Livsmedelspriserna i världen stiger för tolfte månaden i rad och når de högsta nivåerna sedan 2011, enligt nya siffror från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Nu växer oro för att Kina står inför en större livsmedelskris.
Enligt rapporten som presenterades av FAO den 3 juni steg det genomsnittliga matprisindexet i maj med 4,8 procent jämfört med i april. Indexet är nu 39,7 procent högre än i maj 2020 och bara 7,6 procent lägre än den högsta nivån som noterats, i februari 2011.
Bland indikatorerna kan nämnas spannmålspriserna som steg med 6,0 procent på en månad och 36,6 procent över året. Priset på majs steg mest, med 8,8 procent på månadsbasis och 89,3 procent på årsbasis. Vetepriserna steg med 6,8 procent senaste månaden och 28,5 över året.
Ryssland utfärdade omedelbart en varning om att landet kommer att begränsa sin export av livsmedel för att förhindra inflation. Kreml har redan satt ett tak på de inhemska priserna på stapelvaror som socker och mjöl.
Den ryske ministern för ekonomisk utveckling, Maxim Resjetnikov, sade den 6 juni att Ryssland som ett av världens största exportländer av livsmedel nu ser över hur man ska skydda de inhemska konsumenterna från stigande priser, samtidigt som landet maximerar sin export.
Kinas ökade efterfrågan på spannmål och sojabönor är en av de största orsakerna till stigande livsmedelspriser i världen, enligt en rapport från Financial Times den 3 juni. Allvarlig torka i Brasilien och den ökade efterfrågan på vegetabilisk olja för att producera biodiesel bidrar också till stigande priser.
Enligt Kina importerade man 6 miljoner ton spannmål och mjöl i maj, vilket är en ökning med 144 procent sedan maj 2020. Från januari till maj uppgick importen av spannmål och mjöl till totalt 27 miljoner ton – en ökning med 190 procent sedan i fjol.
Kinesiska företrädare meddelade i slutet av förra året att de två huvudsakliga orsakerna till den ökande importen av livsmedel är kraftigt ökad efterfrågan och att priserna på inhemskt producerade livsmedel är högre än priserna på importerade livsmedel.
Trots att importpriserna ökar är alltså priserna på inhemska livsmedel ännu högre. Anledningen är att jordbruket i Kina har låg grad av industrialisering liksom problem med styrningen av arbetskraften inom jordbruket.
2019 sade den välkände kinesiske agronomen Yuan Longping i en intervju med den statliga tv-stationen CCTV att ”Kina har en befolkning på närmare 1,4 miljarder. Kina har inte tillräckligt med livsmedel [för att föda människor]. Vi måste förlita oss på import för att täcka underskottet. /…/ Om andra länder vägrar att sälja livsmedel till Kina kommer det att bli problem. [Vi] skulle få hungra.”
2025 kommer Kina sannolikt ha ett underskott på omkring 130 miljoner ton livsmedel, varav runt 25 miljoner ton spannmål, enligt en rapport från statliga kinesiska forskningsorgan i augusti 2020.
Kina har inte släppt några officiella uttalanden beträffande de stigande internationella livsmedelspriserna. Emellertid har myndigheterna tillkännagivit nya subventioner. Den 18 juni höll den kinesiske premiärministern Li Keqiang ett exekutivt möte i statsrådet för att driva igenom ett engångsstöd på närmare tre miljarder dollar till spannmålsbönder, som respons på den snabba ökningen av jordbrukspriserna.
Mike Sun, USA-baserad expert på kinesisk utrikeshandel och investeringsstrategi, säger till Epoch Times att kommunistpartiet introducerar stödet för att stabilisera livsmedelspriserna. Enligt Suns analyser står Kina inte inför någon livsmedelskris de närmaste åren, men på lång sikt är risken stor.
Enligt internationella klassificeringar av livsmedelssäkerhet innebär nivå III en ”livsmedelssäkerhetskris”, vilket betyder att hushållen är allvarligt undernärda eller måste lägga hela sin inkomst på de mest basala livsmedelsbehoven, förklarar Sun. De mer allvarliga nivåerna IV och V motsvarar ”nödläge” och ”katastrof/hungersnöd”.
Sun menar att Kina huvudsakligen importerar en stor mängd spannmål för foder i nuläget, bland annat majs och sojabönor. Man importerar också vete för mänsklig konsumtion. På kort sikt bör den kinesiska livsmedelstillgången inte vara något problem eftersom det finns en del reserver utöver de inhemska spannmålsransonerna. På lång sikt kommer emellertid beroendet av import sannolikt orsaka en livsmedelskris i händelse av en oförutsedd katastrof.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
