Ledare: Konspirationsteorin om labbet
Wuhan Institute of Virology en möjlig källa till pandemin. Foto: Hector Retamal/AFP via Getty Images


Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade nyligen en rapport angående konspirationsteorier om covid-19. Rapporten kommer sannolikt inte åldras väl i ljuset av senaste tidens rapportering om virusets ursprung.

Den amerikanska nyhetstidningen Wall Street Journal rapporterade nyligen om förekomsten av en underrättelserapport som väcker frågor om virusets ursprung. Rapporten sägs visa på att tre forskare vid virologilabbet i Wuhan redan i november 2019 insjuknade och fick söka läkarvård för symtom överensstämmande de för covid-19.

Kinesiska kommunistpartiet har kritiserats hårt av omvärlden för brist på öppenhet och samarbetsvilja angående utredning av virusets uppkomst. Den officiella förklaringen lyder att viruset uppkom och spreds naturligt från en matmarknad i Wuhan. Dock har misstankar länge riktats mot P4-labbet endast ett tiotal kilometer från marknaden.

Tanken på att viruset kan ha härstammat från labbet har dock från många håll med kraft motarbetats. Bland annat har Facebook och Twitter haft som policy att inlägg som diskuterar och belyser detta anses vara konspirationsteorier vilka antingen tas bort eller markeras emot i någon form.

Till följd av den nya rapporteringen lät USA:s president Joe Biden meddela att han kräver en rapport om virusets ursprung. Även Facebook har meddelat att man inte längre kommer bannlysa inlägg om att viruset kan ha härstammat från labbet. Därmed är det rimligt att anta att frågan plötsligt inte längre anses vara en konspirationsteori.

MSB rapport

Detta torde vara något besvärande för MSB som i sin rapport om konspirationsteorier och covid-19 som publicerades i april, framhåller detta som just en konspirationsteori. Man hänvisar även till en källa som argumenterar att det är fel att associera viruset med Kina, då detta bör anses vara främlingsfientligt samt att viruset drabbar globalt. Det framstår således inte relevant för rapportförfattarna huruvida Kina och kommunistpartiet faktiskt kan klandras, på ett eller annat sätt, för virusets utbrott.

Detta ställningstagande utvecklas senare i rapporten när man redogör för innebörden av begreppet konspirationsteorier och hur dessa skiljer sig från misstankar om faktiskt existerande sammansvärjningar. Man hävdar att karakteristiskt för en konspirationsteori är bland annat att den ”… söker härma det vetenskapliga resonemanget och fastslå vad som är sant och falskt, men den försöker också förklara vad som är rätt och fel eller gott och ont”. Detta framställs i motsats till processen att samla bevis som prövas i en rättegång.

Med andra ord framstår det som att skillnaden mellan en konspirationsteori och en misstanke om en faktisk sammansvärjning, ligger i huruvida bedömningen sker privat utifrån förnuft och moraliska principer, eller genom formella institutioner bestående av experter och professionella.

Byråkratiskt misslyckande

Men är det något som pandemin har visat så är det att många byråkratiska institutioner konsekvent har misslyckats med sina ansvarsområden. Att man nu svänger om virusets ursprung är endast ett exempel. Hur man kritiserade Trumps tidiga inreseförbud från Kina är ett annat. Att WHO bevisligen har tagit sida med den kinesiska regimen är ännu ett exempel. Att det som går emot WHO:s officiella ståndpunkt automatiskt skulle utgöra en grundlös konspirationsteori, är således inte sant.

Men är det något som pandemin har visat så är det att många byråkratiska institutioner konsekvent har misslyckats med sina ansvarsområden

Viljan att hålla någon moraliskt ansvarig vid stora missgärningar bör inte heller problematiseras. Så länge människor fortfarande innehar personliga moraliska principer är det oundvikligt att situationer och händelser bedöms utifrån dessa. Att rätt och fel samt sant och falskt skulle vara något som endast existerar i kontexten av byråkrati och myndighetsutövning, är snarare idéer som karakteriserar ett totalitärt samhälle.

Det finns förstås fog att problematisera mycket av det som idag anses vara konspirationsteorier. Att underminera förtroendet för våra offentliga institutioner samt orsaka polarisering på falska grunder, är väldigt allvarligt och orsakar direkt samhällelig skada. Men att i förtid avfärda väsentliga frågor som konspirationsteorier samt bannlysa debatt om dessa, orsakar även i sig polarisering och skada på förtroendet.

Vad är sant?

Vad som verkligen skiljer en konspirationsteori från en misstanke om en faktisk sammansvärjning, är helt enkelt huruvida misstanken är sann eller inte. Det framstår som att man komplicerar frågan ytterligare av politiska skäl. Frågan är dock trots allt politiskt känslig med tanke på alla framstående personer och organisationer i väst som medfinansierat verksamheten i labbet.

Det är förstås möjligt att labbet inte är källan till viruset. Men det kan också komma att visa sig att det fanns en faktisk sammansvärjning mellan kinesiska regimen och andra parter, för att mörka källan till utbrottet. Det behöver inte smusslas med att detta vore moraliskt förkastligt.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99 kr – klicka här för mer information.