Det här med mat och kost är verkligen inte helt lätt. Vad ska man äta och inte? Vi bombarderas dagligen med nya rubriker och rön: ”Ät det här! Testa den här dieten och gå ner X kg på bara 14 dagar! Varning, dessa livsmedel är dåliga för din hälsa!” och så vidare. Personligen är jag så trött på dessa utrop att jag numera gör mitt bästa för att undvika dem.
Jag är inte intresserad av några ’quick-fix’ eller ’mirakel-lösningar’, utan vill ha något mer långsiktigt och hållbart. Mot den bakgrunden kommer detta inlägg att handla om säsongsanpassad mat.
För en tid sedan läste jag att ett salladshuvud har 16 gånger så hög klimatpåverkan under vinterhalvåret i Sverige, jämfört med ett som odlats under sommaren. 16 gånger, det är ju helt galet! Tyvärr hittar jag inte källan nu, men om jag inte missminner mig så gällde jämförelsen isbergssallad som odlas på friland under sommaren och i växthus under vintern. Främsta anledningen till den stora skillnaden är att många av de svenska växthusen värms upp med olja under vintern…
Hur är det med importerad sallad då, kan man fråga sig? Det beror ju så klart på en rad faktorer – bland annat var den är odlad, under vilka förhållanden, samt transporten. Men generellt har den åtminstone dubbelt så hög påverkan som ett lokalt (svenskt) salladshuvud har under sommaren. Det här gäller såklart inte enbart sallad, utan oerhört många andra grödor också.
Man behöver inte gå sådär jättelångt bakåt i tiden för att upptäcka stora skillnader på matbutikernas sortiment. I dagsläget ser ju utbudet i princip likadant ut året runt, men så var det inte för en sisådär femtio år sedan. Nu kan vi mumsa på såväl sallad som färska jordgubbar mitt i vintern och ingen tycker att det är det minsta konstigt. Vi har vant oss vid att allt finns att tillgå, oavsett årstid.
På samma sätt har exotiska frukter och grödor, som exempelvis banan och avokado, blivit så vanliga att de knappast anses ’exotiska’ längre.
På samma sätt har exotiska frukter och grödor, som exempelvis banan och avokado, blivit så vanliga att de knappast anses ’exotiska’ längre. Ingen (eller väldigt få) lyfter på ögonbrynen när äpplena kommer från Nya Zeeland och avokadon från Argentina… Men, det har ju inte alltid sett ut så.
I det här inlägget vill jag lyfta fördelarna med att äta mer säsonganpassad mat – d v s att i större utsträckning låta årstiderna styra vad vi äter. Men vilka grödor är egentligen i säsong när? Vissa saker har de flesta koll på, som till exempel färskpotatis och svenska jordgubbar, men i övrigt är vi många som tappat den här typen av kunskap. Och det är ju inte så konstigt egentligen, majoriteten av oss i det moderna samhället lever relativt avskärmade från naturen och behöver inte odla vår egen mat för att överleva. Dessutom ser ju som sagt butikernas utbud i princip likadant ut året runt.
Det här är ingen kritik, utan snarare ett konstaterande av hur samtiden ser ut. Det är såklart inget fel med att köpa sin mat i en butik, eller att odla den själv för den delen. Var och en gör som de vill. Men, jag tror att vi har mycket att vinna på att bli lite mer medvetna om säsongerna och att anpassa vår kost därefter.
5 fördelar med att äta mer i säsong
1. Ekonomiskt: många gånger är råvarorna som billigast när de är i säsong (det finns ofta ett överflöd = lägre pris)
2. Hälsa & variation: ofta framhålls hälsofördelarna med att äta en varierad kost; genom att följa årstidsväxlingarna/säsongerna sker detta naturligt
3. Miljövänligt & klimatsmart: säsongsanpassad kost sparar bland annat resurser, minskar utsläppen och behovet av transporter
4. Smaken: många gånger smakar maten så mycket godare när den är i säsong (jämför t ex smaken på jordgubbar/tomater under vinterhalvåret med sommaren)
5. Längtan: att inte ständigt ha tillgång till något, utan att få längta lite, gör att vi uppskattar det så mycket mer när vi väl får det
Tankar kring säsongsanpassad mat, exotiska frukter & självhushållning
Rent krasst är ju egentligen exotiska frukter och grönsaker aldrig i säsong här på våra nordliga breddgrader. Visst, en del av dessa går att odla i växthus även här, men långt ifrån alla. Betyder det att vi aldrig kan äta dem? Nej, det kanske inte är realistiskt. Åtminstone inte på kort sikt. Men vi skulle kunna ha en lite mer ’mindful approach’. Kanske går det att spara de exotiska frukterna till speciella tillfällen?
Under vintern finns det ju inte så mycket i varken frukt- eller grönsaksväg som växer i Sverige, förutom möjligen några kål- och äppelsorter. Innan världen blev lika globaliserad som den är idag, fick man alltså lagra frukt och grönt på olika sätt. Det var naturligt att äta mer rotfrukter och kål under vintern, eftersom de funkar fint att lagra. Frukt och bär fick avnjutas i torkad, konserverad eller fryst form. Alternativt som sylt eller i olika inläggningar. (Okej man kanske inte hade tillgång till frys då, men nu har vi ju det.)
Jag försöker successivt att äta mer i säsong. Personligen väljer jag till exempel bort sallad, gurka och tomat under vintern, eftersom de mest består av vatten. Jag har också påbörjat resan mot en mer medveten konsumtion av exotiska frukter och grönsaker, men äter fortfarande en del bananer… Man får liksom ta ett steg i taget!
7 tips på alternativ till sallad under vintersäsongen
1. morötter i olika former: rivna, som stavar, kokta, osv
2. groddar & microgreens: av bönor, frön och linser
3. frysta grönsaker: blomkål, broccoli, ärtor, haricots verts, mm
4. picklad lök, kål, rotfrukter
5. vitkål: i kombination med rivna morötter, som pizzasallad, mm
6. övriga kålsorter: strimla och blanda med en vinägrett, gör grönkålschips, o s v
7. känns det svårt att helt välja bort färska grönsaker? välj åtminstone de som innehåller mer näring (och inte bara vatten)
Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.