Många överlevare medverkade när Förintelsens minnesdag uppmärksammades runt om i Sverige.

– Era minnen kommer inte att försvinna in i tomheten. De ska leva kvar, sade statsminister Stefan Löfven (S) i Stora synagogan i Stockholm.

För 74 år sedan befriades fångarna ur nazisternas förintelseläger Auschwitz-Birkenau. Stefan Löfven lyfte i sitt tal under minneshögtiden i synagogan fram att hotet och hatet mot judar fortfarande är omfattande i Sverige.

– I dag pågår fortfarande en strid om värderingar, som ännu inte är vunnen, och kanske aldrig kommer att kunna slutgiltigt vinnas.

Stefan Löfven påminde också om att antisemitismen kommer från flera håll: högerextrema, vänsterextrema och islamistiska miljöer samt konspirationsteorier på nätet.

– Här kan ingen tomhet, inget värderingsmässigt vakuum, få finnas. Här måste vi kliva in och med tydlighet belysa, bemöta och bekämpa antisemitismen, var den än visar sig och vem som än uttrycker den.

Museum ska bevara minnena

Att ta till vara överlevarnas röster är en del i arbetet mot historieförnekande. Det var något Stefan Löfven tog upp i sitt tal, att en del av försvaret är "bevarandet av minnena".

Upprättandet av ett museum för Förintelsens överlevande i Sverige är exempel på arbetet för att bevara minnena när de överlevande själva inte längre orkar.

– Tillsammans med den internationella konferensen som vi arrangerar nästa år, kommer detta museum ligga till grund för ett fördjupat och förstärkt arbete för hågkomsten i Sverige och i världen, säger Stefan Löfven.

Den växande antisemitismen och rasismen världen över bidrar till att årets program för minnesdagen innehöll över 100 arrangemang.

– Antisemitismen är ett hot mot hela det demokratiska samhället – vi vet att hat mot en grupp föder hat mot en annan. Det universella budskapet med Förintelsen är att det här är något som berör som alla, säger Ingrid Lomfors, överintendent på Forum för levande historia.

Hundratals ljus

Vid den traditionsenliga ljuständningen på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm deltog Hania Rosenberg, som överlevde Förintelsen som barn.

– Vad kan vi göra för att det som hände under Förintelsen aldrig ska hända igen, frågade hon sig i sitt tal.

Även den amerikanska historikern Deborah Lipstadt, känd från filmen "Denial", och demokrati- och kulturminister Amanda Lind talade.

Bodil Ekermann, 60, var en av hundratals människor som kommit för att lyssna i kylan och tända ett ljus vid skulpturerna.

– Det finns judiskt påbrå i min släkt. Om Hitler hade tagit över Sverige hade min farfar och pappa antagligen inte funnits, och inte heller jag, säger hon till TT.

– Man får inte glömma. Det får inte hända igen, oavsett vilken grupp människor det är som utsätts.

Utställning och film

I Malmö högtidlighålls dagen under rubriken "Demokratins sårbarhet – 80 år sedan andra världskriget bröt ut", med föredrag, panelsamtal och musik. Malmö stads råd för den nationella minoriteten romer bjuder också in till en manifestation.

Göteborg har i år flyttat manifestationen "Samling för demokratI" till måndagen den 28 januari.

På bibliotek, i kyrkor och andra lokaler pågår aktiviteter med Förintelsen och antisemitism som tema. Bland annat visas den nedladdningsbara miniutställningen "Antisemitism – då och nu" på flera håll i landet. På måndag visas filmen "Denial" på tio biografer, med möjlighet att ställa frågor via videolänk till historikern Deborah Lipstadt efteråt.

(Katri Artta Svarfvar/TT)
(Joakim Magnå/TT)