loading
En glaciär som långsamt tippar i havet på Svalbard, som tillsammans med Arktis är det område i världen där klimatförändringarna märks mest och först. Foto: Tore Meek/NTB/TT-arkivbild
En glaciär som långsamt tippar i havet på Svalbard, som tillsammans med Arktis är det område i världen där klimatförändringarna märks mest och först. Foto: Tore Meek/NTB/TT-arkivbild
Utrikes

Ny studie: Klimatförändringar skadar skördar

Epoch Times

Klimatförändringar leder till dåliga skördar i centrala USA och Kanada, visar en ny studie.

De mycket varma åren i Arktis har lett till kalla vintrar och vårar längre söderut, vilket har minskat grödornas avkastning.

Studien bekräftar den senaste tidens forskning, som gör gällande att ovanligt varma år i Arktis under de senaste 30 åren kan leda till kalla vintrar i de norra delarna av Europa och Nordamerika. De kan också resultera i en minskad nederbörd över de södra delarna av USA, skriver nyhetsbyrån AFP.

Känsligare vid kyla

Under dessa varma år smälter mer havsis än vanligt under hösten, vilket påverkar luftcirkulationen. Det gör, i sin tur, att mer kall och torr luft kommer ner från norr under vintern. När detta håller i sig till våren påverkas växter och livsmedelsgrödor.

– Vegetation och jordbruk är känsliga vid kallare och senare vårar samt mindre nederbörd - växter kommer inte i gång som vanligt och tillväxten blir mindre. Det blir också en minskning av vissa skördar, som majs, sojabönor och vete, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, till TT.

Han menar att studieresultatet inte kan användas för att förklara den kyla som har påverkat skördarna negativt i Europa i början av året.

– Likartade samband finns rimligen mellan Arktis och delar av Europa, men det har inte studerats på samma sätt.

"Borde ha med i planeringen"

Enligt Markku Rummukainen kan studien vara ett underlag till överväganden om att motverka växthusgasutsläpp via kolinbindning i ekosystem samt om anpassning av jordbruket.

– Om det till exempel är torrare i USA:s centrala delar kan man behöva hushålla mer med vattnet eller byta bevattningssystem. Det är viktigt att veta hur stora effekterna är för att kunna överväga åtgärder, säger han.

(TT)



Klimatförändringar i Arktis - studie

Mer om studien

Den nya studien, som har publicerats i tidskriften Nature Geoscience, visar för första gången att det finns ett tydligt samband mellan temperaturvariationer i Arktis och jordbruksproduktivitet på mellanlatituder.

Sambandet har forskarna hittat genom att analysera statistik över havsytetemperaturer i Berings hav, som ligger mellan Sibirien och Alaska, samt genom datormodellering.

Vegetationen hjälper till att absorbera koldioxid. Men under de senaste tre decennierna har värmen hindrat växter från att absorbera nära 370 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar den mängd som Frankrike eller Australien avger under ett år, enligt forskarna.

Vid kalla vintrar minskar också växters förmåga att absorbera kolidioxid.

Källa. AFP


Klimatförändringar i Arktis

Utsläpp av växthusgaser och sot, exempelvis avgaser från trafik och fabriker, får temperaturen att stiga på de flesta håll i Arktis och påverkar många arter som är beroende av packisen, till exempel valross, isbjörn och vikare.

Havsisen har minskat med närmare 40 procent i både tjocklek och utbredning under de senaste 40 åren.

Det finns även en risk för att när tundran smälter och permafrosten försvinner frigörs stora mängder metan, som ligger bundet i permafrosten. Metan är en mycket kraftfull växthusgas.

Glaciärerna på Grönland har börjat minska och om all is där försvinner kommer havsytan att öka med sju meter. Det är dock fortfarande långt bort från att hända.

Källa: Världsnaturfonden WWF.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
En glaciär som långsamt tippar i havet på Svalbard, som tillsammans med Arktis är det område i världen där klimatförändringarna märks mest och först. Foto: Tore Meek/NTB/TT-arkivbild
En glaciär som långsamt tippar i havet på Svalbard, som tillsammans med Arktis är det område i världen där klimatförändringarna märks mest och först. Foto: Tore Meek/NTB/TT-arkivbild
Utrikes

Ny studie: Klimatförändringar skadar skördar

Epoch Times

Klimatförändringar leder till dåliga skördar i centrala USA och Kanada, visar en ny studie.

De mycket varma åren i Arktis har lett till kalla vintrar och vårar längre söderut, vilket har minskat grödornas avkastning.

Studien bekräftar den senaste tidens forskning, som gör gällande att ovanligt varma år i Arktis under de senaste 30 åren kan leda till kalla vintrar i de norra delarna av Europa och Nordamerika. De kan också resultera i en minskad nederbörd över de södra delarna av USA, skriver nyhetsbyrån AFP.

Känsligare vid kyla

Under dessa varma år smälter mer havsis än vanligt under hösten, vilket påverkar luftcirkulationen. Det gör, i sin tur, att mer kall och torr luft kommer ner från norr under vintern. När detta håller i sig till våren påverkas växter och livsmedelsgrödor.

– Vegetation och jordbruk är känsliga vid kallare och senare vårar samt mindre nederbörd - växter kommer inte i gång som vanligt och tillväxten blir mindre. Det blir också en minskning av vissa skördar, som majs, sojabönor och vete, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, till TT.

Han menar att studieresultatet inte kan användas för att förklara den kyla som har påverkat skördarna negativt i Europa i början av året.

– Likartade samband finns rimligen mellan Arktis och delar av Europa, men det har inte studerats på samma sätt.

"Borde ha med i planeringen"

Enligt Markku Rummukainen kan studien vara ett underlag till överväganden om att motverka växthusgasutsläpp via kolinbindning i ekosystem samt om anpassning av jordbruket.

– Om det till exempel är torrare i USA:s centrala delar kan man behöva hushålla mer med vattnet eller byta bevattningssystem. Det är viktigt att veta hur stora effekterna är för att kunna överväga åtgärder, säger han.

(TT)



Klimatförändringar i Arktis - studie

Mer om studien

Den nya studien, som har publicerats i tidskriften Nature Geoscience, visar för första gången att det finns ett tydligt samband mellan temperaturvariationer i Arktis och jordbruksproduktivitet på mellanlatituder.

Sambandet har forskarna hittat genom att analysera statistik över havsytetemperaturer i Berings hav, som ligger mellan Sibirien och Alaska, samt genom datormodellering.

Vegetationen hjälper till att absorbera koldioxid. Men under de senaste tre decennierna har värmen hindrat växter från att absorbera nära 370 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar den mängd som Frankrike eller Australien avger under ett år, enligt forskarna.

Vid kalla vintrar minskar också växters förmåga att absorbera kolidioxid.

Källa. AFP


Klimatförändringar i Arktis

Utsläpp av växthusgaser och sot, exempelvis avgaser från trafik och fabriker, får temperaturen att stiga på de flesta håll i Arktis och påverkar många arter som är beroende av packisen, till exempel valross, isbjörn och vikare.

Havsisen har minskat med närmare 40 procent i både tjocklek och utbredning under de senaste 40 åren.

Det finns även en risk för att när tundran smälter och permafrosten försvinner frigörs stora mängder metan, som ligger bundet i permafrosten. Metan är en mycket kraftfull växthusgas.

Glaciärerna på Grönland har börjat minska och om all is där försvinner kommer havsytan att öka med sju meter. Det är dock fortfarande långt bort från att hända.

Källa: Världsnaturfonden WWF.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024