Att gå igenom och rensa hemma kan leda till ett sundare förhållningssätt till materiella saker. Det kan också kännas väldigt befriande att släppa taget om det man inte behöver. Sandra Junhammar berättar om två olika metoder för att systematiskt rensa bland sina saker.

Det har forskats en del på hur vi människor påverkas av våra grejer, resultaten visar att röra och mycket prylar gör oss stressade, oroliga och olyckliga. Men om vi inte blir lyckligare av att fylla våra redan överbelamrade hem med fler prylar, kan ju lösningen knappast vara att shoppa mer (som reklammakarna försöker få oss att tro), eller hur? Nej, det är dags att vi släpper taget om föreställningen att ‘mer är bättre’.

Människor tar sig an det här med rensning på lite olika sätt, en del tycker om att köra järnet och bli klara snabbt, och en del föredrar att dela upp rensningen och göra en liten bit i taget. Oavsett vilken strategi du föredrar, kan det vara skönt att ha en ‘metod’ att luta sig mot. I synnerhet om det är mycket som ska gås igenom. Därför tänkte jag berätta om två metoder jag har använt mig av för att rensa. Välj den metod som passar dig bäst!

1. Karen Kingstons metod

(från boken Rensa i röran med feng shui)

Kingston rekommenderar att man börjar med att gå runt i sitt hem med ett anteckningsblock och skriva ner vilka zoner som är röriga i varje rum. När du gjort det, tar du ett nytt papper och skriver om listan i storleksordning; med de små zonerna överst på pappret och de allra största längst ner. Sedan sätter du små stjärnor vid de zoner som irriterar dig mest. Det är de stjärnmärkta zonerna du ska börja med, gå från de minsta till de största.

Med den här metoden börjar man alltså med att rensa i små zoner (typ handväskan, badrumsskåpet, en byrålåda eller liknande) och fortsätter sedan med medelstora zoner (garderober, skrivbord, köksskåp, osv) och avslutar med de allra största och skräpigaste zonerna (förråd, garage, ‘skräprum’ och liknande).

Den här strategin gör att du tränar upp dina ‘rensnings-muskler’ successivt och minimerar risken för att uppgiften ska kännas överväldigande. Genom att börja med (och klara av) lite mindre zoner först, håller du motivationen uppe och frigör den energi du behöver för att klara av de större zonerna.

Innan du påbörjar själva rensandet, är det en god idé att veta hur du ska forsla iväg prylarna från ditt hem. Lösningen kan förstås se lite olika ut, beroende på hur mycket du vill göra dig av med. Men för de allra flesta fungerar sopsäckar eller flyttkartonger fint. För att underlätta rensningsprocessen, rekommenderar Kingston att man använder sig av fyra olika lådor.

– En skräplåda: för sådant som ska slängas
– En reparationslåda: för saker som behöver lagas (lägg enbart ner sånt som du faktiskt vill behålla och sätt en tidsgräns för när de ska vara lagade)
– En återvinningslåda: för sådant som ska återvinnas, säljas, ges bort, mm
– En övergångslåda: för saker som ska placeras någon annanstans i ditt hem (placera dem i lådan istället för att springa iväg till platsen direkt, annars är risken stor att du kommer av dig)

Eventuellt kan du även behöva en femte låda; en dilemmalåda: för saker som du inte vet om du vill behålla eller göra dig av med. Om du har mycket att rensa ut, kan du även behöva dela upp återvinningslådan i fler underkategorier. Till exempel en välgörenhetslåda, en återlämningslåda, en försäljningslåda och lådor för respektive källsorteringsmaterial (papper, glas, etc.)

Men hur går man tillväga rent praktiskt då? Jo, du går kort och gott igenom en pryl i taget i den avgränsade zonen och frågar dig själv om saken klarar ‘pryltestet’ nedan.

Pryltest

(lånat ur Rensa i röran med feng shui)

1. Känner jag mig glad och upplyft när jag tänker på den eller tittar på den?

2. Älskar jag den helhjärtat?

3. Är den verkligen användbar?

Om svaret inte är ett rungande JA! på fråga 1 och ett lika rungande JA! på fråga 2 eller 3, vad har den då i ditt liv att göra?

Om du vill veta mer om varför vi människor har en tendens att samla på oss saker, vilka effekter det har på våra liv och dessutom bli riktigt motiverad till att göra en rejäl utrensning, kan jag varmt rekommendera dig att läsa Rensa i röran med feng shui.

2. KonMari-metoden

(från Marie Kondos bok The Life-Changing Magic of Tidying Up)

Den allra första uppgiften, när du vill använda dig av den här metoden, är att fundera över följande: Hur skulle jag vilja att mitt liv såg ut framöver? Vad vill jag lägga mer/mindre tid på? Skriv gärna ner svaren! Det kan till exempel handla om att du vill ha det lugnare, skönare och bättre ordning hemma. Kanske vill du lägga mer tid på ett intresse och mindre tid på att städa? Att fundera över ovanstående frågor underlättar själva utrensningen, då har du ett syfte och ett tydligt mål med rensandet.

‘Does this spark joy?’ (blir jag glad av den här?) Är svaret ja: behåll den, är svaret nej: gör dig av med den.

KonMari-metoden bygger på att man rensar i olika kategorier och i en bestämd ordning. De olika kategorierna delas i sin tur in i flera underkategorier (se nedan). Rent praktiskt samlar du först ihop samtliga saker från en kategori, så att du har dem på ett ställe. Sedan delar du in kategorin i respektive underkategori.

Fördelen med att rensa per kategori är att det ger god överblick, du går igenom samtliga grejer i en viss kategori oavsett om du förvarar dem på olika ställen i din bostad.

När du hämtat och sorterat upp en kategori, lyfter du helt sonika upp en sak i taget och frågar dig själv: ‘does this spark joy?’ (blir jag glad av den här?) Är svaret ja: behåll den, är svaret nej: gör dig av med den.

Exempel: tänk dig att du lyfter upp din favorittröja – då kommer du troligen le och känna dig glad. Om du däremot lyfter upp ett par jeans som du inte använt på tre år eftersom de är för små, kommer du troligen känna dig nedstämd och deppig istället (eftersom de sänder ut signalen att det är något ‘fel’ på din kropp). Behåll tröjan och släpp taget om jeansen!

Frågan ‘blir jag glad av den här’ kan förstås vara lite svår att applicera på vissa saker, jag betvivlar till exempel att någon blir glad av sin dammsugare. Men om dammsugaren fungerar och du använder den, ska du ju såklart behålla den ändå.

Kategorier & ordningsföljd för KonMari-metoden

1. Kläder

Exempel på lämpliga underkategorier: tröjor, byxor, klänningar, träningskläder, ytterkläder, skor, accessoarer som väskor, smycken, bälten, mm

2. Böcker

Exempel på lämpliga underkategorier: skönlitterära böcker, kokböcker, uppslagsverk & faktaböcker, barnböcker, tidningar & magasin, mm

3. Papper

Exempel på lämpliga underkategorier: anteckningsblock & kompendier, fakturor, räkningar, kuponger & kvitton, gratulationskort, instruktionsböcker & garantipapper, övriga papper

4. ‘Komono’ eller diverse

– Kök: glas, koppar, tallrikar, skålar, stekpannor & kastruller, bestick, brickor, tillbringare & karaffer, kökselektronik, torrvaror, knivar, mm

– Badrum: handdukar, medicin, hud- & hårvårdsprodukter, tvålar, smink, parfym, varuprover, mm

– Kontor: kontorsmaterial, elektronik, sladdar mm

– Barn: leksaker (inomhus resp. utomhusbruk), sportutrustning, puzzel, spel, mm

– Dekoration: tavelramar, konst, speglar, samlingar, möbler, lampor, ljus, kuddar, filtar, vaser, mm

– Städ & tvätt: rengöringsprodukter, moppar, borstar, svampar, trasor, saker till tvätt- & strykning, mm

– Garage: verktyg, trädgårdsredskap, glödlampor & batterier, ficklampor, mm

– Övrigt: dvd- & cd-skivor, dator- & tv-spel, pysselsaker, djurtillbehör, mm

5. Sentimentala saker

Exempel på lämpliga underkategorier: foton & album, minnessaker, souvenirer, personliga brev, dagböcker, saker med affektionsvärde

Vill du lära dig mer om KonMari-metoden finns hennes bok The Life-Changing Magic of Tidying Up även på svenska, med (den något missvisande) titeln Konsten att städa. Marie Kondo har även tips och idéer på hur du förvarar saker smart, framförallt kläder. Genom att vika dem på ett speciellt sätt och förvara dem ‘stående’ i byrålådan, får man god överblick och slipper att de nedersta plaggen får fula vik-märken (på grund av vikten från kläder längre upp i högen). Är du nyfiken på detta finns det många filmklipp på Youtube, sök på ‘Marie Kondo’.

Oavsett om du väljer att använda dig av någon av ovanstående metoder eller inte när du rensar, finns det en fråga som verkligen kan underlätta när du ska bestämma dig för att behålla eller släppa taget om en pryl – nämligen the Minimalists uttryck ”Does this add value to my life?” Alltså ungefär ”tillför den/det här värde till mitt liv?” Om inte – släpp taget!

Några sista saker att tänka på…

– Rensa aldrig bland någon annans prylar! (utom möjligtvis om de uttryckligen ber dig om det)

– Var ärlig med dig själv. Det är lätt att ‘vilja’ spara saker trots att de inte uppfyller ‘rensningskriterierna’. Kommer du till den punkten, fråga dig själv varför du vill hålla fast vid saken. Om det på något sätt har med skuld, rädsla eller dåligt samvete att göra, är mitt råd att du släpper taget om den. Varför spara något som du förknippar med dessa känslor?

– Att rensa är ett verktyg, inte målet i sig. Rensa bland dina saker och släpp sedan taget och fokusera på annat i livet. Med det sagt, är det ändå en god idé att åtminstone en gång per år göra en utrensning. Både du och ditt liv förändras, låt ditt hem och saker reflektera och stötta den person du är och vill bli (inte den du varit).

– Åk inte iväg och shoppa en massa nya saker när du rensat klart! Då samlas det snart på hög igen. Handla enbart när du verkligen behöver en pryl och välj den då med omsorg.

The easiest way to organize your stuff is to get rid of most of it.

- The Minimalists

Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.