Efter en hel natts förhandlingar kom EU-ledarna överens om migrationspolitiken. En av striderna slutade med att förslaget om asylcenter i och utanför EU nu ska utredas.
Italien, Tyskland och Frankrike är nöjda – men kritik hörs redan.
Efter nio timmars middagsätande tog den första – och svåra – delen av EU-toppmötet slut strax efter halv fem i morse. Efter långa protester från framför allt Italien hade till sist de 28 EU-ländernas stats- och regeringschefer hittat ordalydelser om migrationen som de kunde enas om.
De inledande kommentarerna var positiva.
– Nu är inte Italien ensamt längre. Vi är nöjda, säger premiärminister Giuseppe Conte på väg ut från mötet.
– Många förutsåg att de nationella lösningarna skulle triumfera på migrationssidan. I natt har vi lyckats nå en europeisk uppgörelse, säger franske presidenten Emmanuel Macron.
– Jag är optimistisk, efter detta kan vi fortsätta arbeta, även om vi har mycket kvar att göra för att överbrygga de olika åsikterna, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
Asylcenter på EU-mark?
Hela natten vägdes ord mot varandra, så att alla EU-ledarna till slut kunde ställa sig bakom slutsatserna trots att de är lika splittrade i asylpolitiken som tidigare.
– Det är ingen tvekan om att det är svårare nu. Vi har delvis ett annat politiskt landskap, säger statsminister Stefan Löfven.
Italien och Österrike har nya mer invandringskritiska regeringar, och flera andra länder har också hårdnat i tonen.
Inför mötet fanns ett förslag om att inrätta asylcenter i Nordafrika i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och den internationella migrationsorganisationen IOM. Men under mötet enades EU-ledarna om att center även ska kunna ligga på EU-mark. Frågan berör alla länder runt Medelhavet.
– Uppdraget gäller att titta vidare på vad sådana här center innebär över huvud taget i mer detalj, säger Löfven.
Ingen tidsplan
Det finns ingen tidsplan för när asylcentren ska kunna vara på plats. Inget land, vare sig i EU eller i Nordafrika, har anmält intresse för att hysa ett sådant och man har inte pratat om hur många asylsökande som de skulle kunna ta emot. En sak är dock klar – hela systemet bygger på frivillighet. Inget EU-land ska tvingas vara med.
Det sistnämnda har varit nödvändigt för att få med Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen.
– Det finns några länder som inte vill ta emot några. De tycker bara att vi ska stänga gränserna, så enkelt är det inte, säger Löfven.
I slutsatserna betonas stärkt skydd av gränserna och vikten av att slå sönder smugglarnas affärsmodeller. EU-ledarna tror att asylcentren, eller "plattformar för landstigning" som de också kallas, är ett sätt att minska incitamenten att ge sig av på farliga resor. De som räddas i Medelhavet skulle tas till centren för att man snabbt ska kunna bedöma om någon är ekonomisk migrant eller har asylskäl.
"Omöjligt söka asyl"
I slutsatserna görs också en markering mot de hjälporganisationer som med egna båtar räddar migranter. "Alla fartyg som trafikerar Medelhavet måste respektera tillämpliga lagar och inte obstruera insatser av den libyska kustbevakningen."
Kritiska röster har redan börjat höras, framför allt från mer flyktingvänligt inställda.
Ska Keller, gruppledare för de gröna partierna i EU-parlamentet, anklagar stats- och regeringscheferna för att följa en "extrem högeragenda".
"Det här toppmötet begraver rätten att söka asyl i EU. I framtiden kommer det att bli nästan omöjligt att söka asyl på europeisk mark. Vi behöver en lösning som bygger på solidaritet, snarare än en Sahara-lösning", skriver Keller i ett uttalande.
(Maria Davidsson/TT)
(Wiktor Nummelin/TT)
