Gymnasielagen mötte hård kritik från flera instanser. Trots det valde regeringen att driva igenom lagförslaget som var tänkt att ge ensamkommande unga med avslag en ny chans.
Men nu har en första dom slagit fast att lagen inte går att tillämpa. I praktiken blir den tandlös, enligt expert.
Den del av lagen som domstolen dömer ut handlar om det uppluckrade kravet på att den sökande ska kunna bevisa sin identitet.
"Migrationsdomstolen anser i domen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas", skriver domstolen. Ärendet gäller en man från Irak vars identitet inte kunde fastställas.
Chefsrådman Fredrik Löndahl, som varit domare i målet, anser att detta kan få stora konsekvenser för en stor del av de asylsökande som hade hoppats få uppehållstillstånd med hjälp av den nya lagen. Enligt bedömningar skulle lagen gälla omkring 9 000 ensamkommande unga.
– De allra flesta som berörs av den här lagstiftningen har inte möjlighet att styrka sin identitet för att göra den sannolik och med det här synsättet innebär det då att lagstiftningen i de allra flesta fall inte ska tillämpas, så man får inte uppehållstillstånd med de här reglerna.
TT: Då blir alltså lagen mer eller mindre tandlös?
– Ja exakt, så är det.
Kritiserad lag
Dag Stegeland, kammarrättspresident i Göteborg och specialist på migrationslagstiftning, kallar domen för "utomordentligt ovanlig".
– Jag kan inte på rak arm påminna mig om att jag har sett något sådant här förut.
Stegeland menar att domen innebär ett underkännande av den lag som regeringen i trots mot lagrådets rekommendation valde att driva igenom riksdagen.
– Domstolen underkänner den här lagstiftningsprodukten utifrån att den inte är tillräckligt färdig, eller beredd, för att domstolen ska kunna tillämpa den, säger han.
Maria Ferm, gruppledare för Miljöpartiet och migrationspolitisk talesperson, anser att domstolen valt att inte tillämpa lagen. Hon hävdar att det inte finns några tveksamheter i propositionen om att ungdomar som inte kan styrka sin identitet också ska få stanna.
– Från lagstiftarnas håll har det varit väldigt tydligt att det är det som är intentionen.
Hon tycker heller inte att beredningsprocessen gått för fort och poängterar att den nya lagen haft stöd av en majoritet i riksdagen.
– Det är klart att remisstiden var kort, men förslaget har skickats till lagrådet flera gånger och behandlats i flera utskott. Därefter har en majoritet i riksdagen stött detta.
Kritiserat förslag
Gymnasielagen fick omfattande kritik från flera remissinstanser innan den trädde i kraft 1 juli. Advokatsamfundet ansåg exempelvis att förslaget var mycket komplicerat och lagtekniskt svåröverskådligt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) pekade i sin tur på att lagen innehöll flera frågetecken gällande kommunernas ersättning och deras möjligheter att planera.
Även Unicef Sverige och Polisen uttryckte kritik mot hur lagen hade utformats.
Den nya lagen innebär att det ska bli lättare för ensamkommande barn som ansökte om asyl i Sverige senast den 24 november 2015 att beviljas tillstånd för att plugga klart. Om en person kommit till Sverige som minderårig men sedan tvingats vänta mer än 15 månader på sitt beslut ska personen kunna beviljas uppehållstillstånd även om personen hunnit bli myndig under tiden. I remissen uppskattas att upp till 9 000 ensamkommande kan komma att få en ny chans.
Kan överklagas
Lagen innebär bland annat att kravet på att den asylsökande ska kunna klargöra sin identitet sänks. Nu ska det räcka med att personen i fråga har försökt klargöra sin identitet, men denna del av lagtexten är alltså inte tillämpbar, enligt Migrationsdomstolen i Malmö.
Det man kan hoppas på är väl att vårt avgörande överklagas till Migrationsöverdomstolen, som är den prejudicerande instansen. Antingen går de på vår linje eller inte, men då är det det som sedan ska gälla, säger Fredrik Löndahl.
Den asylsökande mannen från Irak har tre veckor på sig att överklaga domen.
(Klas Widestrand/TT)
(Malin Jansson/TT)
(Carl Cato/TT)
