Häromdagen meddelade Migrationsöverdomstolen att den så kallade gymnasielagen får tillämpas. Har MP, V, S och C räknat på hur man löser kostnader och resurser för att ordna gymnasieutbildning? Och hur tillämpar man lagförslaget praktiskt? Det är frågor som författaren och förläggaren Merit Wager ställer i en ledarartikel på SvD.
Den nya lagen som trädde i kraft den 1 juli i år innebär att cirka 9 000 ensamkommande som har fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet att stanna i Sverige om de studerar.
De unga afghanska männen kommer att ta på sig stora studieskulder efter gymnasiet, skriver Wager. Tar de dessutom högskoleexamen kommer de att ha ackumulerat skulder för 6–8 år.
Skulle många av de ensamkommande inte klara att fullgöra gymnasiestudierna är det inte omöjligt att politikerna i stället lägger fram ett nytt lagförslag ifall det blir aktuellt, menar hon. Utan någon fullgången gymnasieutbildning skulle de unga männen då bli ”hänvisade till osäkra anställningsformer med låga löner och med en stor skuld till staten”.
Samtidigt hänvisar hon till Skolverkets siffror där många inte klarar gymnasiestudierna. År 2011 påbörjade 3 679 personer språkintroduktion i en gymnasieskola. Knappt en procent hade klarat gymnasieexamen på tre år. Efter fem år hade nästan 15 procent gjort det.
Wager menar också att det inte finns gymnasieplatser åt 9 000 personer. Det skulle i sådana fall behövas minst 300 klasser eller åtta-nio gymnasieskolor – för att inte tala om tusentals extra lärare.
Förutom att de ensamkommande ska söka lån från CSN måste de samtidigt på egen hand ordna boende åt sig själva, vilket kan bli svårt med tanke på den nuvarande bostadsbristen.
Hon poängterar i artikeln att Lagrådet tidigare har kritiserat gymnasielagen i skarpa ordalag och menade att den kan få konsekvenser som är svåra att överblicka.
I verkligen menar hon att den nya lagen tvingar människor att låna pengar, vilket skapar samma mekanism som när människor sätter sig i skuld hos hänsynslösa människosmugglare.
”Vi får anta att de politiker som formulerade och röstade för det här lagförslaget har räknat på både praktisk tillämpning, kostnader och resurser för att ordna denna gymnasieutbildning. Eftersom lagen nu kommer att börja tillämpas måste också Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet tydligt redogöra för det”, skriver Merit Wager.
