loading


Ibland är tystnad det bästa svaret.
Ibland är tystnad det bästa svaret.
Livsstil

Medvetet tal: Så använder du orden för att hjälpa – inte stjälpa

Nancy Colier

När vi vill att barnen ska uttrycka sig på andra sätt än med vredesutbrott eller att kasta saker omkring sig så säger vi ”Använd ord”. Men jag undrar ofta om vi vuxna vet hur vi kan använda orden på ett skickligt sätt, så att vi hjälper, istället för att stjälpa.

En morgon när jag åkte tåg hörde jag en mamma prata med sin son. Hennes ord var inte vänliga och medvetet sårande, på ett sätt som gjorde skada direkt.

Jag arbetade nyligen med ett par som kom till mig för att lära sig att kommunicera bättre. I en timme lyssnade jag på hur de båda använde sina ord för att kritisera och förnedra varandra.

Jag hade också nyligen ett samtal med en vän, där jag sade någonting som inte alls var till hjälp för vår relation och inte heller skickligt när det gällde att uttrycka mig på ett sätt som hon kunde ta till sig. Dessutom fick jag ett ilsket e-brev från en familjemedlem, som berättade för mig på alla sätt varför jag hade fel (och han hade rätt) i en fråga vi pratat om.

Rätt tal

Det har fått mig att tänka mer på ord – uttalade och outtalade. Alla har vi haft den där upplevelsen av att säga något och sedan önska att vi inte hade gjort det. Och vi vet alla att när vi väl har sagt något högt till någon så kan vi aldrig egentligen ta tillbaka det.

Enligt Buddha bygger vårt välmående på att inte ljuga, inte förtala, inte använda ovänligt eller grovt språk och att inte skvallra.

I buddhismen finns en viktig term ”rätt tal”. Rätt tal är en del av den ädla åttafaldiga vägen, den grundläggande instruktionsmanualen i åtta delar för att få ett slut på vårt lidande. Enligt Buddha bygger vårt välmående på att inte ljuga, inte förtala, inte använda ovänligt eller grovt språk och att inte skvallra.

För att få ett slut på vårt lidande får vi lära oss att tala sanningsenligt och att använda ord som kan ge harmoni och förståelse, minska ilska och viktigast av allt, vara till hjälp.

Ibland läser jag Buddhas ord om ord och tänker på hur radikalt annorlunda världen skulle vara om fler människor använde sig av hans version av rätt tal som en väg till glädje.

Syftet med orden förändras

Vi lever i en tid när kommunikationen är konstant och orden är billiga. Vi slänger runt våra ord på sociala medier och liknande som om det inte skulle få några konsekvenser, som om orden inte hade någon verklig eller bestående effekt på de som tar emot dem eller på världen.

Eftersom vi inte behöver uppleva eller höra vad effekten av våra ord blir online eller via sms, så har vi glömt (eller så ignorerar vi medvetet) effekterna av de ord vi väljer att lämna ut i världen.

"Vi slänger runt våra ord på sociala medier och liknande som om det inte skulle få några konsekvenser."

Medan vi blir äldre förändras vår relation med ord och tal. När vi är unga tenderar vi att tro att det vi har att säga är enastående och originellt, och att det på något universellt sätt är rätt.

Vi har ett starkt behov av att bli erkända och bekräftade, för att etablera de vi är. Det känns därför viktigt att våra ord hörs och att använda våra ord för att rätta till felaktigheter vi stöter på. Våra ord representerar oss själva – utan dem känner vi inte att vi existerar.

Men allt eftersom vi utvecklas, och förhoppningsvis en del anspråkslöshet tillkommer, så inser vi ofta hur lite vi faktiskt vet, hur mycket mindre vi har att säga än vi trodde och hur mycket som redan har sagts av andra före oss. Vi inser även hur många versioner av ”rätt” som faktiskt existerar, förutom vår egen.

Om vi har tur så börjar vi hålla våra egna ord lite mindre högt. Dessutom börjar vi att förstå vilken kraft som ligger i orden, hur djupt de ord vi väljer påverkar våra relationer och vårt välbefinnande. Om vi är uppmärksamma tar vi ett större ansvar för de ord vi lämnar ut i världen.

Träning på rätt tal

I mitt eget liv har jag gjort mig mer medveten om och gjort mitt bästa för att träna på rätt tal ett tag nu. Det gör jag på flera sätt, men särskilt tre av dem sticker ut.

Jag tänker mig att mina ord har en potential och ett syfte att påminna en annan person om hur bra den är och vilka möjligheter den har.

Det första är att jag medvetet försöker att använda mina ord för att ge stöd och uppmuntran. Innan jag talar tänker jag på hur mina ord kan få den andra personen att se något positivt hos dem själva, något de gör bra eller något som känns som en hjälp. Jag tänker mig att mina ord har en potential och ett syfte att påminna en annan person om hur bra den är och vilka möjligheter den har.

Och istället för att kräva att mina ord ska representera min upplevelse och att andra förstår mig helt och fullt, så accepterar jag nu att en del av det vi har inom oss inte går att kommunicera…och det är OK. Det måste vara OK, eftersom det är det.

Till sist: jag brukade tro att när min partner sade någonting som jag inte höll med om, så var det mitt ansvar att förklara varför han hade fel. Jag kände att jag var tvungen att engagera mig i och att rätta till det som jag upplevde var fel.

Eftertanke

Rätt eller medvetet tal har tack och lov lärt mig att säga mindre, inte mer. Nu övar jag på att behärska mig själv när det gäller pennan, tungan och tummen. Att inte tala, skriva eller sms:a när jag känner mig störd eller upplever ett fel, har faktiskt varit viktigast i min övning på grund av det resultat jag känner direkt och på djupet, både hos mig själv och i mina relationer.

Det har visat sig att tystnad, särskilt när jag som mest vill använda ord, faktiskt är mer kraftfullt än vad jag än skulle kunna säga. Att inte säga någonting säger mycket.

När jag använder mig av rätt tal märker jag att när min partner säger något som jag inte håller med om, så behöver jag faktiskt inte säga någonting alls. Jag kan lämna saker så som det är. Jag behöver inte förändra någons idéer för att äga mina egna idéer. Min sanning är inte beroende av att förändra andras sanning.

Min partner och alla andra kan ha sina upplevelser och jag kan ha min egen, samtidigt. Om det är något vi behöver komma överens om kan jag tänka till lite över vad jag vill säga när jag hör något som känns väldigt fel. Jag kan fundera på om jag behöver säga något och hur jag kan säga det på ett sätt som kan vara till hjälp i situationen och som den andra personen kan lyssna till. Jag har lärt mig att jag har mycket att välja på i hur jag använder talets kraft.

Jag har lärt mig att det lugn jag försöker att skapa med ord, det lugn som alltid har varit mitt mål, når jag paradoxalt nog genom att inte använda orden.

Jag har upptäckt att mina relationer fungerar mycket bättre när jag säger mindre, istället för mer och ibland ingenting. Jag har lärt mig att det lugn jag försöker att skapa med ord, det lugn som alltid har varit mitt mål, når jag paradoxalt nog genom att inte använda orden.

Det känns fantastiskt varje gång jag inte säger någonting och bara låter det vara utan någon respons eller reaktion, bara en tystnad. För mig är det känslomässig frihet. För länge sedan använde Mahatma Gandhi ord för att säga ”Tala bara om det tillför någonting utöver tystnaden”.

Och jag vill tipsa om (förhoppningsvis ger det något utöver tystnaden) att innan vi använder våra ord så kan vi fråga: kommer de här orden hjälpa eller stjälpa?

Nancy Colier är psykoterapeut, författare, föreläsare och leder workshops. För mer information besök webbsidan NancyColier.com

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Ibland är tystnad det bästa svaret.
Ibland är tystnad det bästa svaret.
Livsstil

Medvetet tal: Så använder du orden för att hjälpa – inte stjälpa

Nancy Colier

När vi vill att barnen ska uttrycka sig på andra sätt än med vredesutbrott eller att kasta saker omkring sig så säger vi ”Använd ord”. Men jag undrar ofta om vi vuxna vet hur vi kan använda orden på ett skickligt sätt, så att vi hjälper, istället för att stjälpa.

En morgon när jag åkte tåg hörde jag en mamma prata med sin son. Hennes ord var inte vänliga och medvetet sårande, på ett sätt som gjorde skada direkt.

Jag arbetade nyligen med ett par som kom till mig för att lära sig att kommunicera bättre. I en timme lyssnade jag på hur de båda använde sina ord för att kritisera och förnedra varandra.

Jag hade också nyligen ett samtal med en vän, där jag sade någonting som inte alls var till hjälp för vår relation och inte heller skickligt när det gällde att uttrycka mig på ett sätt som hon kunde ta till sig. Dessutom fick jag ett ilsket e-brev från en familjemedlem, som berättade för mig på alla sätt varför jag hade fel (och han hade rätt) i en fråga vi pratat om.

Rätt tal

Det har fått mig att tänka mer på ord – uttalade och outtalade. Alla har vi haft den där upplevelsen av att säga något och sedan önska att vi inte hade gjort det. Och vi vet alla att när vi väl har sagt något högt till någon så kan vi aldrig egentligen ta tillbaka det.

Enligt Buddha bygger vårt välmående på att inte ljuga, inte förtala, inte använda ovänligt eller grovt språk och att inte skvallra.

I buddhismen finns en viktig term ”rätt tal”. Rätt tal är en del av den ädla åttafaldiga vägen, den grundläggande instruktionsmanualen i åtta delar för att få ett slut på vårt lidande. Enligt Buddha bygger vårt välmående på att inte ljuga, inte förtala, inte använda ovänligt eller grovt språk och att inte skvallra.

För att få ett slut på vårt lidande får vi lära oss att tala sanningsenligt och att använda ord som kan ge harmoni och förståelse, minska ilska och viktigast av allt, vara till hjälp.

Ibland läser jag Buddhas ord om ord och tänker på hur radikalt annorlunda världen skulle vara om fler människor använde sig av hans version av rätt tal som en väg till glädje.

Syftet med orden förändras

Vi lever i en tid när kommunikationen är konstant och orden är billiga. Vi slänger runt våra ord på sociala medier och liknande som om det inte skulle få några konsekvenser, som om orden inte hade någon verklig eller bestående effekt på de som tar emot dem eller på världen.

Eftersom vi inte behöver uppleva eller höra vad effekten av våra ord blir online eller via sms, så har vi glömt (eller så ignorerar vi medvetet) effekterna av de ord vi väljer att lämna ut i världen.

"Vi slänger runt våra ord på sociala medier och liknande som om det inte skulle få några konsekvenser."

Medan vi blir äldre förändras vår relation med ord och tal. När vi är unga tenderar vi att tro att det vi har att säga är enastående och originellt, och att det på något universellt sätt är rätt.

Vi har ett starkt behov av att bli erkända och bekräftade, för att etablera de vi är. Det känns därför viktigt att våra ord hörs och att använda våra ord för att rätta till felaktigheter vi stöter på. Våra ord representerar oss själva – utan dem känner vi inte att vi existerar.

Men allt eftersom vi utvecklas, och förhoppningsvis en del anspråkslöshet tillkommer, så inser vi ofta hur lite vi faktiskt vet, hur mycket mindre vi har att säga än vi trodde och hur mycket som redan har sagts av andra före oss. Vi inser även hur många versioner av ”rätt” som faktiskt existerar, förutom vår egen.

Om vi har tur så börjar vi hålla våra egna ord lite mindre högt. Dessutom börjar vi att förstå vilken kraft som ligger i orden, hur djupt de ord vi väljer påverkar våra relationer och vårt välbefinnande. Om vi är uppmärksamma tar vi ett större ansvar för de ord vi lämnar ut i världen.

Träning på rätt tal

I mitt eget liv har jag gjort mig mer medveten om och gjort mitt bästa för att träna på rätt tal ett tag nu. Det gör jag på flera sätt, men särskilt tre av dem sticker ut.

Jag tänker mig att mina ord har en potential och ett syfte att påminna en annan person om hur bra den är och vilka möjligheter den har.

Det första är att jag medvetet försöker att använda mina ord för att ge stöd och uppmuntran. Innan jag talar tänker jag på hur mina ord kan få den andra personen att se något positivt hos dem själva, något de gör bra eller något som känns som en hjälp. Jag tänker mig att mina ord har en potential och ett syfte att påminna en annan person om hur bra den är och vilka möjligheter den har.

Och istället för att kräva att mina ord ska representera min upplevelse och att andra förstår mig helt och fullt, så accepterar jag nu att en del av det vi har inom oss inte går att kommunicera…och det är OK. Det måste vara OK, eftersom det är det.

Till sist: jag brukade tro att när min partner sade någonting som jag inte höll med om, så var det mitt ansvar att förklara varför han hade fel. Jag kände att jag var tvungen att engagera mig i och att rätta till det som jag upplevde var fel.

Eftertanke

Rätt eller medvetet tal har tack och lov lärt mig att säga mindre, inte mer. Nu övar jag på att behärska mig själv när det gäller pennan, tungan och tummen. Att inte tala, skriva eller sms:a när jag känner mig störd eller upplever ett fel, har faktiskt varit viktigast i min övning på grund av det resultat jag känner direkt och på djupet, både hos mig själv och i mina relationer.

Det har visat sig att tystnad, särskilt när jag som mest vill använda ord, faktiskt är mer kraftfullt än vad jag än skulle kunna säga. Att inte säga någonting säger mycket.

När jag använder mig av rätt tal märker jag att när min partner säger något som jag inte håller med om, så behöver jag faktiskt inte säga någonting alls. Jag kan lämna saker så som det är. Jag behöver inte förändra någons idéer för att äga mina egna idéer. Min sanning är inte beroende av att förändra andras sanning.

Min partner och alla andra kan ha sina upplevelser och jag kan ha min egen, samtidigt. Om det är något vi behöver komma överens om kan jag tänka till lite över vad jag vill säga när jag hör något som känns väldigt fel. Jag kan fundera på om jag behöver säga något och hur jag kan säga det på ett sätt som kan vara till hjälp i situationen och som den andra personen kan lyssna till. Jag har lärt mig att jag har mycket att välja på i hur jag använder talets kraft.

Jag har lärt mig att det lugn jag försöker att skapa med ord, det lugn som alltid har varit mitt mål, når jag paradoxalt nog genom att inte använda orden.

Jag har upptäckt att mina relationer fungerar mycket bättre när jag säger mindre, istället för mer och ibland ingenting. Jag har lärt mig att det lugn jag försöker att skapa med ord, det lugn som alltid har varit mitt mål, når jag paradoxalt nog genom att inte använda orden.

Det känns fantastiskt varje gång jag inte säger någonting och bara låter det vara utan någon respons eller reaktion, bara en tystnad. För mig är det känslomässig frihet. För länge sedan använde Mahatma Gandhi ord för att säga ”Tala bara om det tillför någonting utöver tystnaden”.

Och jag vill tipsa om (förhoppningsvis ger det något utöver tystnaden) att innan vi använder våra ord så kan vi fråga: kommer de här orden hjälpa eller stjälpa?

Nancy Colier är psykoterapeut, författare, föreläsare och leder workshops. För mer information besök webbsidan NancyColier.com

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024