Sverige har gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat. Terrorhotnivån bedöms ligga kvar på förhöjd nivå under 2023, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Det är oklart hur en ny koranbränning skulle påverka.
– Vi bedömer hotet kontinuerligt, säger Ahn-Za Hagström, chef för NCT.
Koranbränningen utanför Turkiets ambassad i januari har fått följden att Sverige kommer att vara ett prioriterat mål för våldsbejakande islamism under första halvåret av 2023, och möjligen året ut.
Det konstaterar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i sin nya helårsbedömning.
– Vi såg att koranbränningen utanför Turkiets ambassad väckte starka känslor och reaktioner, säger Ahn-Za Hagström.
– Man omnämnde Sverige på ett tydligare sätt än tidigare, vilket vi bedömde kan påverka inte minst det inspirationsdrivna hotet.
Terrorhotnivån ligger kvar på förhöjd nivå, en trea på den femgradiga skalan, vilket innebär att ett terrordåd kan inträffa. Beslutet fattades av säkerhetspolischefen i januari, utifrån NCT:s bedömning.
Liksom tidigare bedöms det som troligast att ett attentat skulle utföras av en ensamagerande person, eller en mindre grupp, som antingen svär sig till högerextremism eller islamistiskt motiverad terrorism.
– Vi bedömer också att det kommer att röra sig om ganska enkla medel mot måltavlor och platser där det finns en stor mängd människor som rör sig, det vill säga att skadeutfallet skulle kunna vara tämligen stort.
NCT nämner bland annat offentliga platser och religiösa mål med koppling till judendom eller islam. Men även hbtq-personer, politiker och myndighetspersoner skulle kunna utgöra mål.
Efter koranbränningen i januari har polisen sagt nej till att bränna fler koraner. Ärendena har dock överklagats och ligger för avgörande i domstol.
Hur terrorhotet skulle påverkas om koranbränningarna tillåts är svårt att bedöma, säger Ahn-Za Hagström.
– Vi vet sedan tidigare att vissa koranbränningar har väckt starka reaktioner och fått stor uppmärksamhet, medan andra i princip inte uppmärksammats alls.
NCT:s helårsbedömning kommer innan domstolen sagt sitt om nya koranbränningar.
TT: Ser du en risk att ni behöver omvärdera den analys ni gjort?
– Själva helårsbedömningen skrivs varje år. Sen följer vi självklart hotets utveckling under året.
En ny bedömning om terrorhotnivån kan ske med kort varsel, säger hon.
– Det kan komma från en dag till en annan.
Just nu tycks det ha skett en viss avmattning i de hot som riktas mot Sverige.
– De senaste veckorna kan vi se i informationen som NCT får ta del av att Sverige inte är lika omtalat som tidigare. Sverige omtalas som en del av västvärlden snarare än som specifik skuldbärare för muslimers möjlighet att utöva sin tro.
Men det är än så länge för tidigt att säga om Sverige skulle kunna återgå till att "bara" vara en legitim måltavla.
– Vi bedömer att under det här året kan det svänga både uppåt och neråt. Men vi bedömer att de svängningarna ryms inom den förhöjda nivån som vi har, säger Ahn-Za Hagström.
TT: Vad skulle krävas för att terrorhotnivån ska höjas till en fyra?
– Vi beaktar en rad olika omständigheter. Hur Sverige omtalas, på vilket sätt, vilka som gör det och också vilka som förstärker budskapet.
NCT varnar också i sin helårsbedömning för yngre gärningsmän.
Under 2022 var majoriteten av gärningspersonerna som låg bakom utförda och avvärjda terrorattentat i västvärlden minderåriga.
– Den information vi tar del av på NCT berör i stor utsträckning minderåriga, det kan vara ner till tolv års ålder, säger Ahn-Za Hagström.
– Det här är en utveckling som kan sägas följa samhället i stort, Polismyndigheten pratar också om att förövare blir allt yngre. Det gäller även våldsbejakande extremister och terrorister.
Av helårsbedömningen framgår även att ett flertal högerextremister rest till Ukraina för att strida mot Ryssland. En del bedöms ha ökat sin förmåga genom vapenträning och stridserfarenhet. Men NCT noterar också att missnöjda återvändare och uppmärksammade fall där svenskar dött i strid troligen kommer att minska intresset för att resa under 2023.
(TT)
