En rad viktiga val hålls i Europa i år, med stor betydelse för EU:s politiska framtid. Oron för utländsk inblandning och påverkan, i synnerhet från Ryssland, är stor.
När nederländska väljare gick till valurnorna i veckan fick de kryssa för sin favoritkandidat med penna. Rösterna räknades sedan för hand. Tillbakagången till ett analogt röstningssystem är ett svar på något som Frankrike och Tyskland också brottas med - rädslan för utländsk påverkan på demokratiska val.
– Ett val är kärnan i den demokratiska processen och blir därför en måltavla, säger Björn Palmertz, senioranalytiker vid Försvarshögskolan.
– Ett val kan resultera i stora politiska förändringar och det är klart att det är attraktivt att påverka sådana omslagspunkter i samhället.
Europas politiska etablissemang är på tårna sedan USA:s underrättelsetjänster anklagat Ryssland för att ha blandat sig i presidentvalskampanjen, något som Kreml i sin tur har beskrivit som en häxjakt. I Europa finns nu i vissa kretsar farhågor om att desinformationskampanjer ska ge EU-kritiska partier ökat inflytande.
Osäker EU-framtid
Förra året skakades det europeiska samarbetet av brexit. Och vinner euroskeptiker mark i valen i Frankrike och Tyskland kan det ytterligare spä på osäkerheten kring EU:s politiska framtid. Europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland hjälper fram högerextrema partier genom dataintrång och desinformation.
– Ryssland har uttryckt starkt ogillande mot både EU och USA. Man vill sprida splittring och odla rädslor som försvagar motståndskraften mot informationspåverkan i länder som agerar motvikt till den ryska ledningens vilja. Man vill försvåra för kandidater som förespråkar en agenda som man inte stödjer och lyfta dem som har ett budskap som går i linje med det egna, säger Palmertz.
– Det är ingen slump att Ryssland stödjer Front National.
Det franska högerextrema partiet har ryssvänliga och EU-fientliga Marine Le Pen på valsedeln i vårens presidentval. En av hennes rivaler, den oberoende presidentkandidaten Emmanuel Macron, hävdar att han har blivit måltavla för ryska attacker eftersom han vill ha ett starkt och enat Europa.
Röstsedlar räknas för hand i Nederländernas parlamentsval. Foto: Peter Dejong/AP/TT
"Hundratals cyberattacker"
Hans kampanj säger sig ha utsatts för "hundratals, kanske tusentals" cyberattacker i syfte att påverka opinionen. Den anklagar också ryska medier som Russia Today och Sputnik för att dagligen sprida falska nyheter, något som Russia Today förnekar.
Varningarna från Macron har fått president François Hollande att efterlysa särskilda åtgärder för vaksamhet och skydd under hela kampanjen, även på nätet. I Tyskland har förbundskansler Angela Merkel varnat för att rysk nätbaserad desinformation kan försöka påverka opinionen inför parlamentsvalet i september.
– Problemet är att ett land kan hamna i en situation där resultatet i ett val påverkas av andra än de som är röstberättigade.
– Är det något som i möjligaste mån ska vara opåverkbart av yttre krafter så är det ett nationellt val.
(TT)
