Zacharias Topelius lär oss om den rätta vägen i en historia om bröd. Till det bjuder vi kalljästa semlor med mandelmassa på dadlar. Den som frestas att äta mer semla än den vill ha gör mindre semlor.

Det finns en mängd recept både på klassiska semlor och nya varianter. Det här receptet ger en klassisk semla med hemgjord mandelmassa på dadlar istället för socker. Istället för vetemjöl använder vi dinkelmjöl som ger lite mer smak. Självklart ska det vara mortlad kardemumma i.

Hembakt med egna val

Genom att låta degen jäsa kallt över natten hinner smakerna utvecklas bättre. Det kan också vara praktiskt att göra i ordning degen och lämna den i kylen, istället för att passa en kortare jästid.

Mjölk i degen ger tätare porer och smör binder mer luft i degen och gör den mer elastisk. Bagaren och konditorn Jan Hedh tipsar om att använda mjukt smör istället för att smälta det, för att undvika att brödet blir tyngre. En tillsats av ägg hjälper till att fördela fettet i degen, men gör även att brödet torkar fortare och det ska därför ätas nybakat.

För många kan vanliga semlor bli lite för mycket, men det kan vara svårt att lämna en del av den när man egentligen är nöjd. Ett knep är då att göra lite mindre semlor, vilket också passar barnmagar bättre. Är man riktigt sugen tar man förstås två.

Vilken väg är rätt?

Zacharias Topelius korta berättelse om hur två barn av egen erfarenhet får lära sig att följa det rätta är visserligen en barnsaga, men är också tänkvärd för vuxna. Den ger också en rolig räkningsövning för barn i yngre skolåldern.

Finländske Topelius (1818-1898) är bland annat känd för sina sagoberättelser som under hans tid publicerades i nordiska barntidningar. Han fick en kristen uppfostran, vilket märks i hans alster.

Topelius far hade intresse för folkdikt och hade som ordspråk: ”Ingen dag utan en rad; en ordentlig karl lever med pennan i handen”. Det tog sonen snabbt till sig.

Berättelsen ”Den bättre vägen”, ursprungligen från boken "Läsning för barn" återfinns i Anders Grens sagosamling ”Sagoberättaren”. Han uppmuntrar till berättandet, särskilt för yngre barn. Det ska vara levande och åskådligt, utan för många ord. I boken tipsar han om att utgå från enkla berättelser och lägga till beskrivningar, som hur skrinet såg ut, och att göra karaktärerna tydligare genom att ändra rösten. Yngre barn kan också uppskatta ljudeffekter, som när trollet i bockarna Bruse plumsar i vattnet.  

Här följer sagan återberättad i korthet.

Den bättre vägen

Historien handlar om en kvastgumma och hennes två barn: Tutteli och Putteli. En dag fick barnen 20 öre att gå och handla bröd för.

När de kommer så långt att vägen delar sig så ska de välja den som är den bättre.

Det var första gången de gick till stan, men de fick veta att när de kommer så långt att vägen delar sig så ska de välja den som är den bättre.

Det var ett roligt uppdrag, men när de stod vid vägskälet blev de fundersamma; båda vägarna såg ut att vara bra. Barnen lyssnade då på hur fåglarna sjöng. Till höger om vägen satt en rödstjärt som sjöng ”torrt bröd, torrt bröd, kvirrevitt!” På vänster sida satt en kråka som kraxade ”kringlor och pepparkakor, kringlor och pepparkakor, kra, kra!”

Putteli tyckte att rödstjärtens sång visade dem vägen till brödet och föreslog att de skulle ta den högra vägen. Det ville inte Tutteli, som tyckte att vägen till kringlor och pepparkakor måste vara den bättre.

De bestämde att ta en tioöring var och att gå varsin väg. Båda vägarna ledde till stan och när Tutteli kom till ena stadsporten träffade han på en fru som ropade ”två för ett öre!” På bordet såg han pepparkakor och kringlor. Han blev sugen. För ett öre skulle han få två kringlor eller en pepparkaka, fick han veta.

Tutteli tänkte att mor skulle bli glad när hon fick så mycket gott så billigt. Han köpte kringlor för hälften av pengarna och pepparkakor för andra hälften.

Han tog sig en stund att titta på stan, men blev hungrig och bestämde sig för att äta en kringla, de var ju så billiga. Men han blev hungrig igen och tog då en pepparkaka, men bara en. Ju mer han åt desto större blev hungern. Han tog en till och en till.

Det började bli kväll och han gick långsamt hemåt, trött och hungrig som han var. För varje gång han tog något ur påsen tänkte han ”Bara en endaste en!”

När han kom hem var påsen tom. Där satt Putteli och mor och åt. Putteli hade hittat brödboden vid den andra stadsporten och handlat bröd till middag.

Kvastgumman frågade Tutteli efter brödet. Han blev generad och berättade om allt spännande han sett i stan. Han berättade om frun som sålde de finaste saker så billigt.

Mor frågade igen efter hans bröd. Han var mycket hungrig och fick sätta sig att äta. Brödet smakade märkligt nog bättre än både kringlor och pepparkakor.

Kan du säga mig vilken av vägarna som var den bättre, den som gick efter frestelsen, eller den som gick efter att lyda mor?

”Kan du säga mig vilken av vägarna som var den bättre, den som gick efter frestelsen, eller den som gick efter att lyda mor?”, frågade gumman. Det visste Tutteli förstås och lovade att lägga det på minnet.

Semlor

16 mindre eller 10 stora

Det här behövs

6 dl siktat dinkelmjöl

1 dl fullkornsdinkelmjöl

100 g smör

2 ½ dl mjölk

¼ pkt, 12 g jäst

1 ägg

½ dl rårörsocker

1 tsk kardemummakärnor

2 krm salt

1 äggula till pensling

Gör så här

Ta fram smöret och låt det mjukna i rumstemperatur. Mortla kardemumman.

Värm mjölken till 37 grader och blanda ut jästen i den. Rör ner sockret, ägget, kardemumman och saltet. Rör ner mjölet lite i taget och klicka i smöret efter hand. Arbeta ihop smeten.

Dinkelmjöl tar åt sig mer vätska än vetemjöl, så låt degen bli kladdig. Strö över lite mjöl, lägg en handduk över och ställ in i kylen. Låt degen jäsa långsamt över natten eller längre.

Sätt ugnen på 225 grader. Dela upp degen och gör små bullar. Låt dem jäsa ca 40 minuter under bakduk på en smord plåt eller på bakplåtspapper.

Vispa upp en äggula och pensla på bullarna. Grädda i mitten av ugnen 7-10 minuter. Låt sedan bullarna svalna på galler under handduk.

Bullarna är bäst när de är färska. Frys de som inte ska ätas samma dag.

Mandelmassa

Det är förstås olika hur mycket mandelmassa man vill ha i sin semla. Den här satsen ger ca 150 g.

Det här behövs

1 dl mandlar

1 dl dadlar

2 bittermandlar eller 2 droppar bittermandelessens

½ dl grovhackad mandel

En nypa salt

Gör så här

Mal den hela mandeln och bittermandlarna i kvarn. Mixa dadlarna i en hushållsassistent. Häll i den malda mandeln och saltet och mixa tillsammans. Om du använder bittermandelessens så droppa försiktigt i den nu.

Fortsätt att mixa tills det kladdat ihop sig, ca 5 minuter.

Rör i den hackade mandeln. Förvara mandelmassan i kylskåp.

Gör i ordning semlorna: Skär locket av semlorna och gröp ur dem. Blanda inkråmet med mandelmassa och lite mjölk eller ovispad grädde till önskad konsistens. Klicka i, lägg på vispad grädde och sedan på med locket. Använd en tesil för att pudra lite florsocker över.

Bloggen Moralkakor är till för alla åldrar. Recepten är enkla och en del är mer hälsosamma. De passar att göra med mindre barn eller för större barn att göra själva. Barn gillar att höra berättelser, och det gör även de flesta vuxna. Man kan lära sig mycket av gamla traditionella berättelser och ordspråk. Därför väljer vi ut tidlösa berättelser och ordspråk som vi serverar med något gott till.