loadingDemonstranter under protester i måndags vid en gata som leder fram mot parlamentsbyggnaden i Beirut. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Demonstranter under protester i måndags vid en gata som leder fram mot parlamentsbyggnaden i Beirut. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes

Libanons parlament inför omstritt nödläge

TT-AFP-Reuters

Libanons parlament införde på torsdagen två veckors nödläge. Sessionen i parlamentet var den första sedan den förödande explosionen i Beiruts hamn i förra veckan. Beslutet kritiserades av demonstranter.

Det kontroversiella nödläget infördes för att försöka stoppa de växande politiska protesterna mot Libanons styre och myndigheter.

Protestledare uppmanade demonstranter att försöka stoppa omröstningen och förhindra att parlamentsledamöterna tog sig till parlamentet, men säkerhetsstyrkor lyckades skingra dem som hörsammat uppmaningen.

"Alla brottslingar"

Ilskan mot Libanons styre, inklusive president Michel Aoun, blossade:

– De är alla brottslingar, det är de som har orsakat den här katastrofen, sade den 60-åriga Lina Boubess när hon försökte ta sig fram mot den byggnad i utkanten av Beirut där parlamentet sammanträtt under coronapandemin.

171 människor dog, omkring 6 000 skadades och runt 300 000 människor förlorade sina hem i explosionen den 4 augusti. Den inträffade i en lagerlokal i Beiruts hamn där explosiva ämnen förvarats under flera år utan tillräckliga skyddsåtgärder, trots upprepade varningar.

– Är det inte nog att de stulit våra pengar, våra liv, våra drömmar och våra barns drömmar? Vad mer ska vi behöva förlora? sade Boubess.

Kan kväsa protester

Nodläget innebär bland annat att militären får omfattande befogenheter att kväsa protester, vilket kritikerna befarar kan användas för att krossa den proteströrelse som tog form redan i oktober i fjol med krav på djupgående politiska reformer och krafttag mot korruptionen.

Premiärminister Hassan Diab meddelade i måndags att hans regering avgår till följd av explosionen. Åtta av parlamentets 128 ledamöter har också lämnat in sin avskedsansökan.

(TT-AFP-Reuters)

Bakgrund

(TT)

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har pandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDemonstranter under protester i måndags vid en gata som leder fram mot parlamentsbyggnaden i Beirut. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Demonstranter under protester i måndags vid en gata som leder fram mot parlamentsbyggnaden i Beirut. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes

Libanons parlament inför omstritt nödläge

TT-AFP-Reuters

Libanons parlament införde på torsdagen två veckors nödläge. Sessionen i parlamentet var den första sedan den förödande explosionen i Beiruts hamn i förra veckan. Beslutet kritiserades av demonstranter.

Det kontroversiella nödläget infördes för att försöka stoppa de växande politiska protesterna mot Libanons styre och myndigheter.

Protestledare uppmanade demonstranter att försöka stoppa omröstningen och förhindra att parlamentsledamöterna tog sig till parlamentet, men säkerhetsstyrkor lyckades skingra dem som hörsammat uppmaningen.

"Alla brottslingar"

Ilskan mot Libanons styre, inklusive president Michel Aoun, blossade:

– De är alla brottslingar, det är de som har orsakat den här katastrofen, sade den 60-åriga Lina Boubess när hon försökte ta sig fram mot den byggnad i utkanten av Beirut där parlamentet sammanträtt under coronapandemin.

171 människor dog, omkring 6 000 skadades och runt 300 000 människor förlorade sina hem i explosionen den 4 augusti. Den inträffade i en lagerlokal i Beiruts hamn där explosiva ämnen förvarats under flera år utan tillräckliga skyddsåtgärder, trots upprepade varningar.

– Är det inte nog att de stulit våra pengar, våra liv, våra drömmar och våra barns drömmar? Vad mer ska vi behöva förlora? sade Boubess.

Kan kväsa protester

Nodläget innebär bland annat att militären får omfattande befogenheter att kväsa protester, vilket kritikerna befarar kan användas för att krossa den proteströrelse som tog form redan i oktober i fjol med krav på djupgående politiska reformer och krafttag mot korruptionen.

Premiärminister Hassan Diab meddelade i måndags att hans regering avgår till följd av explosionen. Åtta av parlamentets 128 ledamöter har också lämnat in sin avskedsansökan.

(TT-AFP-Reuters)

Bakgrund

(TT)

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har pandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024