Statsminister Stefan Löfven (S) försökte in i det sista nå en kompromiss för att blidka Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar – men fick kalla handen. Ledamöterna är just nu på väg in i riksdagen för att rösta om misstroendeförklaringen. Om alla partier röstar som de har sagt faller regeringen.
Allt fler människor har börjat samlas utanför riksdagshuset, både journalister och allmänhet. Strax före klockan 10 anlände statsminister Stefan Löfven och regeringen till riksdagshuset.
Kristdemokraternas ledare Ebba Busch har också gått in, och justitieminister Morgan Johansson (S) hade tidigare varit inne och gått ut igen. Även Sverigedemokraternas Mattias Karlsson har anlänt.
– Jag förväntar mig att statsministern får en majoritet emot sig, säger Mattias Karlsson till TT om den stundande omröstningen.
Vad som händer efter det är svårt att sia om, fortsätter han.
– Det är en svår process. Men Sverigedemokraterna vill gärna ha ett extraval. Vi kommer att fortsätta att göra allt vi kan för att få en annan regering.
Enligt talman Andreas Norlén kommer omröstningen att vara klar efter cirka 45 minuter, vid 10.45.
V nobbade bud
Efter en helg full av möten och försök att hitta lösningar för att undvika en regeringskris presenterade statsminister Stefan Löfven och Centerledaren Annie Lööf ett bud till Vänsterpartiet på söndagen.
Bostadsmarknadens parter erbjöds att förhandla om hyressättningen i nybyggda bostäder – den sakfråga som lett till att V inte längre har förtroende för statsministern.
Men Vänsterledaren Nooshi Dadgostar tog inte den utsträckta handen. För henne kan det inte bli jämlika förhandlingar mellan parterna så länge punkt 44 i januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna fortfarande ligger på bordet. Dessutom ska utredningsförslaget om fri hyressättning i nyproduktionen genomföras, om parterna inte har kommit överens till den 1 september.
– Vi har tappat förtroendet för statsministern. De vill inte under några omständigheter tala med oss, eller inse att hela deras regering bygger på våra mandat, sade Nooshi Dadgostar på söndagen.
Beskedet innebär att det finns en majoritet som vill fälla regeringen Löfven. Sverigedemokraterna är de som har begärt att misstroendeomröstningen ska äga rum, och Moderaterna och Kristdemokraterna har ställt sig bakom.
För att fälla Stefan Löfven krävs att minst 175 ledamöter röstar ja. V, SD, M och KD har tillsammans 181 röster.
Om misstroendeförklaringen går igenom blir det en historisk händelse. Misstroendeomröstningar mot enskilda ministrar har genomförts flera gånger, men ingen har varit framgångsrik.
Två alternativ
Men beskedet om det blir extraval eller inte kan dröja. Efter en misstroendeförklaring har Stefan Löfven två alternativ – och han har upp till en vecka på sig att avgöra vilken väg han vill ta.
Om han väljer att avgå tar talmannen över initiativet att sondera stödet för en ny statsminister i så kallade talmansrundor. Det kan mycket väl sluta med att Stefan Löfven återkommer som statsminister, eftersom mandaten inte har förändrats sedan valet 2018. Då krävdes 134 dagar, många kakor hos talmannen och tuffa förhandlingar om januariavtalet för att få en regering på plats.
Under tiden som talmansrundorna pågår blir regeringen en övergångsregering med begränsade befogenheter, vilket kan försvåra hanteringen av pandemin.
Skapar osäkerhet
Å andra sidan har Stefan Löfvens andra alternativ också nackdelar. Om han utlyser extraval kan visserligen regeringen arbeta på som vanligt fram till det valet, men osäkerheten om vad som händer därefter är stor.
De partier som mest vill undvika ett extraval är regeringspartnern Miljöpartiet, och särskilt Liberalerna. Båda har opinionssiffror som pekar på att det kan bli svårt att komma in i riksdagen.
Men ett drygt år före nästa ordinarie val är inget parti särskilt suget på extraval. Det kostar pengar, och valarbetarna – och väljarna – måste ladda för två valrörelser på kort tid, eftersom det ordinarie valet 2022 kommer att genomföras ändå.
Ingen gemensam plan
En kritik som regeringen och samarbetspartierna C och L upprepat, är att de fyra partierna som vill fälla regeringen inte har en gemensam plan för vad de vill göra efter misstroendeomröstningen.
V och SD vill få bort förslaget om fri hyressättning i nyproduktionen från bordet. M och KD har inget emot förslaget i sak.
M, KD och SD kan stödja M-ledaren Ulf Kristersson som ny statsminister. V kan det inte.
På söndagen fick Nooshi Dadgostar frågan vad hon egentligen vill ska hända när Löfven röstats bort. Hon svarade:
– Det är mycket enkelt. Vi vill ha en ny Löfvenregering, utan marknadshyror.
(Maria Davidsson/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
