Utmaningarna står på rad när Europa ska hantera framtiden efter den akuta coronakrisen.
Förutom striden om vad återhämtningen får kosta och vem som ska betala, varslar experter om ökad radikalisering och minskad tilltro till demokratin.
Spänningen i Bryssel och EU:s andra medlemsländer är stor inför kommande budget- och coronastrid. På onsdag ska EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presentera sitt länge inväntade förslag om "återhämtningsinitiativ", tillsammans med ett reviderat förslag till långtidsbudget för åren 2021-27.
Hårt coronadrabbade länder i Sydeuropa vill ha mycket pengar på bordet och varnar de mer ovilliga – främst Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike – för konsekvenserna.
"Våra ekonomier hänger ihop. Många länder – särskilt i norr – behöver den här sammankopplingen för en stor del av sin BNP. Om den inre marknaden splittras kommer alla EU-länder att drabbas hårt, även de rikaste", skriver Italiens premiärminister Giuseppe Conte i ett debattinlägg på nyhetssajten Politico Europe.
Demokratisk kris?
Striden om återhämtningsstödet och de kommande årens budget är den i särklass största som EU-länderna har att tampas med framöver.
Samtidigt finns också gott om andra problem att hantera. Klimatkrisen har inte försvunnit, synen på statlig styrning av domstolar och massmedier skapar ständiga gräl mellan öst och väst och relationerna till både Kina och USA är ansträngda.
Bulgariske statsvetaren Ivan Krastev kan därtill bjuda på ett par ytterligare orosmoln.
Först migrationen – med en ännu större flykting- och migrantvåg bakom hörnet.
— Vi kommer att få en fördubbling av antalet hungriga i världen. Den politiska striden om migrationen kommer att bli oerhört svår, säger Krastev under ett webb-seminarium hos tankesmedjan EPC.
Och så tilltron till demokratin, där en undersökning i början av maj visade att 53 procent av de tillfrågade i åldern 16-29 år anser att auktoritära stater är bättre än demokratier på att hantera klimatkrisen.
— Ökad radikalisering kommer att bli en av de största följderna av coronakrisen, siar Krastev och befarar att coronaåtgärder som införts för att skydda allmänheten kan få stora konsekvenser i slutändan.
— Tänk om vi inte tillåter några demonstrationer under tre-fyra år? Det kommer till stor del förstöra mångas tro på att de lever i en demokrati.
Framtidssamtal
Redan innan coronakrisen slog till var det tänkt att allehanda politiker, samhällsanalytiker och allmänt intresserade i EU i år skulle dra igång en tvåårig funderingsprocess om unionens framtid.
Föga mer än en massa prat, anser många.
Fast nu kanske det ändras, sedan coronakrisen satt ytterligare fokus på vad som inte fungerar i EU och mellan EU-länderna. Och särskilt sedan Tysklands förbundskansler Angela Merkel plötsligt konstaterat att den tvååriga framtidskonferensen kanske måste leda till ändringar av EU:s grundfördrag.
— Vi måste ha allvarliga samtal om vad EU inte kunnat göra tillräckligt och hur framtiden ska se ut, sade Merkel på en presskonferens med franske presidenten Emmanuel Macron nyligen.
"Nytt kapitel"
Merkel har som vanligt en nyckelroll när det gäller vad EU ska göra eller inte göra. Stödd av goda opinionssiffror kring hur hon hanterat coronautbrottet på hemmaplan tycks hon nu redo att sikta på ett kraftfullt sista år i storpolitiken.
Den 1 juli tar Tyskland över som EU:s ordförandeland.
— Hennes möjligheter har förbättrats enormt när det gäller att leverera ett betydelsefullt ordförandeskap och förbereda EU för framtiden, tillsammans med Frankrike och förhoppningsvis ett antal andra framåtsyftande medlemsländer, säger tyske förre toppdiplomaten Wolfgang Ischinger, chef för den årliga säkerhetskonferensen i München, till Politico Europe.
— Jag tror att förbundskanslern har förstått att man aldrig ska slösa bort en kris. Det här är en existentiell utmaning och sådan kräver extraordinära åtgärder. Det här tror jag kommer att ta oss till ett nytt kapitel i EU, säger Ischinger.
(Wiktor Nummelin/TT)
