loading



Georg Friedrich Händel (vä) var en av barockens stora kompositörer. Målning av Balthasar Denner (1727). I muséet Villa Metzler, Frankfurt, finns denna cembalo (hö).
Georg Friedrich Händel (vä) var en av barockens stora kompositörer. Målning av Balthasar Denner (1727). I muséet Villa Metzler, Frankfurt, finns denna cembalo (hö).
Blogg

Mammabloggen: Mer barockmusik till barnen!

Eva Sagerfors

Konserten lyfter och inspirerar både mig och mitt sällskap, 11-åringen. Jag får tankar om den klassiska musiken som verktyg för att hjälpa oss att må bra, vilket jag tror att många skulle ha glädje av – liten som stor.

Jovisst är han intresserad av att gå på konsert, och utan protester byter han sin flanellskjorta mot en helblå skjorta som jag tycker ser snyggare ut (fast själv kan han inte tänka sig något finare än rutig flanellskjorta). Det var bara någon timme innan som vi bestämde oss för att gå på konserten, och vilket lyft det blev – vi blev båda glada och inspirerade.

Då och då under konserten ser jag på 11-åringen. Ibland blundar han, ibland halvligger han och ibland skrattar han. Han frågar aldrig om det är slut snart eller om vi inte kan gå därifrån. Han sitter där och bara upplever. Jag märker att han är glad och tycker om det. Efteråt är jag nyfiken på hur han tyckte det var. Fint förstås, men inte bara det.

– Jag fick uppiggande tankar, säger han.

Det var också roligt att träffa en kompis där, men han säger att det var musiken som gjorde skillnaden – efter konserten kändes det mycket bättre än innan. Och det hade inte varit dåligt innan.

Vackert och kravlöst

Att få lyssna på och lära sig om klassisk musik tycker jag hör till allmänbildningen. Då menar jag inte att man bara ska fylla på i sin kunskapsbank, utan att man ska ta tid till att lyssna ordentligt för att se vilket fint verktyg det kan vara för att må bra.

Jag tycker att det här är viktigt särskilt för barn och unga idag. Vi behöver kunna ge dem sätt att rensa sinnet, varva ner och att lyfta sig på. De flesta råkar inte bara på den klassiska musiken, utan den behöver serveras eller letas upp medvetet. Det är inte det lättaste att hitta klassisk musik på radion och kliver man in hos en kompis så tror jag att chansen är liten att där spelas just sådant.

Man kan sätta på klassisk musik, bara lyssna på tonerna och låta sig bäras med i musiken. Men jag tycker att det kan bli ännu mer intressant om man får veta mer om musiken; om kompositören, vad stycket handlar om och kanske om hur det var på den tiden. Vad som får 11-åringen att skratta på den här konserten med barockensemblen är inte mest tonerna utan berättelserna om de olika styckena. Det märks att de här musikerna och sångarna brinner för barockmusiken och är glada över att få dela den med fler. De berättar entusiastiskt om hur ett stycke är en kärleksförklaring till ett vackert träd som behöver vaktas, om hur ett annat handlar om ett avsked, och ett som är ett försök att få en kvinna intresserad av att flytta dit, genom att beskriva den vackra trädgården.

Stycket om trädgården är så fint att jag tänker på vilket tjusigt sätt detta är att locka henne att flytta dit. Jag vet inte om hon gjorde det i operans berättelse, men jag tyckte att det lät svåremotståndligt. Ett annat stycke handlar om hur dagen gryr och tar över efter mörkret, en liknelse för det inre arbetet där man vill välja det goda framför det omoraliska, som vi får höra var vanligt att skildra i musiken.

Musiken är verkligen vacker och kravlös. Inte alls påträngande, utan upplyftande och glädjande. De sjunger solo, duett och tersett. Det tar en liten stund innan jag kommer på att jag vill blunda när jag lyssnar, och istället för att höra två röster från två personer så tycker jag att deras toner vävs samman mycket bättre när jag inte tittar. 11-åringen tänker inte på det, utan tycker bara att det känns skönt att blunda.

I en annan tid

Barockens musik kommer från en period från 1500-talets slut och fram till cirka 1750. Under konserten bjuds vi på Händel, Bach och Mozart, och när det först börjar kan jag blunda och känna mig som förflyttad till en stor, ljus sal där det sitter en man i vitlockig peruk och framför de speciella tonerna på en cembalo. Instrumentet hade sin storhetstid under barocken och verkar ha varit ett vanligt alternativ till orgeln, i alla fall i stora salonger och offentliga lokaler. Jag läser mig till att cembalon var ett av de första instrument som Mozart spelade på, och det redan när han var i 3-årsåldern.

När jag öppnar ögonen sitter jag i kvällens salong; en rund lokal med välvt tak i en liten, lokal kyrka och hon som spelar så lekande lätt på det klassiska instrumentet har långt, mörkt hår. Det är första gången 11-åringen hör en cembalo i verkligheten och det känns speciellt.

Jag njuter av berättelserna och de små historiska glimtarna, inlevelsen hos vokalisterna och förstås musiken. Jag tänker på violinisten som ger oss harmoniska melodier, hur hon valt att stå här ikväll för att ge oss åhörare dessa vackra toner som kan bära oss uppåt. Jag förstår att det ger henne glädje.

Det är speciellt att uppleva levande musik. Man får så mycket av artisterna; känner deras glädje, får något av vad de uppskattar – det de valt ut att framföra och berätta om.

Jag är inte särskilt bevandrad i klassisk musik och under konserten är det bara ett stycke jag känner igen, men musiken är lätt att uppleva och jag går därifrån med bubblor av glädje i mig. Jag hoppas att jag får med mig något eller flera av barnen på deras nästa konsert i vår.

Prova på klassiskt

För att hjälpa barn och unga att uppleva klassisk musik rekommenderar jag att titta efter lokala barockensembler och kammarorkestrar, liksom att hålla utkik i kyrkans program. Det är förstås också fint att bara sätta på klassisk musik, blunda och känna hur det känns. Jag tycker det är bra att göra barn uppmärksamma på vad de får för känsla av den musik de lyssnar på. "Är det här något jag mår bra av?", "Vill jag känna så här?" Vi tyckte även att det var roligt att höra ljudboken om Mozarts liv, som är skriven för yngre barn och berättar om hans uppväxt och hur den unge Mozart kan ha haft det. ”Sagan om Mozart” hittade vi på biblioteket.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Georg Friedrich Händel (vä) var en av barockens stora kompositörer. Målning av Balthasar Denner (1727). I muséet Villa Metzler, Frankfurt, finns denna cembalo (hö).
Georg Friedrich Händel (vä) var en av barockens stora kompositörer. Målning av Balthasar Denner (1727). I muséet Villa Metzler, Frankfurt, finns denna cembalo (hö).
Blogg

Mammabloggen: Mer barockmusik till barnen!

Eva Sagerfors

Konserten lyfter och inspirerar både mig och mitt sällskap, 11-åringen. Jag får tankar om den klassiska musiken som verktyg för att hjälpa oss att må bra, vilket jag tror att många skulle ha glädje av – liten som stor.

Jovisst är han intresserad av att gå på konsert, och utan protester byter han sin flanellskjorta mot en helblå skjorta som jag tycker ser snyggare ut (fast själv kan han inte tänka sig något finare än rutig flanellskjorta). Det var bara någon timme innan som vi bestämde oss för att gå på konserten, och vilket lyft det blev – vi blev båda glada och inspirerade.

Då och då under konserten ser jag på 11-åringen. Ibland blundar han, ibland halvligger han och ibland skrattar han. Han frågar aldrig om det är slut snart eller om vi inte kan gå därifrån. Han sitter där och bara upplever. Jag märker att han är glad och tycker om det. Efteråt är jag nyfiken på hur han tyckte det var. Fint förstås, men inte bara det.

– Jag fick uppiggande tankar, säger han.

Det var också roligt att träffa en kompis där, men han säger att det var musiken som gjorde skillnaden – efter konserten kändes det mycket bättre än innan. Och det hade inte varit dåligt innan.

Vackert och kravlöst

Att få lyssna på och lära sig om klassisk musik tycker jag hör till allmänbildningen. Då menar jag inte att man bara ska fylla på i sin kunskapsbank, utan att man ska ta tid till att lyssna ordentligt för att se vilket fint verktyg det kan vara för att må bra.

Jag tycker att det här är viktigt särskilt för barn och unga idag. Vi behöver kunna ge dem sätt att rensa sinnet, varva ner och att lyfta sig på. De flesta råkar inte bara på den klassiska musiken, utan den behöver serveras eller letas upp medvetet. Det är inte det lättaste att hitta klassisk musik på radion och kliver man in hos en kompis så tror jag att chansen är liten att där spelas just sådant.

Man kan sätta på klassisk musik, bara lyssna på tonerna och låta sig bäras med i musiken. Men jag tycker att det kan bli ännu mer intressant om man får veta mer om musiken; om kompositören, vad stycket handlar om och kanske om hur det var på den tiden. Vad som får 11-åringen att skratta på den här konserten med barockensemblen är inte mest tonerna utan berättelserna om de olika styckena. Det märks att de här musikerna och sångarna brinner för barockmusiken och är glada över att få dela den med fler. De berättar entusiastiskt om hur ett stycke är en kärleksförklaring till ett vackert träd som behöver vaktas, om hur ett annat handlar om ett avsked, och ett som är ett försök att få en kvinna intresserad av att flytta dit, genom att beskriva den vackra trädgården.

Stycket om trädgården är så fint att jag tänker på vilket tjusigt sätt detta är att locka henne att flytta dit. Jag vet inte om hon gjorde det i operans berättelse, men jag tyckte att det lät svåremotståndligt. Ett annat stycke handlar om hur dagen gryr och tar över efter mörkret, en liknelse för det inre arbetet där man vill välja det goda framför det omoraliska, som vi får höra var vanligt att skildra i musiken.

Musiken är verkligen vacker och kravlös. Inte alls påträngande, utan upplyftande och glädjande. De sjunger solo, duett och tersett. Det tar en liten stund innan jag kommer på att jag vill blunda när jag lyssnar, och istället för att höra två röster från två personer så tycker jag att deras toner vävs samman mycket bättre när jag inte tittar. 11-åringen tänker inte på det, utan tycker bara att det känns skönt att blunda.

I en annan tid

Barockens musik kommer från en period från 1500-talets slut och fram till cirka 1750. Under konserten bjuds vi på Händel, Bach och Mozart, och när det först börjar kan jag blunda och känna mig som förflyttad till en stor, ljus sal där det sitter en man i vitlockig peruk och framför de speciella tonerna på en cembalo. Instrumentet hade sin storhetstid under barocken och verkar ha varit ett vanligt alternativ till orgeln, i alla fall i stora salonger och offentliga lokaler. Jag läser mig till att cembalon var ett av de första instrument som Mozart spelade på, och det redan när han var i 3-årsåldern.

När jag öppnar ögonen sitter jag i kvällens salong; en rund lokal med välvt tak i en liten, lokal kyrka och hon som spelar så lekande lätt på det klassiska instrumentet har långt, mörkt hår. Det är första gången 11-åringen hör en cembalo i verkligheten och det känns speciellt.

Jag njuter av berättelserna och de små historiska glimtarna, inlevelsen hos vokalisterna och förstås musiken. Jag tänker på violinisten som ger oss harmoniska melodier, hur hon valt att stå här ikväll för att ge oss åhörare dessa vackra toner som kan bära oss uppåt. Jag förstår att det ger henne glädje.

Det är speciellt att uppleva levande musik. Man får så mycket av artisterna; känner deras glädje, får något av vad de uppskattar – det de valt ut att framföra och berätta om.

Jag är inte särskilt bevandrad i klassisk musik och under konserten är det bara ett stycke jag känner igen, men musiken är lätt att uppleva och jag går därifrån med bubblor av glädje i mig. Jag hoppas att jag får med mig något eller flera av barnen på deras nästa konsert i vår.

Prova på klassiskt

För att hjälpa barn och unga att uppleva klassisk musik rekommenderar jag att titta efter lokala barockensembler och kammarorkestrar, liksom att hålla utkik i kyrkans program. Det är förstås också fint att bara sätta på klassisk musik, blunda och känna hur det känns. Jag tycker det är bra att göra barn uppmärksamma på vad de får för känsla av den musik de lyssnar på. "Är det här något jag mår bra av?", "Vill jag känna så här?" Vi tyckte även att det var roligt att höra ljudboken om Mozarts liv, som är skriven för yngre barn och berättar om hans uppväxt och hur den unge Mozart kan ha haft det. ”Sagan om Mozart” hittade vi på biblioteket.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024