loadingBärgningsfartyget Ugland står intill kajen i Hangö, Finland, 19 november 1994 efter att ha bärgat bogvisiret till passagerarfärjan M/S Estonia som förliste ute på Östersjön mellan finska Utö och estniska Dagö. Foto: Anders Wiklund/TT-arkivbild
Bärgningsfartyget Ugland står intill kajen i Hangö, Finland, 19 november 1994 efter att ha bärgat bogvisiret till passagerarfärjan M/S Estonia som förliste ute på Östersjön mellan finska Utö och estniska Dagö. Foto: Anders Wiklund/TT-arkivbild
Inrikes

Nej till skadestånd för Estoniadrabbade

Epoch Times

En fransk domstol säger nej till skadeståndskraven på de företag som byggde och inspekterade olycksfärjan M/S Estonia, uppger AFP.

852 personer omkom när passagerarfärjan förliste på Östersjön.

De svarande i det civilrättsliga målet är det franska klassningssällskapet Bureau Veritas, som certifierade Estonia, och det tyska varvet Jos L Meyer-Werft, som byggde henne. De båda företagen riskerade skadestånd i mångmiljonklassen.

Men efter flera månaders överläggning avvisade domstolen i franska Nanterre skadeståndsanspråken på fredagen.

– Jag har inte läst domen, men det är givetvis en besvikelse. Cirkusen fortsätter. Det är helt skandalöst, hur man nonchalerar händelserna kring Estonia, och framförallt de anhöriga, säger Henning Witte, som företräder de anhöriga i målet, till TT.

Oklart om överklagan

Huvudförhandlingen hölls under två dagar i april i franska Nanterre – 23 år efter att stämningsansökan lämnades in av advokat Henning Witte. Han har tidigare varit kritisk till hur förhandlingarna sköttes.

– Det här var väntat. Domstolen har agerat så konstigt, och inte kallat några vittnen, några experter eller liknande, säger han.

Henning Witte vet ännu inte om han tänker överklaga.

– Allt beror på kostnaderna. Nu när vi förlorar innebär det ju att vi måste betala en del av den andra partens kostnader, och vi måste undersöka hur mycket det kostar att ta det till nästa instans. I ett första skede måste vi försöka få tag på så många av de anhöriga som möjligt, säger han.

Drygt 1 000 anhöriga till offer i katastrofen stod bakom stämningsansökan. Sedan dess har flera fallit bort. Hur många Henning Witte företräder i dag är oklart.

"Förvånande"

Göran Claessons dotter omkom i färjeolyckan. Han är inte en av de målsägande och är förvånad över domens utfall.

– Det var förvånande, jag trodde att man inställt sig på att man skulle döma dem, säger han till TT och fortsätter:

– Men jag tycker att det är bra för jag tycker inte att man ska döma varvet för den här olyckan, det finns så många andra saker att utreda som man inte gjort

På kvällen den 27 september 1994 lämnade M/S Estonia hamnen i Tallinn. Men färjan kom bara knappt halvvägs till sin slutdestination i Värtahamnen i Stockholm. 852 människor omkom den natten, men bara en bråkdel av kropparna kunde bärgas och lämnas över till de anhöriga.

Estonias förlisning berodde på hårt väder och utslitna gångjärn på fartygets bogvisir, enligt den av Estland, Finland och Sverige tillsatta haverikommissionen 1996. I sin slutrapport skrev kommissionen att de höga vågorna slet loss både bogvisiret och rampen, vilket fick stora mängder vatten att strömma in på bildäck. Men Estoniakatastrofen har fortsatt att omgärdas av frågetecken och ihärdiga spekulationer.

(Britta Kramsjö/TT)
(Fanny Hedenmo/TT)

M/S Estonia

(TT)

Estonia var en bil- och passagerarfärja som byggdes på det västtyska varvet Jos L Meyer-Werft i Papenburg och sjösattes 1980. Det hade då förvärvats av finländska Rederi AB Sally, och seglade i tio år på Östersjön under namnet Viking Sally. Vid tiden för sin sjösättning var färjan den största i sitt slag i trafiken mellan Sverige och Finland med sina 15 567 bruttoton. På färjan fanns 504 passagerarhytter, 1 186 bäddar och plats för 52 lastbilar och 460 personbilar.

Färjan genomgick flera ägarbyten innan hon köptes av Nordstrom & Thulin och började gå rutten Stockholm-Tallinn i ett samarbete med estniska Estline 1993. Hon fick då namnet M/S Estonia.

Källa: NE

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBärgningsfartyget Ugland står intill kajen i Hangö, Finland, 19 november 1994 efter att ha bärgat bogvisiret till passagerarfärjan M/S Estonia som förliste ute på Östersjön mellan finska Utö och estniska Dagö. Foto: Anders Wiklund/TT-arkivbild
Bärgningsfartyget Ugland står intill kajen i Hangö, Finland, 19 november 1994 efter att ha bärgat bogvisiret till passagerarfärjan M/S Estonia som förliste ute på Östersjön mellan finska Utö och estniska Dagö. Foto: Anders Wiklund/TT-arkivbild
Inrikes

Nej till skadestånd för Estoniadrabbade

Epoch Times

En fransk domstol säger nej till skadeståndskraven på de företag som byggde och inspekterade olycksfärjan M/S Estonia, uppger AFP.

852 personer omkom när passagerarfärjan förliste på Östersjön.

De svarande i det civilrättsliga målet är det franska klassningssällskapet Bureau Veritas, som certifierade Estonia, och det tyska varvet Jos L Meyer-Werft, som byggde henne. De båda företagen riskerade skadestånd i mångmiljonklassen.

Men efter flera månaders överläggning avvisade domstolen i franska Nanterre skadeståndsanspråken på fredagen.

– Jag har inte läst domen, men det är givetvis en besvikelse. Cirkusen fortsätter. Det är helt skandalöst, hur man nonchalerar händelserna kring Estonia, och framförallt de anhöriga, säger Henning Witte, som företräder de anhöriga i målet, till TT.

Oklart om överklagan

Huvudförhandlingen hölls under två dagar i april i franska Nanterre – 23 år efter att stämningsansökan lämnades in av advokat Henning Witte. Han har tidigare varit kritisk till hur förhandlingarna sköttes.

– Det här var väntat. Domstolen har agerat så konstigt, och inte kallat några vittnen, några experter eller liknande, säger han.

Henning Witte vet ännu inte om han tänker överklaga.

– Allt beror på kostnaderna. Nu när vi förlorar innebär det ju att vi måste betala en del av den andra partens kostnader, och vi måste undersöka hur mycket det kostar att ta det till nästa instans. I ett första skede måste vi försöka få tag på så många av de anhöriga som möjligt, säger han.

Drygt 1 000 anhöriga till offer i katastrofen stod bakom stämningsansökan. Sedan dess har flera fallit bort. Hur många Henning Witte företräder i dag är oklart.

"Förvånande"

Göran Claessons dotter omkom i färjeolyckan. Han är inte en av de målsägande och är förvånad över domens utfall.

– Det var förvånande, jag trodde att man inställt sig på att man skulle döma dem, säger han till TT och fortsätter:

– Men jag tycker att det är bra för jag tycker inte att man ska döma varvet för den här olyckan, det finns så många andra saker att utreda som man inte gjort

På kvällen den 27 september 1994 lämnade M/S Estonia hamnen i Tallinn. Men färjan kom bara knappt halvvägs till sin slutdestination i Värtahamnen i Stockholm. 852 människor omkom den natten, men bara en bråkdel av kropparna kunde bärgas och lämnas över till de anhöriga.

Estonias förlisning berodde på hårt väder och utslitna gångjärn på fartygets bogvisir, enligt den av Estland, Finland och Sverige tillsatta haverikommissionen 1996. I sin slutrapport skrev kommissionen att de höga vågorna slet loss både bogvisiret och rampen, vilket fick stora mängder vatten att strömma in på bildäck. Men Estoniakatastrofen har fortsatt att omgärdas av frågetecken och ihärdiga spekulationer.

(Britta Kramsjö/TT)
(Fanny Hedenmo/TT)

M/S Estonia

(TT)

Estonia var en bil- och passagerarfärja som byggdes på det västtyska varvet Jos L Meyer-Werft i Papenburg och sjösattes 1980. Det hade då förvärvats av finländska Rederi AB Sally, och seglade i tio år på Östersjön under namnet Viking Sally. Vid tiden för sin sjösättning var färjan den största i sitt slag i trafiken mellan Sverige och Finland med sina 15 567 bruttoton. På färjan fanns 504 passagerarhytter, 1 186 bäddar och plats för 52 lastbilar och 460 personbilar.

Färjan genomgick flera ägarbyten innan hon köptes av Nordstrom & Thulin och började gå rutten Stockholm-Tallinn i ett samarbete med estniska Estline 1993. Hon fick då namnet M/S Estonia.

Källa: NE

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024