inte säga någonting innan dess.

Ett annat exempel visade hur en klinik hade satt i system att olagligen schemalägga AT-läkare elva dagar i rad för att se ”om de höll måttet för den specialiteten”. Liljegren säger att för att ha större chans att sedan få en ST-plats vill man kanske visa sig duktig och biter ihop.

Hon betonar dock att man inte ska döma ut alla överläkare.

Madeleine Liljegren säger att tystnadskulturen på arbetsplatsen även är en chefsfråga.

– Man måste uppmuntra visselblåsare. Som chef borde man bli glad och inte se det som ett hot. Det är jätteviktigt att man har personer som ser saker med andra ögon.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99 kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Fakta

Rapporten ”När underläkarna tystnar”

1 052 underläkare svarade på frågor om tystnadskultur på deras arbetsplats.

31 procent svarar att det förekommer tystnadskultur.

21 procent uppger att de inte vågat belysa arbetsmiljö- eller patientsäkerhetsproblem på grund av rädsla för repressalier.

17 procent svarar att de någon gång blivit bestraffade för att ha kritiserat verksamheten.

53 procent av de som upplever tystnadskultur på arbetet svarar att de inte kan ta upp ej fungerande relationer i arbetsgruppen.

46 procent av de som upplever tystnadskultur uppger att de inte vågar efterfråga individanpassningar för att orka med arbetet.

30 procent av de som upplever tystnadskultur svarar att de inte vågar påtala riskbeteenden.

12 procent uppger att de har begått fel som kunnat undgås om de vågat fråga en senior kollega.

86 procent av de legitimerade läkarna anger att de undviker att påpeka felaktigheter på grund av rädsla för att inte få till exempel ST-tjänst.

Källa: Sveriges yngre läkares förening