loadingFörsvarsminister Pål Jonson talar med reportrar i samband med Natomötet i Bryssel på fredagen. Foto: Wiktor Nummelin / TT
Försvarsminister Pål Jonson talar med reportrar i samband med Natomötet i Bryssel på fredagen. Foto: Wiktor Nummelin / TT
Inrikes

Procenten ska upp i Nato

Wiktor Nummelin

Satsa mer på försvaret är maningen till Natoländerna inför sommarens toppmöte i Vilnius. Tvåprocentsmålet ska göras till en miniminivå – fast frågan är om det ändrar något i praktiken.

Redan 2006 slog Natos försvarsministrar fast riktlinjer om att alla medlemsländer borde satsa minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret. Åtta år senare följdes det upp av en uttalad strävan från ländernas stats- och regeringschefer om att alla ska nå upp till två procent till år 2024.

När ländernas ledare nu möts för toppmöte i Vilnius i sommar ska den strävan både stärkas och skyndas på.

Natoländernas försvarsutgifter

(TT)

Så här mycket lade Natoländerna på sitt försvar 2022, i procent av sin BNP:

Grekland: 3,54

USA: 3,46

Litauen: 2,47

Polen: 2,42

Storbritannien: 2,16

Estland: 2,12

Lettland: 2,07

Finland: 1,96

Kroatien: 1,91

Frankrike: 1,89

Slovakien: 1,76

Rumänien: 1,75

Nederländerna: 1,64

Nordmakedonien: 1,61

Norge: 1,57

Albanien: 1,57

Bulgarien: 1,54

Italien: 1,51

Tyskland: 1,49

Ungern: 1,44

Danmark: 1,38

Portugal: 1,38

Turkiet: 1,37

Montenegro: 1,35

Tjeckien: 1,34

Kanada: 1,29

Slovenien: 1,26

Belgien: 1,18

Spanien: 1,09

Luxemburg: 0,62

Fotnot: Island är också medlem i Nato men har inget eget försvar.

Källor: Natos årsrapport 2022, Finlands försvarsdepartement.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFörsvarsminister Pål Jonson talar med reportrar i samband med Natomötet i Bryssel på fredagen. Foto: Wiktor Nummelin / TT
Försvarsminister Pål Jonson talar med reportrar i samband med Natomötet i Bryssel på fredagen. Foto: Wiktor Nummelin / TT
Inrikes

Procenten ska upp i Nato

Wiktor Nummelin

Satsa mer på försvaret är maningen till Natoländerna inför sommarens toppmöte i Vilnius. Tvåprocentsmålet ska göras till en miniminivå – fast frågan är om det ändrar något i praktiken.

Redan 2006 slog Natos försvarsministrar fast riktlinjer om att alla medlemsländer borde satsa minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret. Åtta år senare följdes det upp av en uttalad strävan från ländernas stats- och regeringschefer om att alla ska nå upp till två procent till år 2024.

När ländernas ledare nu möts för toppmöte i Vilnius i sommar ska den strävan både stärkas och skyndas på.

Natoländernas försvarsutgifter

(TT)

Så här mycket lade Natoländerna på sitt försvar 2022, i procent av sin BNP:

Grekland: 3,54

USA: 3,46

Litauen: 2,47

Polen: 2,42

Storbritannien: 2,16

Estland: 2,12

Lettland: 2,07

Finland: 1,96

Kroatien: 1,91

Frankrike: 1,89

Slovakien: 1,76

Rumänien: 1,75

Nederländerna: 1,64

Nordmakedonien: 1,61

Norge: 1,57

Albanien: 1,57

Bulgarien: 1,54

Italien: 1,51

Tyskland: 1,49

Ungern: 1,44

Danmark: 1,38

Portugal: 1,38

Turkiet: 1,37

Montenegro: 1,35

Tjeckien: 1,34

Kanada: 1,29

Slovenien: 1,26

Belgien: 1,18

Spanien: 1,09

Luxemburg: 0,62

Fotnot: Island är också medlem i Nato men har inget eget försvar.

Källor: Natos årsrapport 2022, Finlands försvarsdepartement.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024