Statsminister Stefan Löfven (S) är kritisk mot att en stor del av pengarna från EU:s återhämtningsfond ska ges som bidrag. Han varnar för en kraftigt höjd EU-avgift.
"En återhämtningsfond som bidrar till att få ländernas ekonomier på fötter behövs. Det är samtidigt anmärkningsvärt att EU-kommissionen nu förslår att mer än 5000 miljarder kronor ska delas ut som bidrag, utan några krav på återbetalning", skriver Löfven i en kommentar.
Han fortsätter: "Det riskerar att bli ett kraftigt påslag av vad Sverige betalar till EU."
Löfven påpekar att Sverige hela tiden har drivit att fonden istället ska inriktas på långivning.
Han välkomnar dock att EU-kommissionen föreslår att den svenska rabatten på EU-avgiften föreslås vara kvar.
"Det är ett viktigt framsteg för Sverige", skriver han.
M: "Inte rimligt"
EU-kommissionen har föreslagit en återhämtningsfond på 750 miljarder euro. Av den summan ska omkring 500 miljarder kronor delas ut i form av bidrag till medlemsstater som drabbats hårt av coronakrisen.
Även Moderaternas ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson tycker att förslaget är dåligt.
Länder i Europa behöver absolut stöd, men det ska vara genom lån som man betalar tillbaka, säger hon.
I det här förslaget ska svenska skattebetalare vara med och betala av på Italiens och Greklands statsskuld. Det är inte rimligt.
Moderaternas ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Foto: Pontus Lundahl/TT-arkivbild
Svenska krav
Svantesson förväntar sig att den svenska regeringen tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark är "stenhårda" i den kommande förhandlingen så att fördelningen mellan lån och bidrag ändras.
Löfven har tidigare uttalat sig om vad som krävs för att Sverige ska kunna ställa sig bakom återhämtningsfonden. Fondens storlek ska "hållas tillbaka" och medel ska ges till medlemsstater i form av lån, inte bidrag. Fonden ska vara temporär, det ska finnas ett tak för hur mycket ett land kan få ur fonden och Sveriges åtaganden för att finansiera fonden ska vara tydligt begränsade.
Sverige har lierat sig med Nederländerna, Österrike och Danmark i syfte att hålla nere kostnaderna för EU:s budget.
Peter Wallberg/TT
