Med jämna mellanrum presenteras olika undersökningar som berör barn och ungas resultat i skolan. Senast i raden är den internationella utbildningsstudien Pisa. Studien genomförs vart tredje år och undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studier som tar ett helhetsgrepp och inkluderar estetiska och praktiska ämnen är mer sällsynta. Vad säger det om utbildningssystemets kunskaps- och människosyn?
På 1980-talet publicerade professor Howard Gardner ”Frames of Mind – The Theory of Multiple Intelligences”. I boken beskriver han teorin om att människan har olika typer av intelligenser. I en reviderad upplaga från 1999 menar han att det finns nio olika typer av intelligenser hos en människa: lingvistisk, musikalisk, visuell/spatial, kroppslig/kinestetisk, social, självkännedom, logisk-matematisk, naturintelligens och existentiell.
Dessa olika intelligenser samspelar och människor har vanligtvis förmåga till samtliga nio. Gardner menar att det västerländska samhället har värderat de matematisk-logiska och lingvistiska intelligenserna framför de andra, vilket lett till att de övriga sju intelligenserna fått mindre eller inget utrymme på skolschemat. Han förespråkar en undervisningsmiljö där de olika intelligenserna stimuleras och integreras med varandra.
Gardners teori har fått stor genomslagskraft inom det pedagogiska området i USA och andra delar av världen. Även i Sverige diskuterades flitigt hans teori under några decennier, och gav argument och kraft åt många inom det kulturpedagogiska området. Teorin har dock på senare tid kommit i skymundan för ett nyvunnet fokus på kärnämnena.
I Sverige har det bedrivits forskning om dans, musik, lärande och hälsa vid bland annat Kungliga Musikhögskolan, Luleå tekniska högskola och Örebro universitet. Forskningsresultat visar att dans och musik påverkar elevers välbefinnande och studieresultat på ett positivt sätt. Det framgår att estetiska verksamheter utvecklar kreativitet och problemlösnings- och samarbetsförmåga, förutom de specifika kunskaper och förmågor som varje enskilt estetiskt ämne utvecklar.
Utöver forskningsresultat påvisar empiriska studier samt lärares, föräldrars och elevers erfarenheter att estetiska ämnen utvecklar och stimulerar många av de intelligenser som Gardner diskuterar. Slutsatsen blir att de estetiska ämnena behövs i skolan.
Tyvärr har utvecklingen tagit en annan väg i Sverige. Det som såg ut att kunna bli en positiv utveckling för de estetiska ämnena i skolan i början av 2000-talet har fallerat. Skolan verkar i vissa fall brottas med problem som medför att de estetiska ämnena får stryka på foten. I stället fokuseras det på att elever ska kunna tillägna sig grundläggande kunskaper och färdigheter i att kunna läsa, skriva och räkna. Det är självklart viktigt och bör prioriteras, men att utesluta estetiska ämnen och använda sig av ett tunnelseende gör inte skolan och resultaten bättre.
Permanenta estetiska verksamheter i skolan har i vissa fall ersatts med projekt eller helt tagits bort från schemat. Kulturrådet ger bidrag genom projektet Skapande skola, som ska ge möjligheter till att konst och kultur integreras i grundskolan på lång sikt. Kulturrådet skriver på sin webbsida: ”Det bidrar till att elever får större möjligheter till eget skapande genom möten med professionella kulturaktörer och kulturverksamheter. Bidraget stärker elevernas tillgång till kulturens alla uttrycksformer.”
Bidraget gäller dock inte alla barn och unga, utan begränsas till de elever vars skola erhållit bidrag. Varje skola beslutar själv om de vill ansöka om bidrag, och de skolor som inte har resurser att avvara för en ansökan hamnar utanför Skapande skolas fint formulerade mål. Det är en prioriteringsfråga huruvida en skola anser att de har möjligheter att ta resurser, från kanske en redan ansträngd undervisningssituation, för att istället lägga dem på ett estetiskt projekt. En nyckelfaktor är skolledningens och lärarnas medvetenhet och kunskap om värdet av att ha estetiska ämnen i skolundervisningen. Därför blir estetiska ämnens vara eller inte vara i skolan närmast godtyckligt.
I slutändan handlar det om att Sverige saknar politiska ställningstaganden och beslut för att låta alla barn och unga, regelbundet och under hela skoltiden, få ta del av estetiska ämnen i skolan.
Varför behövs de estetiska ämnena på schemat under hela skoltiden? Förutom de ovan nämnda förmågorna som utvecklas vid konstnärligt skapande, så kan även andra egenskaper och kunskaper utvecklas. Om skolan erbjuder möjligheter för barn och unga att studera klassisk konst och kultur, så är chansen stor att eleverna upptäcker en viktig princip; det finns inga genvägar och snabba lösningar, utan det kräver förberedelse och arbete om man ska lära sig en konstnärlig uttrycksform.
I många konstarter är samspelet centralt, och kan utveckla lyhördhet och respekt för lärare och medstuderande. Att få möjlighet att studera klassisk konst och kultur, vilket är en del av vårt kulturarv, ger också perspektiv på historien och samtiden. Det vidgar kunskapsfältet och sätter nutida skeenden i ett större sammanhang. Att det skulle vara svårt eller otidsenligt att låta barn och unga få möta klassisk kultur i skolan stämmer inte. Det är tvärtom en chans och kanske den enda möjligheten för många att få uppleva klassisk musik, konst och dans.
Vi får inte ta bort möjligheten för våra unga att få uppleva glädjen och tillfredsställelsen av att, genom enträget arbete under en längre tidsperiod, erhålla kunskaper och färdigheter i ett konstnärligt uttryck. De flesta blir inte professionella kulturutövare, flertalet blir bildade och berikade människor. Ur ett större perspektiv kan konst och kultur handla om människans arbete med att avbilda och förmedla skapelsens rikedom och skönhet. Att få vara en del av den processen kan skänka glädje, tacksamhet och självkänsla.
Det behövs politiska beslut som sätter hela människan i fokus och tar tillvara samtliga intelligenser i skolutbildningen. Det skulle gynna varje enskild elev och samhället i stort. I kommande utbildningsstudier bör perspektivet på skolning och förkovring vidgas, och sättas i relation till vilken roll människan har på jorden och hur hon på bästa sätt kan samspela med andra.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
