När 2021 nu går över i 2022 så är det till ett valår som både känns märkligt ovisst och märkligt cementerat. Alla stridslinjer är redan dragna; det känns högst osannolikt att vi kommer få se någon "byta lag" mellan de två halvofficiella blocken. Opinionen har dessutom länge stått väldigt stilla. Alltså lutar det mesta åt ännu ett efterspel där Socialdemokraterna kommer att få förhandla intensivt med sina bångstyriga partners, och talmannens kaffebryggare kommer gå varm.

Ändå känns läget också väldigt ovisst. Vilka frågor som kommer dominera valrörelsen känns exempelvis inte alls självklart. För några månader sedan var lag och ordning ett säkert kort, men nu mobiliserar de ensamstyrande Socialdemokraterna kraftfullt för att försöka desarmera den frågan med en allt hårdare retorik.

I stället har energifrågan seglat upp som något som verkligen rör om i folkdjupen, oavsett diverse etablissemangstyckonomers allt mer desperata försök att städa bort den. Men frågan är om den kommer att falla lite i glömska till den varmare årstiden, när räkningarna går ner? Eller kommer frågan i stället att växa, om priserna inte går ner, och om vi dessutom kommer att få börja se planerade nedstängningar eller infrastrukturproblem?