Det gjordes många misstag vid bekämpningen av sommarens stora skogsbränder i Sverige.
Tidigare insatser hade begränsat brändernas omfattning, och flera insatser avslutades för tidigt, visar en utredning.
Utredaren, Jan-Åke Björklund, påpekar att många aktörer reagerade för långsamt eller försiktigt till en början. Tidigare igångsatta insatser hade kunna begränsa brändernas omfattning.
Dessutom avslutades vissa insatser för tidigt med följd att bränderna tog fart igen.
Han bedömer att det fanns så svåra brister vid riskbedömningen att inledningsskedet var "kaosartat". Arbetet fungerade extra dåligt i Gävleborgslän, men bättre i Jämtlands län. De kommunala handlingsprogrammen för räddningstjänsten har inte alla tagit höjd för större skogsbränder.
Han påpekar många andra brister: hjälpen från frivilliga var dåligt förberedd, utbildningen i släckningsarbete var eftersatt, helikoptrar måste sättas in tidigare.
Systematisk bevakning
Björklund lämnar i utredningen en rad förslag på åtgärder för att förbättra arbetet. Bland annat bör skogsbrandriskerna systematiskt bevakas inom räddningstjänsten. Utbildningen och övningarna måste ges större utrymme, och redan på ett mycket tidigt stadium vid en brand måste räddningstjänsten agera kraftfullt.
Utredningen har jämfört framgångsrika med mindre lyckade släckningsarbeten. På de platser där det fanns en fungerande systemledning och beredskap var räddningsarbetet betydligt snabbare än där det saknades, säger Björklund när han presenterar utredningen.
– Har man systemledning handlar det om minuter, har man inte det handlar det om dagar.
Foto/grafik: TT
Förmåga saknades
En lokal räddningstjänst kan inte hantera en stor skogsbrand, men däremot veta hur man ska kalla på och ta emot hjälp från andra.
I exempelvis det svårt drabbade Ljusdal saknades den förmågan, fastän räddningstjänsten där ska ha all heder åt sina försök, säger Björklund.
– Den här lilla räddningstjänsten hade inte en chans. Här tappade man flera dagar.
Redan inför den kommande sommaren kan flera åtgärder vidtas, anser Björklund. Små kommuner kan ansluta sig till ledningscentraler, öva på skogsbränder och lära sig att läsa av brandriskprognoser.
Helt avgörande, enligt Björklund, är att små kommuner ansluter sig till ledningscentraler med ständig beredskap och förmåga att skala upp insatserna.
(Roland Johansson/TT)
(Ola Westerberg/TT)
