Världens sjöar är bara två tredjedelar så djupa som man tidigare trott. Forskaren David Seekell, vid Umeå Universitet, har tillsammans med kollegor använt matematisk analys för att göra en noggrannare bedömning av sötvattensmängderna i världen. Mindre vatten innebär att tillgångarna är mer sårbara för mänsklig påverkan.
Våra sjöar har stor betydelse för vår tillgång till dricksvatten. Vattnet behöver vi också för att vattna våra grödor. Utan vatten – inget liv.
Men kvalitén och mängden vatten kan snabbt förändras genom människans aktiviteter. Genom ett nytt sätt att beräkna mängden sötvatten i världens sjöar har forskare upptäckt att mängderna är mindre än tidigare uppskattningar har visat.
– Våra beräkningar landar på runt 190 000 km3, det är en mycket liten mängd vatten! Som jämförelse innehåller havet över en miljard kubikkilometer vatten. Om vi häller vattnet från alla jordens sjöar i en stor sjö skulle medeldjupet i den sjön vara 42 meter. Medeldjupet i havet är 3 682 meter, säger David Seekell, biträdande universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Climate Impacts Research Centre (CIRC), i ett pressmeddelande.
Ny mätmodell
Satelliter kan mäta sjöarnas yta, men inte volymen på mindre sjöar. När man vill ta reda på volymen i en sjö brukar man använda GPS och ekolod från en båt som man flyttar runt tills man har mätt på tillräckligt många punkter.
Det tar mycket tid och därför ville David Seekell och hans amerikanska kollegor pröva en teoretisk modell. När de testade sin modell med uppmätta volymer från en mängd sjöar såg de att modellen stämde bra. Resultatet har publicerats i de vetenskapliga tidskrifterna Geophysical Research Letters och Science.
Det mesta av sötvattnet, ungefär 80 procent, finns i de 20 största sjöarna. Kaspiska havet, Lake Superior och Bajkalsjön är bland de största.
David Seekell är forskare i biogeokemi vid Umeå Universitet. Foto: Markus Marcetic/Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien
Mänskliga aktiviteter påverkar vattnet
Samtidigt finns det exempel på sjöar som tidigare har försett många människor med sötvatten, men som nu är på väg att torka ut. Ryska Aralsjön, som tidigare var världens fjärde största sjö, har minskat drastiskt på grund av klimatförändringar och konstbevattning. Salthalten har ökat från 1 procent 1962 till 9 procent 2004 och efter hand har nästan all fisk dött ut. Därtill är den mycket förorenad.
Även bland de sjöar som nu är störst försämras vattnet. Lake Erie i USA och Kanada är ett exempel, där vattnet tidvis varit opålitligt som källa för dricksvatten. En orsak har varit skadliga algblomningar.
– Vår studie understryker den relativa bristen på sjövatten och hur snabbt mänskliga aktiviteter kan ändra kvalitet och kvantitet av denna knappa resurs, säger David Seekell.
