Gärningsmannen i attacken vid London Bridge var del av en grupp från staden Stoke som radikaliserades via internet.

Han smed olika attackplaner och ville starta ett träningsläger för jihadister och bedömdes av en domstol tidigare vara så farlig att han behövde hållas borta från allmänheten.

När Usman Khan greps i december 2010, tillsammans med en grupp män något äldre än honom själv, hade brittiska myndigheter haft honom under bevakning.

I ett avlyssnat samtal som ledde till gripandet talade den då 19-årige Khan om hur man byggde en egen rörbomb, utifrån en manual från terrororganisationen al-Qaida som han memorerat utantill.

Tanken var att placera en sådan bomb i en toalett på Londonbörsen, men planen realiserades aldrig.

Jihadister i Stoke

Khan var en brittisk man vars familj hade ursprung i den del av Kashmirregionen mellan Pakistan och Indien som kontrolleras av Pakistan.

I rättsfallet slogs det fast att han radikaliserats av material han tagit del av via nätet, i huvudsak propaganda som spridits av al-Qaidas förgrening i Jemen. Usman Khan blev del av en jihadistiskt sinnad gruppering i sin hemstad Stoke i centrala England och den skapade band med liknande grupper i London och Cardiff. Det var grupperna i London och Cardiff som skulle genomföra det planerade börsdådet.

Khans grupp hade andra planer: De talade om att utföra bombdåd på olika pubar i sitt lokalområde, men framför allt om att starta ett träningsläger för jihadister i Kashmir och genomföra attacker där.

– De såg sig som mer seriösa jihadister än de andra, säger Alan Wilkie, domare i terrormålet 2012.

– De föreställde sig allihop hur de i slutänden, tillsammans med andra rekryter, skulle kunna återvända till Storbritannien som tränade och erfarna terrorister med möjlighet att utföra terrorattacker i detta land.

Juridiska svängar

När Usman Khan dömdes till åtta års fängelse 2012 fick han också en särskild påföljd som innebar att han skulle kunna hållas frihetsberövad så länge som han ansågs utgöra ett hot för allmänheten.

Det brittiska rättsväsendets möjlighet att hålla människor frihetsberövade på obestämd tid stod dock redan under granskning och den sortens påföljd avskaffades senare samma år.

Khan överklagade domen och dömdes i stället till ett tidsbestämt straff på 16 år, som innebar att han fick möjlighet till tidigare frigivning. Domstolen noterade där och då att en frigivning bör vara avhängig en riskbedömning – men någon sådan riskbedömning gjordes inte när han släpptes på fri fot i december förra året.

På fredagen gick den 28-årige Khan till attack vid London Bridge i den brittiska huvudstaden, med knivar och med en bombattrapp fastspänd på överkroppen. Han hann döda två personer innan han övermannades av flera civila personer och sedan sköts ihjäl av polis.

(TT-Reuters)