Under senare år har Peking under president Xi Jinping gett sig på bransch efter bransch – här är några exempel.
Techföretagen
Hösten 2020 stoppade kinesiska myndigheter den planerade börsnoteringen av ett av landets största internetbolag, Ant Group (del av e-handelsjätten Alibaba). Dess ägare, den frispråkiga miljardären Jack Ma, försvann och myndigheterna inledde en granskning om brott mot konkurrenslagstiftningen. Snart startade man utredningar av andra storbolag som taxitjänsten Didi och hemleveransjätten Meituan.
– Några av dem som framför allt företrätt lyxliv är just ägare till stora techbolag. Så delvis handlar det om att säkerställa att de rätar in sig i den nya ordningen, säger Rana Mitter, professor i det moderna Kinas historia och politik vid Oxforduniversitetet.
Det handlar också om att de stora techföretagen har blivit gigantiska och att det i praktiken har skapats ett oligopol.
– Partiet tycks vilja dela upp dem i flera, mindre företag för att skapa mer konkurrens men också se till att inte en enskild miljardär får så mycket makt.
Kryptovalutan
I juni meddelade Peking att man förbjuder utvinning av och handel med kryptovaluta. Vid det laget hade Kina – trots att styret länge varit emot kryptovaluta – blivit ett världscentrum för utvinning, mycket på grund av billiga elpriser i delar av landet.
I samma veva började Peking gasa på utvecklingen av en egen kryptovaluta, e-yuan.
– Partiet vill behålla kapitalkontrollen, det handlar inte om att de är emot idén om kryptovaluta, så länge det är en som partiet kontrollerar, säger Rana Mitter.
Privatundervisningen
I juli infördes ny lagstiftning som förbjuder företag som bedriver privatundervisning av skolelever att göra vinst. I den enorma konkurrensen om platser på Kinas toppskolor och universitet har extraundervisning av barnen blivit ett måste för de som har råd. Storstadsfamiljer kan lägga över 100 000 kronor per år och barn för att de ska lyckas bra på gaokao – ungefär Kinas högskoleprov.
– Det har blivit en slags kapprustning. Partiet argumenterar för att förbudet handlar om jämlikhet och att inte vissa barn ska få fördelar, säger Rana Mitter.
Branschen, kallad edtech, har också sin del av landets miljardärer. Larry Chen, en tidigare lärare, blev en av Kinas rikaste män på sitt nätundervisningsföretag före Pekings attack.
Datorspelen
I september kom regler som begränsar hur mycket tid unga får tillbringa med datorspel online. De som är under 18 år får bara spela tre timmar per vecka: mellan åtta och nio på kvällen på fredag, lördag och söndag och allmänna helgdagar. I Kina går det inte att skapa konton på exempelvis onlinespel utan att ange motsvarigheten till ett personnummer. Det är så man kan hålla ordning på att reglerna följs.
(TT/Moa Kärnstrand)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.
