Den 39-årige uzbeken Rakhmat Akilov misstänks för lastbilsdådet på Drottninggatan den 7 april.
Akilov greps fem timmar efter dådet i centrala Stockholm - klockan 19.55 - och anhölls klockan 01.15 på natten.
Det är oklart när Akilov kom till Sverige. Han sökte 2014 uppehållstillstånd i Sverige men fick avslag. Han sökte även asyl i Sverige. Ärendet överlämnades från Migrationsverket till Stockholmspolisen då han avvikit. Den 27 februari i år efterlystes han.
Rakhmat Akilov har till myndigheterna angett en adress i Hjulsta i nordvästra Stockholm som sin hemadress. Han ska dock ha bott i Vårberg i sydvästra Stockholm den senaste tiden.
Enligt Säpochefen Anders Thornberg förekommer Akilov inte i några aktuella ärenden hos Säpo. Däremot finns underrättelser från i fjol, uppgifter som inte gick att belägga, enligt Säpochefen.
Den huvudmisstänkte har visat intresse för extremistiska miljöer, däribland terrorrörelsen IS - men inget tydde på att han skulle utföra ett terrordåd, enligt rikspolischef Dan Eliasson.
Anhållande och häktning
En person som grips av polisen får hållas kvar högst tolv timmar för förhör innan åklagaren beslutar om eventuellt anhållande.
Anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande i väntan på att domstolen, på begäran av åklagaren, ska fatta beslut om häktning.
Häktningsförhandlingen hålls i domstol senast fyra dagar efter gripandet. Det ska i normalfallet finnas sannolika skäl för att den misstänkte har begått ett brott som kan ge fängelse ett år eller mer. Oftast handlar en häktning om att se till att den misstänkte inte försvinner, förstör bevis eller begår fler brott.
En häktning på sannolika skäl ger åklagaren två veckor på sig att hitta mer bevis. Under utredningstiden omprövas frihetsberövandet varannan vecka till dess att det är dags för åtal.
Källa: Åklagarmyndigheten med flera
