loading

Den så kallade gymnasielagen kan åter bli aktualiserad i debatten i samband med Vetlandadådet. Illustration: Jens Almroth
Den så kallade gymnasielagen kan åter bli aktualiserad i debatten i samband med Vetlandadådet. Illustration: Jens Almroth
Ledare

Ledare: ”Politisering” av dådet i Vetlanda är normal opinionsbildning

Epoch Times ledarredaktion

En 22-årig man från Afghanistan sitter häktad, på sannolika skäl misstänkt för sju fall av försök till mord i Vetlanda. Man ska inte föregripa rättsprocessen, men det allra mesta pekar på att den gripne, som även sköts av polis, är gärningsmannen.

Händelsen i sig är självklart fruktansvärd för offer, anhöriga och vittnen, men en av dess vidare konsekvenser kan bli en aktualiserad diskussion om den så kallade gymnasielagen. Och i förlängningen om svensk migrationspolitik i stort.

Av vad som framkommit i medier löpte 22-åringens uppehållstillstånd ut i november, och han vistades i landet i väntan på en ny prövning. Enligt Fria Tider kom han ensam till Sverige 2016 och fick stanna med stöd av den så kallade gymnasielagen. Personer som Fria Tider talat med på de gymnasieskolor 22-åringen gick på säger att han inte hade några betyg, och han förefaller ha varit analfabet. Enligt andra uppgifter behövde han tolk under häktningsförhandlingarna.

Mycket har sagts om gymnasielagen, både innan och efter den trädde i kraft. Vid det här laget har dock en ganska tydlig bild etablerat sig av att nästan ingen tycker att den har varit bra, från gruppen som förespråkar en villkorslös amnesti för den här gruppen, till gruppen som menar att det handlar om till största delen vuxna män som saknar asylskäl.

Att utfallet varit väldigt nedslående råder det väl inte heller någon större debatt om. Ytterst få av de som omfattats har klarat sina studier eller skaffat arbete. Påfallande många tycks ha hamnat i varierande grader av misär, missbruk och kriminalitet.

Ändå var många snabbt ute och fördömde ”politisering” av dådet. Statsministern själv kommenterade att dådet ”inte är en migrationsfråga”. Ledarsidornas Johan Westerholm frågade utifrån detta följande: ”En utländsk medborgare som idag saknar uppehållstillstånd hugger ner åtta personer på öppen gata i en mindre svensk kommun. Om det inte är en migrationsfråga, vad är det då för fråga?”

Att frågan kan bli politisk ammunition är uppenbart, och inte bara från ett håll. Göran Greider passade i Studio Ett på att använda den för att förespråka en amnesti. Men fullt så offensivt verkar de som gjorde verklighet av lagen inte tänka just nu. Statsministerns officiella twitterkonto stängde talande nog av kommentarsmöjligheterna på uttalandet om händelserna i Vetlanda.

Gärningsmannens psykiska mående och liv ges den sedvanliga mediebehandlingen, liksom frågan om huruvida dådet är att betrakta som ”terror” på grund av att gärningsmannen möjligen skrek ”allahu akbar” (”Gud är störst” på arabiska). Men den skäliga undran som gör detta till en migrationsfråga är: Skulle den här mannen överhuvudtaget ha befunnit sig i landet?

Det finns givetvis massor av invändningar mot den sortens argumentation. Man kan säga att ett enskilt dåd inte kan representera en hel grupp, eller att risken för den här sortens dåd inte ökat markant på grund av den här gruppen ”ensamkommande”. Men det är någonstans att missa poängen. Opinion drivs inte i första hand genom statistik, utan genom att enskilda, känslomässigt laddade fall lyfts fram som emblematiska. Och Vetlandadådet kan komma att bli emblematiskt för den havererade gymnasielagen. 

På samma sätt tycks det finnas något emblematiskt med gymnasielagen för hela Sveriges migrationspolitik, nämligen ett slags svårbegriplig måttlöshet, en brist på pragmatism. Så många inom den politiska eliten satte så mycket av sitt politiska kapital på spel för något som för många vanliga människor framstår som väldigt svårt att försvara. Det ser ut som om man bara vill stoppa in så många människor från andra länder som möjligt i Sverige på så kort tid som möjligt, oavsett konsekvenserna för samtliga inblandade.

Om att låta en enskild händelse bli startskott för en nyorientering eller uppgörelse är ”politisering”, då kanske det här dådet bör politiseras. Det är nämligen så politisk debatt och opinionsbildning till stor del fungerar. Då gäller det dock att man inte låter medier snabbt släppa frågan. I april läggs ett nytt lagförslag om ytterligare lättnader i gymnasielagen. Nästa år är det val.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Den så kallade gymnasielagen kan åter bli aktualiserad i debatten i samband med Vetlandadådet. Illustration: Jens Almroth
Den så kallade gymnasielagen kan åter bli aktualiserad i debatten i samband med Vetlandadådet. Illustration: Jens Almroth
Ledare

Ledare: ”Politisering” av dådet i Vetlanda är normal opinionsbildning

Epoch Times ledarredaktion

En 22-årig man från Afghanistan sitter häktad, på sannolika skäl misstänkt för sju fall av försök till mord i Vetlanda. Man ska inte föregripa rättsprocessen, men det allra mesta pekar på att den gripne, som även sköts av polis, är gärningsmannen.

Händelsen i sig är självklart fruktansvärd för offer, anhöriga och vittnen, men en av dess vidare konsekvenser kan bli en aktualiserad diskussion om den så kallade gymnasielagen. Och i förlängningen om svensk migrationspolitik i stort.

Av vad som framkommit i medier löpte 22-åringens uppehållstillstånd ut i november, och han vistades i landet i väntan på en ny prövning. Enligt Fria Tider kom han ensam till Sverige 2016 och fick stanna med stöd av den så kallade gymnasielagen. Personer som Fria Tider talat med på de gymnasieskolor 22-åringen gick på säger att han inte hade några betyg, och han förefaller ha varit analfabet. Enligt andra uppgifter behövde han tolk under häktningsförhandlingarna.

Mycket har sagts om gymnasielagen, både innan och efter den trädde i kraft. Vid det här laget har dock en ganska tydlig bild etablerat sig av att nästan ingen tycker att den har varit bra, från gruppen som förespråkar en villkorslös amnesti för den här gruppen, till gruppen som menar att det handlar om till största delen vuxna män som saknar asylskäl.

Att utfallet varit väldigt nedslående råder det väl inte heller någon större debatt om. Ytterst få av de som omfattats har klarat sina studier eller skaffat arbete. Påfallande många tycks ha hamnat i varierande grader av misär, missbruk och kriminalitet.

Ändå var många snabbt ute och fördömde ”politisering” av dådet. Statsministern själv kommenterade att dådet ”inte är en migrationsfråga”. Ledarsidornas Johan Westerholm frågade utifrån detta följande: ”En utländsk medborgare som idag saknar uppehållstillstånd hugger ner åtta personer på öppen gata i en mindre svensk kommun. Om det inte är en migrationsfråga, vad är det då för fråga?”

Att frågan kan bli politisk ammunition är uppenbart, och inte bara från ett håll. Göran Greider passade i Studio Ett på att använda den för att förespråka en amnesti. Men fullt så offensivt verkar de som gjorde verklighet av lagen inte tänka just nu. Statsministerns officiella twitterkonto stängde talande nog av kommentarsmöjligheterna på uttalandet om händelserna i Vetlanda.

Gärningsmannens psykiska mående och liv ges den sedvanliga mediebehandlingen, liksom frågan om huruvida dådet är att betrakta som ”terror” på grund av att gärningsmannen möjligen skrek ”allahu akbar” (”Gud är störst” på arabiska). Men den skäliga undran som gör detta till en migrationsfråga är: Skulle den här mannen överhuvudtaget ha befunnit sig i landet?

Det finns givetvis massor av invändningar mot den sortens argumentation. Man kan säga att ett enskilt dåd inte kan representera en hel grupp, eller att risken för den här sortens dåd inte ökat markant på grund av den här gruppen ”ensamkommande”. Men det är någonstans att missa poängen. Opinion drivs inte i första hand genom statistik, utan genom att enskilda, känslomässigt laddade fall lyfts fram som emblematiska. Och Vetlandadådet kan komma att bli emblematiskt för den havererade gymnasielagen. 

På samma sätt tycks det finnas något emblematiskt med gymnasielagen för hela Sveriges migrationspolitik, nämligen ett slags svårbegriplig måttlöshet, en brist på pragmatism. Så många inom den politiska eliten satte så mycket av sitt politiska kapital på spel för något som för många vanliga människor framstår som väldigt svårt att försvara. Det ser ut som om man bara vill stoppa in så många människor från andra länder som möjligt i Sverige på så kort tid som möjligt, oavsett konsekvenserna för samtliga inblandade.

Om att låta en enskild händelse bli startskott för en nyorientering eller uppgörelse är ”politisering”, då kanske det här dådet bör politiseras. Det är nämligen så politisk debatt och opinionsbildning till stor del fungerar. Då gäller det dock att man inte låter medier snabbt släppa frågan. I april läggs ett nytt lagförslag om ytterligare lättnader i gymnasielagen. Nästa år är det val.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024