Många påstår att vattnet i Vättern är rent. Men enligt Andreas Vos, projektledare för Havsresan, finns det i sjön bottendöd, cyanobakterier och läkemedelsrester. Fisken där är så full av miljögifter att den inte får exporteras, skriver Motala & Vadstena Tidning (MVT).
I början av maj genomförde några personer som ingår i samverkansprojektet Havsresan en fältvecka i Vättern. Man genomförde dykningar och tog prover på flera platser.
– Vi är halvt chockade över hur det ser ut på vissa ställen, säger Andreas Vos till tidningen.
Man gjorde dykningar i Sörviken utanför Olshammar, en yta som motsvarar 160000 kvadratmeter. Där såg man att det fanns bottendöd.
Vos säger att botten är täckt av vitt svavelväte och det finns ”filtar och mattor av cyanobakterier ovanpå det här”.
Cyanobakterier, så kallade blå-gröna alger, är dödligt giftiga. De är så pass giftiga att djur kan dö av dem. Förra året dog en häst och en hund som varit i vattnet i Vombsjön i Skåne efter att ha fått i sig cyanobakterier.
Men även människor drabbas av giftet, då det enligt Andreas Vos, har kopplingar till sjukdomar som ALS, Alzheimers och Parkinsons.
Han säger att man även hittade cyanobakterier vid dykningar utanför Vadstena.
Han menar att något måste göras då Vättern annars står inför en miljökatastrof, och drar paralleller till Östersjön och andra övergödda sjöar.
Sjön används dessutom som dricksvatten för cirka 250000 människor samtidigt som utsläpp pågår i sjön.
– Man ska ju veta att det kommer tusentals kemikalier och läkemedel bara från ett reningsverk, säger han till MVT.
Sik och röding i Vättern innehåller höga halter av dioxin och PCB. Dessa två miljögifter är mycket hälsofarliga och höga halter kan påverka hormon- och fortplantningssystemen. Enligt tidningen uppmanas gravida kvinnor att över huvud taget inte äta fisk som kommer från sjön.
Andreas Vos håller inte med om att vattnet är rent som många påstår. I sådana fall skulle inte fisken vara så sjuk, säger han.
Han menar att läget är så pass akut att man måste agera nu och säger att man måste belysa situationen och förstå vidden av problemet. Enligt honom behövs dykande miljöinspektörer som tittar på bottendöd och utsläpp ”för att se om ekosystemet är levande eller dött”.
Enligt honom borde man göra som man gjorde i Öresund efter att man upptäckte säldöd, döda havsbottnar och giftalger.
– De tog itu med problematiken. Med bättre reningsteknik i reningsverken och stoppade utsläpp. Nu har ekosystemet återhämtat sig i Öresund, säger han.
