”Demokratin är för svagt skyddad i Sverige”. Under den rubriken skriver Liberalernas ledare Nyamko Sabuni en artikel i SvD (27/6) med krav på grundlagsreformer. Medborgarrörelsen i Sverige välkomnar initiativet och har flera långtgående förslag om hur demokratin i Sverige ska stärkas skriver dess styrelse med ordförande Leif V. Erixell.

Vi har läst Nyamko Sabunis text med glädje, och förvåning. Länge har vi arbetat för att demokratin och rättssystemet i Sverige ska stärkas. Vi välkomnar detta initiativ av en ledande politiker och ser med spänning fram emot vad övriga partier har för uppfattningar i dessa frågor.

Vi vill peka på några punkter där vi åtminstone principiellt instämmer med Sabuni, men även några där vi avviker och några förslag som inte Sabuni tar upp men som vi ser som centrala.

Först: Sverige behöver en författningsdomstol. Det är standard i de stora demokratiska länderna. Författningsdomstolen ska granska att nya lagar följer grundlagen. Sverige har bara en lagrådsremiss, som regeringen helt kan ignorera. Författningsdomstolen följer av den teori för maktdelning som den franske filosofen Montesquieu lade fram och som blev grundritning för USA:s konstitution och som är det bästa motmedlet mot en centralistisk och potentiellt despotisk maktstruktur.

Med samma motivering bör vi återgå till ett tvåkammarsystem, inte minst för en mer eftertänksam och övervägd lagstiftningsprocess. Dessa kamrar bör dessutom ha ett avsevärt mindre antal ledamöter än dagens riksdag för att premiera kvalitet framför kvantitet och för att få en större tydlighet i kopplingen mellan ansvarigheten hos beslutsfattarna och återkopplingen till väljarbasen i val samt större personkännedom kring de valda hos väljarna.

För att ytterligare vitalisera demokratin och öka folkets inflytande – och därmed bättre ära portalparagrafen i Regeringsformen om att ”all offentlig makt utgår från folket” – bör vi dels införa ett utpräglat personvalssystem, där karaktär och ledarskapsförmåga kan bedömas och premieras av väljarna i företrädesvis majoritetsvalskretsar, dels öka förekomsten av beslutande folkomröstningar i viktiga och principiella frågor.

Vi ger Nyamko Sabuni helt rätt i att vi behöver ett starkare skydd för grundlagsändringar. Två riksdagar i följd kan enkelt, inom loppet av några månader ändra grundlagen, t.ex. gällande grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Här är det bättre att grundlagen endast ska kunna ändras genom dels tvåtredjedelsmajoritet i kammaren och dels genom en särskild beslutande folkomröstning där ändringsförslaget accepteras eller förkastas.

Vad gäller domstolsväsendet så finns det mycket att göra för att säkra det från politiskt inflytande (som i princip bara ska finnas genom lagstiftningen). Sabuni nämner Domstolsverket men inte utnämningen av höga domare vilket är den största möjligheten till politisering. Vi föreslår i stället en nyskapad Domarberedning bestående av representanter för domarkåren, advokatsamfundet, åklagarväsendet och riksdagen men där juristerna är i majoritet.

Domarberedningen lämnar förslag till den lagstiftande församlingen om förslag på domare i de högsta domstolarna. Höga domare bör dessutom utfrågas i offentliga ”hearings” innan de väljs i kammaren. (I boken Omstart Sverige finns för övrigt ett detaljerat förslag till en författningsreform i Sverige enligt de riktlinjer som presenteras i denna artikel.)

I detta sammanhang bör också nämnas den institution som nu levererar förslag till regeringen om utnämning av domare – Domarnämnden – som ju förevisat en uppenbar jävsproblematik genom att flera av dess ledamöter deltagit i icke-meritokratiska kvoteringsnätverk som de så kallade Hilda & Ruben-nätverken (se bland annat Johan Westerholms och ledarsidorna.se:s gräv kring detta.) Sådant måste förstås direkt diskvalificera en ledamot enär dess oväld och meritokratiska pålitlighet då otvetydigt måste sättas i fråga.

Vad däremot gäller grundlagsskydd för Public Service så ställer vi oss frågande. Sabuni måste rimligen inse att en sådan institution mycket väl, genom sin anställningspolitik och både styrelsens och ledningens politiska preferenser, kan färgas av politisk bias. Någon ”objektivitet” eller ”oberoende” kan därför inte garanteras. Tvärtom.

Det hela är en utopisk tanke. Att utifrån detta faktum grundlagsskydda en sådan institution från förändringar baserad på relevant ideologisk kritik synes oss ej särskilt genomtänkt. Skulle Sabuni kanske tycka att en tryckt tidning, helt finansierad av staten och där dess styrelse och ledning fritt fick tolka sin syn på ”objektivitet” och ”oberoende”, borde grundlagsskyddas från förändringar och drabbande kritik?

Det hela leder osökt tankarna till mindre demokratiska länder där man låter skattebetalarna finansiera ”oberoende” publikationer i vilka regimvänliga ”sanningssägare” förmedlar sin ”objektivitet”. Så liberal hon är borde förstås Sabuni överlåta åt den fria marknaden att producera nyheter och underhållning och låtit ett statligt medieorgan begränsas till nyheter och information vid stora olyckor, kriser och krig, men inte mycket mer.

Hur som helst så är vi mycket positivt inställda till det initiativ till den grundlagsdebatt som Nyamko Sabuni tagit. En debatt som är i stort behov av att lyftas ut från periferin och in i centrum av den politiska diskursen, där den hör hemma.

Få saker är viktigare än ramverket för rättsstaten och det politiska beslutsfattandet – av det enkla skälet att det styr utfallet av den faktiska politiken. 1974 års regeringsform har inte levererat. Politiken är, genom uppenbara systemfel i vår konstitution, mer eller mindre förlamad inför de stora problem som Sverige står inför. Det är dags för en genomgripande grundlags-reform och sedan – omstart Sverige. Det brådskar.

Nyamko Sabunis förslag till grundlagsändringar var i korthet följande:

1. Gör det svårare att ändra i grundlagen.

2. Inför en författningsdomstol – som de flesta andra civiliserade länder har.

3. Skydda domstolarna mot politiskt inflytande.

4. Ett oberoende Public Service (SVT/SR/UR). Skydda bolaget mot politisk kritik och inflytande genom att skydda det i grundlagen.

5. Låt domstolar avgöra upphävande/godkännande av ett valresultat. Freda denna process från politiskt inflytande.

Styrelsen i Medborgarrörelsen i Sverige/MRRS genom ordförande Leif V. Erixell.

Leif V. Erixell är författare och debattör.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Vill du väcka debatt i en aktuell fråga? Välkommen att skriva en artikel, 5 000-7 000 tecken med blanksteg. [email protected]

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!