loadingAntalet förfalskade 500-kronorssedlar ökade förra året. Foto: Tony Lingefors
Antalet förfalskade 500-kronorssedlar ökade förra året. Foto: Tony Lingefors
Inrikes

Många falska sedlar i omlopp

TT

Antalet förfalskade 500-kronorssedlar i Sverige ökade kraftigt förra året. Enligt både Riksbanken och polisen är förklaringen glasklar: Vi har för dålig kunskap om hur pengarna ska se ut.

– Det är väldigt enkelt att skilja falska svenska sedlar från äkta, säger Michael Johansson på Nationellt forensiskt centrum.

Världens säkraste sedelserie. Så beskriver förste forensiker och sedelexperten Michael Johansson på Nationellt forensiskt centrum (NFC), de svenska kontantmedlen.

Trots det eskalerade förekomsten av falska 500-kronorssedlar under förra året, från 1 703 sedlar 2019 till 6 629 stycken 2020. I år har polisen dock sett en kraftig nedgång i anmälda ärenden.

– Om man jämför perioden januari–juli 2020 med 2021 är vi nere på cirka 55 procent av 2020:s nivå. Förra året hade vi knappt 1 800 ärenden, i år har vi drygt 950, säger Michael Johansson.

Oavsett nedgången är antalet falska sedlar fortfarande på en väldigt hög nivå, menar sedelexperten.

Begränsad kontanthantering

Enligt Michael Johansson kan felen upptäckas vid minsta kontroll. Men den mycket begränsade kontanthanteringen i Sverige gör att folk är ovana vid att känna igen kontanter och därför görs inte heller någon som helst kontroll.

– Nu kan man prångla ut 500-kronorssedlar med enklast tänkbara teknik, med en standardskrivare hemma. Det är egentligen bara bilder av sedlar, utan imitationer av säkerhetsdetaljer.

2015 byttes de gamla sedlarna ut, samtidigt som användningen sjönk drastiskt.

– Fem–sex år senare har vi en situation där majoriteten av allmänheten inte på rak arm vet hur de olika valörerna ser ut, eller hur en äkta sedel ska kännas. Att det finns en 1 000-kronorssedel förvånar många.

Under 2020 eskalerade mängden falska 500-kronorssedlar i Sverige. Foto: Johan Hallnäs

Sverige sticker ut

Producenterna kan vara många. I perioder har polisen fått in stora buntar med samma sedelnummer, ibland 20 000 – 30 000 kronor använts vid samma tillfälle. Men enstaka pengar förekommer också. Michael Johansson tror att det kan vara ungdomar som vill testa om det fungerar, utan att förstå vilket allvarligt brott man gör sig skyldig till.

Och Sverige sticker ut.

– Det finns inget annat land i världen där man kan betala så höga belopp och så stora volymer med så enkla förfalskningar, säger sedelexperten.

Oftast upptäcks de falska sedlarna av näringsidkare, men även av privatpersoner. Misstänkta falska sedlar beslagtas av polisen och undersöks av NFC.

Fortfarande liten risk

Mårten Gomer, sedelteknisk expert på Sveriges Riksbank, delar polisens bild. Han är oroad över utvecklingen eftersom förfalskningar i Sverige tidigare varit mycket sällsynt.

– Det här är en stor fråga för Riksbanken, för varje falsk sedel förlorar någon pengar. Det är såklart allvarligt.

Samtidigt är han inte orolig och vill sätta frågan i perspektiv. Risken att få en falsk sedel i handen är fortfarande liten.

Sedan problemet blev känt försöker Riksbanken sprida mer information om säkerhetsdetaljerna på sociala medier och har regelbundna möten med banker, handel och värdebolag. Men Mårten Gomer anser att det är en utmaning att nå ut eftersom intresset för kontanter är så lågt.

(Hanna Schück/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Så ser du att sedeln är äkta

(TT)

På 500- och 1 000-kronorssedeln finns två tydliga säkerhetsdetaljer. Säkerhetsbandet visar en rörelse och djupverkan när du vickar på sedeln. På framsidan finns även en färgskiftande bild som går från ljus till mörk när man rör på sedeln.

Om man fortfarande är tveksam kan man bland annat undersöka vattenmärke, säkerhetstråd och lägga sedeln under UV-lampa.

Penningförfalskning kan ge fyra års fängelse, upp till åtta års fängelse vid grov penningförfalskning.

500-hundrakronorssedeln är röd och pryds av sångerskan Birgit Nilsson, på baksidan syns Skåne där hon växte upp.

Källa: Riksbanken, Nationellt forensiskt centrum

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingAntalet förfalskade 500-kronorssedlar ökade förra året. Foto: Tony Lingefors
Antalet förfalskade 500-kronorssedlar ökade förra året. Foto: Tony Lingefors
Inrikes

Många falska sedlar i omlopp

TT

Antalet förfalskade 500-kronorssedlar i Sverige ökade kraftigt förra året. Enligt både Riksbanken och polisen är förklaringen glasklar: Vi har för dålig kunskap om hur pengarna ska se ut.

– Det är väldigt enkelt att skilja falska svenska sedlar från äkta, säger Michael Johansson på Nationellt forensiskt centrum.

Världens säkraste sedelserie. Så beskriver förste forensiker och sedelexperten Michael Johansson på Nationellt forensiskt centrum (NFC), de svenska kontantmedlen.

Trots det eskalerade förekomsten av falska 500-kronorssedlar under förra året, från 1 703 sedlar 2019 till 6 629 stycken 2020. I år har polisen dock sett en kraftig nedgång i anmälda ärenden.

– Om man jämför perioden januari–juli 2020 med 2021 är vi nere på cirka 55 procent av 2020:s nivå. Förra året hade vi knappt 1 800 ärenden, i år har vi drygt 950, säger Michael Johansson.

Oavsett nedgången är antalet falska sedlar fortfarande på en väldigt hög nivå, menar sedelexperten.

Begränsad kontanthantering

Enligt Michael Johansson kan felen upptäckas vid minsta kontroll. Men den mycket begränsade kontanthanteringen i Sverige gör att folk är ovana vid att känna igen kontanter och därför görs inte heller någon som helst kontroll.

– Nu kan man prångla ut 500-kronorssedlar med enklast tänkbara teknik, med en standardskrivare hemma. Det är egentligen bara bilder av sedlar, utan imitationer av säkerhetsdetaljer.

2015 byttes de gamla sedlarna ut, samtidigt som användningen sjönk drastiskt.

– Fem–sex år senare har vi en situation där majoriteten av allmänheten inte på rak arm vet hur de olika valörerna ser ut, eller hur en äkta sedel ska kännas. Att det finns en 1 000-kronorssedel förvånar många.

Under 2020 eskalerade mängden falska 500-kronorssedlar i Sverige. Foto: Johan Hallnäs

Sverige sticker ut

Producenterna kan vara många. I perioder har polisen fått in stora buntar med samma sedelnummer, ibland 20 000 – 30 000 kronor använts vid samma tillfälle. Men enstaka pengar förekommer också. Michael Johansson tror att det kan vara ungdomar som vill testa om det fungerar, utan att förstå vilket allvarligt brott man gör sig skyldig till.

Och Sverige sticker ut.

– Det finns inget annat land i världen där man kan betala så höga belopp och så stora volymer med så enkla förfalskningar, säger sedelexperten.

Oftast upptäcks de falska sedlarna av näringsidkare, men även av privatpersoner. Misstänkta falska sedlar beslagtas av polisen och undersöks av NFC.

Fortfarande liten risk

Mårten Gomer, sedelteknisk expert på Sveriges Riksbank, delar polisens bild. Han är oroad över utvecklingen eftersom förfalskningar i Sverige tidigare varit mycket sällsynt.

– Det här är en stor fråga för Riksbanken, för varje falsk sedel förlorar någon pengar. Det är såklart allvarligt.

Samtidigt är han inte orolig och vill sätta frågan i perspektiv. Risken att få en falsk sedel i handen är fortfarande liten.

Sedan problemet blev känt försöker Riksbanken sprida mer information om säkerhetsdetaljerna på sociala medier och har regelbundna möten med banker, handel och värdebolag. Men Mårten Gomer anser att det är en utmaning att nå ut eftersom intresset för kontanter är så lågt.

(Hanna Schück/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Så ser du att sedeln är äkta

(TT)

På 500- och 1 000-kronorssedeln finns två tydliga säkerhetsdetaljer. Säkerhetsbandet visar en rörelse och djupverkan när du vickar på sedeln. På framsidan finns även en färgskiftande bild som går från ljus till mörk när man rör på sedeln.

Om man fortfarande är tveksam kan man bland annat undersöka vattenmärke, säkerhetstråd och lägga sedeln under UV-lampa.

Penningförfalskning kan ge fyra års fängelse, upp till åtta års fängelse vid grov penningförfalskning.

500-hundrakronorssedeln är röd och pryds av sångerskan Birgit Nilsson, på baksidan syns Skåne där hon växte upp.

Källa: Riksbanken, Nationellt forensiskt centrum

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024