Försäkringskassan vittnar om fusk bland tandläkare som får högkostnadsersättning utan att ens göra behandlingar, och patienter som riskerar onödiga ingrepp för att tandläkare vill tjäna mer pengar. Informationskampanjer och AI ska lösa problemen.

Alla som är försäkrade i Sverige har rätt till statligt tandvårdsstöd från 24 års ålder. Stödet infördes 2008 med syfte att sänka kostnaden för tandvård, speciellt för ingrepp med hög kostnad.

Stödpaketet består av ett allmänt tandvårdsbidrag som främst används för vanliga undersökningar, ett särskilt tandvårdsbidrag för patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar samt ett högkostnadsskydd.

Högkostnadsskyddet syftar till att sänka kostnaderna för omfattande ingrepp så att patienten inte behöver bekosta allt själv, men reformen har kantats av fusk, något som Försäkringskassan ännu inte har kunnat få bukt med.

Högkostnadsskyddet syftar till att sänka kostnaderna för omfattande ingrepp.

Försäkringskassan

Varje år betalar Försäkringskassan ut 6,8 miljarder i tandvårdsstöd. Omkring en halv miljard är enligt Försäkringskassan felaktiga utbetalningar. Uppskattningsvis en tredjedel av denna summa, mellan 150 och 170 miljoner kronor, är medvetet fusk.

Katarina Lundell är tandläkare vid Folktandvården i Stockholm. Hon bekräftar att fusk förekommer.

– Det finns vårdgivare som utnyttjar detta och det märks bland tandläkare med få patienter men stort stöd, säger hon.

– De som fuskar rejält tar betalt utan att patienten har varit där. Helt regelvidrigt.

Hon gillar tandvårdsstödet men ser att det skulle kunna göras säkrare om tandläkare tvingades ansöka om stöd före ingreppet, i stället för som i dag, efter ingreppet.

– Man kan debitera hur som. Sedan får man kontroller och tvingas betala tillbaka om det är fel, säger hon.

De som fuskar rejält tar betalt utan att patienten har varit där.

Katarina Lundell Tandläkare på Folktandvården i Stockholm

Evelina Westman är enhetschef på avdelningen för statligt tandvårdsstöd på Försäkringskassan. Hon bekräftar att det förekommer fusk och att det drabbar både skattebetalare och patienter.

– Det vanligaste är att en tandläkare väljer en åtgärd som är dyrare än vad som utförts.

– Men vi ser också att det finns en hel del fusk gällande åtgärder som tandimplantat och proteser.

För att minska fusket har Försäkringskassan gått från stickprovskontroller till användning av ett avancerat datorprogram och kan på det sättet enklare upptäcka avvikelser i inrapporterade behandlingar.

– Vi fångar in mönster med hjälp av ett AI-system och kan lättare avgöra vad som avviker från normala inrapporteringsmönster och inte, säger hon.

– Med hjälp av systemet och de impulser det genererar utreder vi sedan aktörernas behandlingar för att se om de uppfyller kraven för att få tandvårdsstöd.

Användningen av systemet började för ett par år sedan och är ett bra sätt att förhindra felaktiga utbetalningar, anser hon.

– Vi ligger i framkant, vilket gör att andra myndigheter är intresserade av vårt verktyg, säger hon.

Westman berättar också att Försäkringskassan har undersökt möjligheten att stoppa utbetalningar i samband med utredningar, men att det inte finns lagligt stöd för det i dag.

Enligt Distriktstandvården, en av Sveriges största tandvårdskedjor, ligger snittpriset för att dra ut en tand på mellan 1 500 och 6 500 kronor. Ett implantat med en titanskruv kostar från 25 000 kronor. Huruvida det är nödvändigt att sätta in ett tandimplantat kan vara svårt för patienten att avgöra, men det kan utgöra en skillnad på över 20 000 kronor. Till exempel behövs inte alla bakre tänder, de så kallade molarerna.

Förutom att patienter riskerar att betala för ett ingrepp de inte behöver har det visat sig att tandvårdens priser avskräcker patienter.

Tandvårdskedjan Smile tandvård rapporterar årligen om svenskars tandvanor och tandläkarbesök. I sin senaste undersökning visar de att 32 procent av svenskarna valde att avstå från att besöka tandläkaren, trots att de hade behov av tandvård.

– Den främsta anledningen till att man avstår från att besöka tandläkaren är priset, vilket vi tror kan vara starten på en trend med negativa konsekvenser. I synnerhet nu när vi går in i en lågkonjunktur och hushållen får det allt svårare, säger Lars Armbäck, nationellt odontologiskt ansvarig på Smile tandvård.

I ett försök att underlätta för patienter i deras köp av tandvård lanserade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) tjänsten Tandpriskollen, en tjänst som jämför över 3 000 tandvårdsmottagningar.

Det har också funnits förhoppningar om att jämförelsesajten ska resultera i lägre priser, men för några år sedan gjorde Praktikertjänst en undersökning bland tandläkare som visar att de inte anser att sajten har påverkat priserna.

När Tandläkartidningen år 2020 gjorde jämförelser på rotfyllningar varierade priset från 3 325 kronor på en mottagning i Skåne, till 11 745 kronor i Stockholm.

Ett av de vanligaste ingreppen är just rotfyllningar. Varje år utförs omkring 250 000 rotfyllningar i Sverige. Statistik visar också att det beräknas finnas minst 2,5 miljoner rotfyllda tänder med rotspetsinflammation.

I en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet från 2016 visade det sig att endast hälften av alla rotfyllningar som görs i allmäntandvården uppnår god kvalitet. Orsaken ansågs vara att tandläkare upplever rotfyllningar svåra samt att det ofta tar längre tid än vad tandvårdstaxan ersätter.

Vårdaktörer som Epoch Times har talat med anser att patienter i större utsträckning bör tillfråga fler tandläkare för att få en bättre bild av vårdbehovet och minska risken att bli lurade till ingrepp som inte behövs. I fallet med rotfyllningar menar en av tandläkarna att det kan vara bättre att dra ut tanden än att göra rotfyllning. Vederbörande menar att det finns tandläkare som påstår att de riskerar sin legitimation om de väljer att bara dra ut tanden, men att incitamentet egentligen är pengar.

För knappt ett år sedan fick Försäkringskassan och Ivo i uppdrag av regeringen att förstärka sitt samarbete kring kontroll, uppföljning och tillsyn av aktörer. I en ny rapport föreslår myndigheterna registrering i Ivos vårdgivarregister för alla vårdgivare som begär tillgång till det statliga tandvårdsstödet.

TLV har dessutom fått ytterligare ett uppdrag, att genomföra en informationssatsning för att öka patienters kunskap om tandvårdens skyldigheter och tandvårdspatientens rättigheter. 

Utökat högkostnadsskydd ökar utgifterna med 115 procent

I Tidöavtalet föreslås ytterligare ett högkostnadsskydd inom tandvården, likt det som finns inom hälso- och sjukvården. Frågan drivs främst av Sverigedemokraterna.

Enligt Praktikertjänst, Sveriges största vårdgivare inom privat tandvård, skulle det öka de offentliga utgifterna för tandvård med 115 procent, motsvarande 7,3 miljarder kronor per år. Samtidigt skulle efterfrågan på tandvård öka med 5,5 procent.

– Vi är inte emot förslaget men vi ser att det inte går att lösa eftersom tandvården saknar personal, säger Praktikertjänsts cheftandläkare Anders Jonsson.

Man har i sina beräkningar utgått från att förändringarna skulle resultera i ytterligare cirka 200 000 kunder in i systemet, vilket det inte finns vårdpersonal till i dag. Man anser att det redan nu är personalbrist.

– För att värna munhälsan och en mer jämlik tillgång till tandvård över hela landet föreslår vi i stället en rad andra policyförslag, exempelvis fler utbildningsplatser, gemensamma nationella riktlinjer, statliga stimulanspengar för tjänster på landsbygden och slopad fri tandvård för 20–23-åringar, säger han.

Kontakta journalisten: [email protected]